Hur var internet när du var ung?

Internet har funnits ett tag nu. Och webben – som revolutionerade hur internet användes – börjar också åldras en hel del. Det börjar sträcka sig över generationer. Det slutar vara något nytt. Det börjar vara en allt starkare självklar kraft i vår civilisations nutid.

Så hur var internet när du var ung?

internetVi tänker redan på det sättet kring så mycket. Hur var det att växa upp i 1970-talets Sverige? Hur såg skolan ut på 1990-talet? Vilka leksaker var populära när du var åtta?

Men internet.

Hur var internet när du var ung?

När jag växte upp och började leka på nätet – i slutet av 1990-talet och (speciellt) början 2000-talet – var internet väldigt annorlunda. Streamade filmer var en omöjlighet innan YouTube kom. Sociala media började bli en grej, men de skiljde sig något enormt från dagens jättar. Idag är det norm att vara exakt samma person på nätet, att skylta med sitt namn och ha det som något väldigt sökbart. Vill någon hitta mig online – då hamnar de snabbt på min facebookprofil.

Vi hade forum. Forum finns inte längre. Vi hade IRC. IRC finns inte längre.

Jag träffade min första, andra och tredje seriösa partner på IRC. Det känns lite udda idag. Vi träffades under en tid när jag hette mitt nick, aki / akii / Aki Shinji (senare stundtals Quispiam, dessförinnan Zudde). Det var mitt namn. Det var det alla kallade mig, i en tid när jag hade exakt noll vänner som jag inte primärt kände genom internet.

Idag heter jag Anton Nordenfur. Det är vem jag är. Trots att jag alltid varit betydligt mer bekväm med aki, och fortfarande är det.

Hur var internet när du var ung?

Jag blir lätt nostalgisk. Och jag försöker undvika det. Internet var bättre förr på en tid sedan, på vissa sätt – den anonyma världen är någonting jag saknar, möjligheten att tala öppet om precis allting, möjligheten att ha djupa, vänskapliga relationer med människor du aldrig kommer att träffa. Någonting som kanske låter dumt, men som jag verkligen saknar. Och de plattformar som fanns, som inte finns idag. Chattverktyg som IRC, opinionsspridande bloggar, diskussionsforum. Mycket som en gång var utspritt är idag centraliserat.

Men allt blir också bättre. Snabbare. Streaming är något som vi bara kunde drömma om för bara några år sedan. Smarta lösningar på olika problem, och ett internet som inte längre bara är till för datorer utan blir en viktig aspekt i allas våra liv. Smartphones, tablets, smarta hem och enheter. Internet är starkare än någonsin förut. Och svagare.

Allt blir bättre med tiden, i det stora hela. Vi lever längre, har mer kultur, utforskar universum mer, och färre lever i krig och misär än någonsin förut. Och enligt enkla principer måste detsamma gälla med internet, något vi ganska lätt kan påvisa. Men det är också subjektivt. Det finns aspekter jag fortsätter tycka nästan objektivt var bättre – som bloggar – men jag förstår att det stora hela går framåt.

Vi har en era. Vi hade en era. Vi kommer ha en era. För första gången i världshistorien inkluderas internet som en världstäckande region där alla får delta. Och det är ju ganska coolt.

Vad jag älskar med Snapchat

Jag hamnade i en diskussion om Snapchat. Om hur suboptimal hela idén är – att ingenting sparas, ingenting dokumenteras, vilket gör det svårt att föra konversationer där man lätt glömmer vad motparten tyckte eller pratade om.

snapchat2Men mitt i det insåg jag också att det är det jag älskar med Snapchat. Det där att det försvinner omedelbart.

Snapchat är, som jag kan uppfatta det, det sociala medium som på bästa sätt kunnat återskapa de sociala interaktioner afk som internet sedan till stor del ersatte. Det finns nackdelar med dessa afk-samtal, och det finns nackdelar med den traditionella digitala kommunikationen där allt sparas. Snapchat bevarar inte information. Vilket är vad afk inte heller gör. Vilket gör konversationen mer intressant.

I traditionell digital kommunikation är jag alltid försiktig med vad jag skriver – jag läser igenom det, tänker igenom det, försöker förstå hur det kan tolkas. Och det är ju bra – men i flera sociala sammanhang är det förödande. Jag vill inte alltid känna att jag kan gå tillbaka och eftertolka vad min vän skrivit. Jag vill kunna snacka löst, där jag spekulerar och brainstormar utan att det, som så lätt händer, i efterhand kan läsas igenom och tolkas som min beslutade åsikt.

Det är det jag älskar med Snapchat.

Plus att jag vill kunna skicka och få nakenbilder på ett socialt accepterat sätt.

Hatet som vägrar dö

Jag har alltid hatat mig själv.

Det där låter så himla mörkt. För att inte tala om komplimangsfiskigt. Det är svårt att säga det rakt ut utan att verka som att jag söker någon slags bekräftelse eller att jag vill höra hur fin jag är. Det är just därför det är så svårt att skriva det här – för att jag vet att jag inte har någon som helst chans att övertyga dig att jag inte söker din bekräftelse. Jag kommer inte att tro dig vad du än säger, och den här texten är skriven till mig mer än någon annan.

För den som läst min bok Home och till någon grad förstått vad den handlat om är det här kanske ingen vidare överraskning. Som en överdriven autobiografi sträcker den ut min själ bredare än jag trodde jag kunde göra, och jag går djupt in i det jag alltid känt. Att jag hatar mig själv. Att jag äcklas av mig själv. Att jag aldrig skulle vilja träffa mig själv.

Jag vet att jag är relativt populär. Jag vet att jag uppfattas som kapabel, intelligent, charmig, snygg, bra i sängen. Och jag håller med.

Men allt det säger ingenting om hur jag beter mig mot andra. Det avslöjar inte hur jag trycker ned mina vänner, hur jag förstör för andra utan att ens tänka på det. Det förtäljer inte alla de gånger jag skrikit på de som försökt hjälpa mig. De gånger jag uttryckt så djupt hat mot de jag älskar att det enda sättet att ta det tillbaka är att vända det mot mig själv.

Det förtäljer inte alla de jag inte längre pratar med, helt enkelt för att jag inte står ut med den människa jag är i deras närhet. Alla de jag undviker när jag mår det minsta dåligt, och de som ständigt får stå som en konstant beskjuten mur mellan mig och världen. Och speciellt du, Ali, för jag vet att det är dig jag tar ut det på som mest, trots att jag älskar dig så mycket och trots att jag verkligen inte vill det.

Jag är bra på mycket. Jag kan åstadkomma mycket. Jag är jävligt bra på det mest jag lägger mig i. Men jag är en hemsk människa.

Jag har länge spekulerat i om jag egentligen är en psykopat. Att jag brister i någon slags grundläggande empati. Men det stämmer inte heller. Det har aldrig varit att jag inte brytt mig om andra – jag har bara aldrig lyckats visa det. Det är ett stående skämt bland mina vänner att när jag försöker vara snäll blir de bara creeped out, och det har jag fullständig förståelse för. Att vara snäll kräver en enorm ansträngning, och jag har svårt att hålla det i mer än ett par minuter.

Jag vill vara en bra människa. Jag har alltid velat det. Men jag har aldrig lyckats – inte när jag var ett barn, inte i tonåren, inte nu. Men jag kommer aldrig ge upp i mina försök att bli en sådan person som jag själv kan tycka om.

Jag vet inte ens vad jag vill ha sagt. Jag tror det här är något slags sätt att be om ursäkt, även om jag vet att jag även då bara skulle förstöra allt igen. Men jag menar det jag säger. Jag älskar dig. Jag älskar mänskligheten. Jag älskar godheten. Och jag önskar jag kunde vara en del av den.

Jag vet att du läser det här som ett rop på uppmärksamhet eller ett rop på hjälp. Det är det inte.

Men jag kan aldrig övertyga dig om det, och det gör så jävla ont.

Propaganda är propaganda

Det är alltid lätt att vara efterklok och tänka att ”det där skulle aldrig hända mig”. Och när vi ser tillbaka på alla historiska stunder när ren politisk propaganda tagit över ett samhälle och lurat till och med de som vi trodde visste vad de höll på med, är det precis det vi tänker.

statsmalmoOch det är det som händer nu.

Det är det som händer mina vänner. De jag en gång såg upp mot. De som en gång i tiden lade all sin energi på att mot alla odds försöka tala med idioterna. Berätta för dem hur de har fel och varför. De som en gång hade någon förståelse för statistik. Som en gång accepterade att skicklig diskussionsförmåga inte är detsamma som intelligens. De som förstod att det bästa brandtal kan komma från den dummaste, ondaste hjärnan.

Det är alltid lätt att tänka att ”det där skulle aldrig hända mig”. Men det är precis det som händer. Propaganda är propaganda, och syftet är just detta – att omvända, att skapa tvivel, att övertyga. Och om dessa människor fallit för propagandan, när händer detsamma mig och dig? När alla du sett upp mot, alla dina vänner, fallit för propagandan – hur tänker du då? Hur säkerställer du huruvida det faktiskt är propaganda eller sanning?

När ger du upp?

Bloggar, varför ens bry sig?

Old Man Screams at Clouds" me

Jag

Enligt min humla skriver ett sorgligt inlägg betitlat ”I ruinerna av bloggosfären”, som handlar om just det det låter som.

Att blogga är gammaldags. Det är dött. Det är ute. Det är vi få som är dinosaurierna, dömda att glömmas bort.

När jag startade den här bloggen i oktober 2006, för snart tio år sedan, blott fjorton år gammal (ja, de inläggen finns kvar och de är sjukt pinsamma), var det så jävla inne att det inte var sant. Vi fick se den massiva styrka enskilda bloggare som gick tillsammans kunde åstadkomma i form av bloggbävningen i FRA-lagsdebatten, och min stora dröm var att ha en massa läsare.

Och nu är det istället så jävla ute. Så många jag en gång följde finns inte mer. Jacob Dexe, Anne Kekki, Caspian Rehbinder, CalandrellaThen Piratska ArgusAnna Troberg, SkäggklustretOpassande skriver fortfarande, men med mellanrum lika långa som de mellan döende andetag. Sagor från livbåten med. Och jag erkänner att detsamma kan sägas om mig.

Några finns kvar – Enligt min humlaChristian EngströmJohanna Sjödin. Mab gör ett imponerande försök att komma tillbaka och Fabian har nyligen börjat. Men vad som än händer kommer bloggarnas glansdagar aldrig att komma tillbaka.

Liksom Enligt min humla saknar jag det bloggandet en gång var. Delvis gemenskapen. Att jag första gången jag träffade Leo Rudberg först inte fattade vem han var, och sedan blev överlycklig över att förstå att det ju var Calandrella, att jag följt hans blogg i evigheter. Att vi kunde hänvisa till varandra, länka till varandra, besvara varandra.

Men jag saknar också bloggandet för att det helt enkelt är bättre än det det ersatts av. Ja, rent subjektivt alltså, och jag skräms lite av att jag säkert låter som en gubbe som anser att man minsann inte kan lära sig lika väl med en dator som med en bok. Jag vet att jag riskerar att falla offer för samma grej. MEN KOM IGEN. Bloggar är ju helt uppenbart det enda exemplet någonsin där regeln inte håller. Vill jag intala mig själv.

xkcdablogalypse

CC BY-NC xkcd

Så varför fortsätta? Varför bry sig?

Dels för att jag faktiskt lovade mig själv halvvägs igenom att jag skulle posta minst ett inlägg i månaden i tio år. Nu har jag september och oktober kvar, och då kan jag ju knappast sluta.

Men också för att jag faktiskt bloggar utan syfte. Och det har jag vetat länge. Det visste jag i varje fall 2012, när jag skrev inlägget ”The Purpose of this Blog”. Det är inte en arena för opinionsbildning, inte ett sätt att marknadsföra mig själv eller mitt parti, utan en yta där jag bara slänger saker. Eller som nittonåriga Anton skrev i februari 2012, smått förkortat även (läs gärna hela inlägget) om den hemska engelskan inte rörts:

When I started blogging I had no idea what the purpose of this blog would be. I still have no idea, even if it might be at least a tad clearer today. All in all, this blog has always been a ventilation of thoughts and opinions. The blog hasn’t got a specific purpose or destination, but is the hangar for multiple projects with varying seriousness and purpose.

Why am I writing? What’s the purpose? I dare say that it’s not part hubris. Because no-one ever comments on any post that gets the slightest bit personal. It’s simply not interesting. But I still enjoy writing, and I enjoy looking through my old posts, including those that I find completely moronic and unscientific in hindsight.

And I would be lying if I didn’t find some occasional appreciation. The comments on my writings on political topics are often phenomenal, which I see when it comes to Facebook likes, Twitter mentions, flattrings and comments. Some people actually do find my musings interesting. That just adds to the enjoyment.

 

Piratpartiets nya organisationsstruktur

När jag tillträdde som partiorganisatör var det smärtsamt uppenbart att någonting i partiet inte fungerade. Till viss del rent politiskt – vi hade tappat bort oss och visste inte längre vilka vi var, och vi var väldigt dåliga på att kommunicera vår politik. Sedan dess har vi sett en stor förbättring – renodlad, förtydligad politik och nytt, färskt informationsmaterial.

orgreformMen jag har som partiorganisatör och sedan partisekreterare främst fokuserat på något helt annat – organisation och strukturering. Det är därför väldigt spännande att få presentera vår splitter nya organisationsstruktur.

Jag tror på att utse många människor, ge stort ansvar, och samtidigt både lita på dessa och ha höga förväntningar. Detta genomsyrar hur jag ser på Piratpartiet och hur det bör fungera.

En del piratpartister tenderar att blanda ihop hierarkiskt ledarskap med centralisering, vilket resulterat i en väldigt klumpig organisation. Vi har länge arbetat för tydlig decentralisering – men det ska inte få stoppa oss från att arbeta med en tydlig hierarki. Men vi ska inte heller låta en hierarki kräva centraliserad toppstyrning.

I vår nya organisationsuppdelning är partiets arbete uppdelat i fem grupper med var sin ansvarig. Dessa delas sedan in i en rad undergrupper, som delas in i undergrupper som sedan organiseras vidare nedåt i enlighet med vad den ansvarige föredrar.

Jag är i rollen som partisekreterare främst ansvarig för denna fördelning av ansvarsposter, deras tillsättning och uppdragsbeskrivning. De ansvariga för respektive område har sedan väldigt fria händer för sina grupper, vilket jag tror gör vår rörelse mer flytande, mindre toppstyrd, och lagom flexibel för förändringar såsom att viktiga delar försvinner ur kedjan.

Så vilka är dessa områden?

1469816_10201086210258509_2087012480_nUtåtriktad kommunikation

Vi är i kraftigt behov av att bli bättre på att kommunicera utåt. Det handlar om en ny PR-grupp att hantera vårt arbete med pressmeddelanden, debattartiklar, och politiska utspel, men även en uppfräschning av texten på vår hemsida och ett mer fokuserat arbete med sociala media.

Inåtriktad kommunikation

Även medlemsvård är otroligt viktigt. Vi har redan stärkt partiets supportgrupp som tar emot mail till partiet och vår medlemsservice, men lägger även till personer som hanterar vår crowdfunding och samordningen av alla aktiviteter runtom i landet.

Lokalt arbete

Det är lokalt som allt händer – är det ingen som affischerar, delar ut flygblad, gör utspel och allt annat lokalt så kan vi inte synas över huvud taget – allt centralt arbete handlar om att underlätta detta. Vi utvecklar bland annat ett nytt system av aktivistsamordnare för vår nya distriktsuppdelning –  mer om det kommer snart!

Administration

Administration är allt det där löpande som man inte tänker på så länge det fungerar. Vi har den senaste tiden fått ett ekonomisystem som faktiskt fungerar, där vi river bort så mycket byråkrati som möjligt och fokuserar på att, ja, fungera. Nu satsar vi även på att få ordning på partiets IT-system, och vi får för en gångs skull koll på partiets ägodelar och dokumentation.

Politik

Sist men inte minst – politiken. Som följd av den politiska renodling som partiet genomgår behöver vi förtydliga, konkretisera och vidareutveckla vår politik, och här har både partiledaren och våra talespersoner ett stort ansvar. Arbetsutskottet och partistyrelsen arbetar just nu med att klargöra talespersonernas uppgifter och utse fler talespersoner, vilka kommer få en viktig roll inför valrörelsen 2018.

Allt detta sammanfattas på partiets wiki, där du också kan se vilka som redan utsetts till olika roller. Men den som är uppmärksam ser att de flesta rollerna står vakanta. Så vad görs nu? Jo, nu påbörjas det stora arbetet med att fylla dessa roller – så att dessa sedan kan ta det stora ansvaret att vidareutveckla partiets organisation. Allt för att vi ska stå klara med god marginal inför nästa valrörelse.

Är du intresserad av att ta på dig någon av rollerna? Vet du någon som passar utmärkt? Hör av dig! Skriv till mig på anton@piratpartiet.se så snackar vi!

Nu lanserar vi PPs nya informationsmaterial

infomaterial 1I dagarna släppte vi till sist det nya informationsmaterial som jag, emma Opassande och Magnus jobbat på i månader. Materialet har tagits emot väldigt väl, vilket förstås är otroligt kul. Det är mycket arbete som ligger bakom, och det är första gången som jag haft en så stor del i ett liknande projekt, vilket gör det ännu mer roligt för mig personligen. Du kan se allt material i hög upplösning här.

Så hur kom vi hit?

Det som startade arbetet med materialet var verksamhetsplanen, som antogs av partiets medlemmar på höstmötet 2015: ”Lokala föreningar och aktiva ska därför kunna fortsätta beställa kostnadsfria paket med kampanjmaterial som flyers, foldrar och affischer. En hel del grundmaterial och odaterat material från riksdagsvalrörelsen återstår från 2014, men partiet ska även under 2016 lansera en helt ny kampanj med fokus på aktivistvärvning, för att på det sättet kunna bygga upp en kraftig aktivistbas för de kommande åren.”

AffischerVid partistyrelsens möte i januari togs frågan upp, och det formades då en grupp bestående av emma, Magnus och mig. emma har varit med och designat ett antal av partiets tidigare kampanjer, medan jag tidigare som mest medarbetat på något hörn, även om jag har bred erfarenhet av att skriva sälj- och kampanjtexter från mitt tidigare heltidsjobb och numera deltidsjobb som copywriter. Magnus var ny till arbetet, och tog en roll som bollplank som kom med väldigt många bra synpunkter och idéer som jag och emma missade.

Jag presenterade ett första förslag för gruppen i april, som för den som är nyfiken går att läsa här. Det var faktiskt skrämmande likt slutresultatet textmässigt, även om det var långt ifrån färdigskrivet och en hel del skrevs om. För den som inte känner mig är jag jävligt bra på att skriva, men urkass på design. emma tog över, och fick fram förslag efter förslag på hur texterna kunde ta grafisk form, medan jag fortsatte skriva vidare efter kommentarer från emma och Magnus.

Affischer2
Vi tog så småningom fram en folder och en flyer som följde de grundtankar jag lagt fram väldigt nära – ett fokus på teknikoptimism, framtidsanda, vikten av ett fritt internet och mänskliga rättigheter. De fyra affischteman jag hade lagt fram från början var ”mänskliga rättigheter och massövervakning”, ”teknikoptimism”, ”transparens”, och ”nätneutralitet och upphovsrätt”. Den sista fick rubriken ”Vi älskar internet”, en repris från affischen ”Vi gillar internet” som gjordes inför EU-valet 2009.

I slutändan var det tre affischer som togs fram, med teman ”massövervakning och transparens”, ”internet”, och ”teknikoptimism”. När de var på väg att gå till tryck fick vi höra att det skulle bli billigare att trycka upp en fjärde affisch (tryckerier fungerar ungefär lika ologiskt som Guds vrede), men att det var bråttom att få fram den.

Affischer3Det här insåg vi mitt under en piratöl i Lund, varpå jag och emma pratade i telefon i en halvtimme i försök att hitta ett bra tema och slogan. Efter ett tips av min partner Ali insåg vi att det var solklart att ta kulturpolitik, och emma föreslog till sist den fantastiska rubriken ”Kultur är mer än Dramaten”. Vi valde att lägga fokus på hur kultur måste leva fritt från politikers klåfingrihet, och att det inte är upp till politiker att bestämma vad som är fin respektive ful kultur. Sen drog jag tillbaka till puben och satt och skrev på hotellrummet halva natten, full och manisk, tills vi hade en någorlunda bra text till affischen.

Och det är där någonstans historien slutade.

Varför så hemlighetsfullt?

Affischer4Det är en del som undrat varför så stora delar av processen ägde rum bakom lyckta dörrar. Fram till det att vi hade ett i princip sista utkast var det bara jag, emma och Magnus som hade sett det, varefter jag visade upp det för en piratfika i Stockholm och tog emot feedback. Vi visade den sedan för Ung Pirats förbundsordförande Elin Andersson och, när han blev vald till rollen som vice partiledare, Mab. emma visade sedan upp den för sin arbetsplats (en massa PR-människor) och tog emot feedback, och vi upprepade samma process på piratölen i Lund. Under hela den här tiden fick inte ens partistyrelsen någon inblick, utan hade valt att förlita sig helt på att vi som grupp skulle göra ett bra jobb.

Så varför?

Svaret är dels att detta krävs för att få någon vettig arbetsro, och dels att material ofta blir sämre ju fler som lägger sig i. Det är otroligt svårt att jobba med något när andra ständigt kommenterar minsta lilla sak. Som skribent arbetar jag i princip uteslutande själv, och jag har väldigt svårt för att ta till mig kritik när det handlar om skönlitterär text (jag lät inte någon läsa min bok Home förrän den gått på tryck).

Det är förstås inte alltid smart – man måste få feedback. Men feedback hanteras bäst i mindre grupper. Vi började därför i en trio, och expanderade därefter successivt tills vi fått ganska mycket feedback och ändrat en hel del därefter. När vi var nöjda skickade vi allt på tryck, för att sedan presentera det när det redan var färdigt och vi inte hade någon chans att vända oss om.

almJag var rentav kritisk mot att vi skulle visa upp materialet digitalt innan det kunde köras ut, även om det redan var tryckt. Det enda som övertalade mig var att vi ville lansera det under Almedalsveckan, vilket tvingade oss att samtidigt visa upp det digitalt när alla ville se det.

Så vad händer nu?

Som redan sagt, materialet är tryckt och har börjat sättas upp i Visby, mig veterligen ingen annanstans. Under torsdagen har jag ett möte med mlg, som driver Piratshoppen som ska distribuera materialet. Vi kommer att göra dels aktivistkit, dels funktionärskit, där bägge kan beställas hem utan någon kostnad (inte ens frakt). Aktivistkit räknas räcka för en aktivist som delar ut och affischerar, medan funktionärskit är större och ska räcka för exempelvis ett helt bokbord för en grupp aktivister, eller att räcka för en hel lokalavdelning under ett antal aktiviteter. Under mötet med mlg ska vi bestämma mer exakt vad kiten ska innehålla, samt börja på en text som ska följa med och ge tips om hur materialet kan användas.

För er som bor i Stockholm, eller är villiga att åka till Stockholm, finns material till hands redan nu. Pinga mig på anton@piratpartiet.se, så kan du komma till partiets kansli och hämta upp en bunt. Ni som inte kan komma hit får vänta tills kiten är färdiga, vilket räknas vara i början av nästa vecka.

Frågor? Kommentarer? Tankar? Hör av dig! Kommentera här eller maila på anton@piratpartiet.se. Responsen vi fått hittills har varit överväldigande positiv, vilket förstås är hur kul som helst, men har du några tankar, positiva eller negativa, är du välkommen att höra av dig.

Till nästa gång vi hörs, ha ett fantastiskt liv.

Anton Nordenfur, partisekreterare Piratpartiet

Ett år senare

angelicaHösten 2013 träffade jag Angelica Algdal. En ung tjej som nyligen aktiverat sig i Piratpartiet och som på kort tid börjat göra väsen av sig i form av debattartiklar, intervjuer i lokaltidningar och mycket mer.

Vi träffades på den EU-valupptakt Piratpartiet anordnade i Stockholm, och jag såg henne första gången när hon stod och pratade med Erik Einarsson. Jag kommer ihåg att jag tittade på hennes häftiga tatuering strax över bröstet, varpå hon tittade upp och jag insåg att jag stod och stirrade på en kvinnlig aktivists bröst i ett redan mansdominerat parti. Snyggt jobbat.

frieriVi började prata över nätet. Kom bra överens. Blev vänner. Sommaren 2014 var vi bägge i Almedalen, där Fabian, före detta Angelica, kom ut för mig som transkille. Något jag sedan råkade outa inför en grupp pirater. Oops.

Månaderna som följde kom vi varandra allt närmare. Inför kommunvalet i Linköping kom han ned från sin hemstad Göteborg för att hjälpa till med att sätta upp affischer, och i december frågade han om han fick fira jul med mig och min familj efter att delar av hans allt mer börjat uppvisa sina både homo- och transfoba tendenser.

WARSNågonstans här började vår vänskap växa in i något romantiskt och något sexuellt. Under månaderna som kom hittade jag allt fler ursäkter att råka hamna i Göteborg, och när hans föräldrar plötsligt vägrade låta mig sova hos hans familj och han stod på sig blev han med ens hemlös. Vi fick stöd av en mängd vänner som erbjöd boende i Göteborg, och sov över hos både Anastasia Storm och Göran Widham innan vi hittade ett månadslångt boende.

Det var i Görans kök jag friade till Fabian, med svepskälet att hans familj då aldrig skulle få röra hans ägodelar om han skulle dö. Kort därpå flyttade Fabian in hos mig i Uppsala, och på Ung Pirats grillning i Almedalen 2015 – den 2 juli 2015 – gifte vi oss i en inofficiell ceremoni (den ska följas över ett borgerligt bröllop snart, jag lovar), lett av samma Erik Einarsson som en gång pratade med Angelica när jag råkade stirra på hennes bröst.

I december flyttade vi tillsammans till Stockholm, och för ett par veckor sedan skaffade vi tillsammans en hund, Orlando.

Och för ett par dagar sedan hade det gått ett år sedan det där vackra bröllopet.

brollopFabian är inte en lätt person att leva med. En narcissistisk, depressiv autist (och jag säger inte det skämtsamt eller subjektivt, utan det är bokstavligen vad hans psykiatriker säger), nästan uteslutande känslokall och utan någon förståelse för andra människors tankar och (speciellt) känslor, utan något som helst filter i alldeles för många sammanhang. Det är svårt nog för de flesta, och det gör det inte lättare att jag är otroligt känslostyrd som lider av en sjukdom som kan göra mig sjukt ologisk.

Men han är otrolig. Och jag älskar honom så jävla mycket. Fabian har lärt mig så mycket, har fått mig att upptäcka så mycket, har fått mig att växa mer än någon annan. Han har funnits där för mig, och fullständigt skitit i hur jobbigt det är för honom, hur fruktansvärt ologiskt det är att jag ska må dåligt när jag gör det.

fabiOch han har växt så mycket, fått mig att vara stolt över honom utan att ha någon som helst rätt att vara det. Han har lyckats ta sig genom så tunga depressioner, lärt sig allt mer om människor, lärt sig hur fantastisk han själv är, och lärt sig att fejka de mänskliga egenskaper han inte besitter (det låter negativt, men är allt annat än). Och för några dagar sedan började han ta testosteron, det han – och jag – väntat på alldeles för länge (följ processen!).

Jag vet att du hatar sådana här känslofyllda, romantiska statements, Fabian. Men jag älskar dig. Och jag tänker fan visa det på mitt eget sätt.

(Bild 4 av Iman Mirbioki, bild 5 av Fabian Rosdalen)

Att dö, att minnas, att hata, att leva

Terrordådet i Orlando slog mig hårdare än något annat jag varit med om. Det som hänt mig, det som hänt någon annan, allt. Det har fått mig att gråta floder. Att bli så jävla arg att jag inte vet vart jag ska ta vägen.

Jag vet att det funnits värre dåd. Fler människor som dött. Jag vet att fler dör i attacker och krig varje dag. Men ändå slog det så hårt. Det slog hårt, för det här var mina vänner. Det här var alla jag älskat. Det här var jag. Min pojkvän. Min partner. Min flickvän. Mina vänner. Alla homosexuella, bisexuella, pansexuella, asexuella, transpersoner, ickebinära, och så många fler. Alla ni – alla vi – som lever annorlunda liv, ibland för att vi vill och ibland för att vi inte har ett val. Vi som kanske sticker ut med vilka vi älskar, vilka vi tänder på, vilka vi vill vara med.

Vi sticker ut. Ibland får vi enormt stöd, speciellt i accepterande länder som Sverige. Ibland känner vi oss älskade, accepterade som alla andra, en del av samhället.

Men ibland sticker vi ut för mycket för vissa att hantera. Ibland är det som händer inte kärlek och acceptans – utan lidande och död. Alla gånger jag fått höra svärord, blivit kallad alla möjliga saker. Idag kan jag hantera det, idag kan jag skratta åt idioterna. När jag var femton och blev nedslagen i skolan kunde jag inte det.

Jag har alltid tyckt att det varit jobbigt att leva som pansexuell, som ickebinär transperson, som polyamorös, som någon som älskar det fetisch- och BDSM-sex en del andra finner vidrigt. Och då kan jag ändå passera så fort jag vill – och jag anstränger mig för att göra det, för att jag inte alltid orkar med. Jag har inte kommit ut som ickebinär inför mina föräldrar. Har inte kommit ut som vare sig poly eller pansexuell på jobbet.

Jag tycker det varit jobbigt för mig. Jag har inte ens en uppfattning över hur tungt det är för så många andra. Ni som inte kan passera. Ni som inte ens orkar försöka. Ni som hellre dör än försöker.

Ni som andra hellre dödar än accepterar.

Ni är mina vänner. Jag kommer alltid älska er. Kommer alltid sörja er.

Men syftet med terrorism är just att skrämma. Att få oss att sluta. Att bryta mönster. Att röra om i grytan. Och jag ber er, alla, att inte låta en homofob bestämma över era liv.

Sörj Orlando. Sörj Pulse. Bli förbannade. Arbeta hårdare, inte för att det är ert och vårat uppdrag utan för att det är enda vägen framåt. Enda vägen mot glädje, mot acceptans. Mot chansen att fortsätta leva.

Skratta åt Omar Mateen. Förlöjliga. Hata. Men anpassa er inte. Live on. Gör som förut – med undantaget av att sörja och att evigt minnas de som dog.

Jag och min man Fabian skaffade igår en hund, efter att ha pratat om det i nästan ett år. Vi fastnade omedelbart för namnet Orlando.

orlando

Att renodla

På Piratpartiets vårmöte har en väldigt betydelsefull motion precis gått igenom – beslutet att omedelbart riva upp alla partiets politiska ställningstaganden.

Jag har vänt mig mot motionen, inte för att jag ogillar grundidén utan för att jag anser att processen skulle ha gått åt andra hållet. Men nu blev det såhär, och jag anpassar mig efter medlemmarnas vilja.

Att göra såhär kan låta drastiskt, och det är det till viss del. Samtidigt tror jag att många verkligen underskattar hur starkt vårt principprogram, som kvarstår, är. I praktiken fortsätter vi tycka likadant i väldigt många frågor, helt enkelt för att åsikter lätt kan extrapoleras från principprogrammet.

Den stora skillnaden är egentligen att vi blir mer renodlade – dels att vi släpper frågor som inte kan kopplas direkt till våra principer, dels att vi slutar vara så extremt detaljstyrda i allting och ger mer förtroende till partiets företrädare.

Så vad innebär principprogrammet i praktiken? Låt oss gå igenom det och kolla!

self-driving-car1.1 Modern informationsteknik öppnar fantastiska möjligheter

Vi lever i en tid som är unik i mänsklighetens historia. Aldrig tidigare har så många haft möjlighet att kommunicera så lätt med varandra. Aldrig tidigare har så många haft tillgång till så mycket kunskap. Aldrig tidigare har spridande av information bidragit till så många så snabba tekniska, kulturella och ekonomiska framsteg, och dessutom öppnat nya förutsättningar och möjligheter för delaktighet och demokrati.

Detta är resultatet av en teknisk utveckling som sätter mänskliga relationer i centrum. Medan tidigare tekniska landvinningar krympt de fysiska avstånden mellan människor har den moderna informationstekniken stärkt de sociala och emotionella banden människor emellan över såväl geografiska som sociala avstånd och gränser.

Piratpartiet verkar för att denna utveckling ska bli en språngbräda för en rad positiva förändringar i både Sverige, Europa och resten av världen.

Konkret betydelse:

  • Vi värdesätter och vill stärka internets roll i samhället, och samtidigt skydda det från de många attacker det får utstå (ex övervakning).
  • Stärkt nätneutralitet.
  • Persondataskydd.
  • Teknikoptimism generellt, vilket kan exemplifieras genom ökat fokus på utbildning och forskning samt innovativa bidragssystem och friare villkor för forskare och innovatörer.

wikipedia1.1.1 Människors möjlighet att kommunicera fritt med varandra stärker frihet, delaktighet och demokrati.

Tack vare den moderna informationstekniken behöver människor inte längre förlita sig på officiella kommunikéer och traditionell nyhetsrapportering. Man kan följa händelseutvecklingen i realtid genom folkets egna ögon. Det innebär att färre övergrepp kan ske utan att uppmärksammas och att olika former av humanitär hjälp kan skickas tidigare. Tack vare nya möjligheter att kommunicera snabbt och lätt med varandra kan människor organisera sig på nya sätt mot diktatur och förtryck. Vi har redan sett hur detta lett till att somliga regimer fallit och andra anpassat sig.

Även i Sverige gynnar den allt friare kommunikationen demokratin. Nya möjligheter öppnas för människor att vara en del av det politiska samtalet. Förr hänvisades de flesta vänligt men bestämt till insändarsidornas dunkel. I dag har nästan alla möjlighet att på många olika sätt delta i samhällsdebatten. Rätten och möjligheten att vara anonym gör att ingen behöver frukta repressalier, vilket är viktigt, ty varje gång människor av olika skäl lämnas utanför det demokratiska samtalet undermineras det. Ett aktivt arbete för delaktighet gör istället demokratin starkare.

Fri kommunikation ökar också kraven på makthavare. Information om maktmissbruk och övertramp, som tidigare kunde döljas, kan idag spridas snabbt mellan människor. Detta kommer på sikt att driva fram mer transparens och öppenhet från makthavarnas sida, och kan samtidigt motverka en utveckling i en totalitär riktning.

Piratpartiet anser att den fria kommunikationen ska fredas och att meddelarskyddet ska stärkas, gälla alla medier och gälla oavsett arbetsgivare. Möjligheten att vara anonym i det offentliga samtalet ska bevaras. Detta är viktigt eftersom samhällsdebatten måste vara inkluderande om demokratin ska vara på riktigt.

Konkret betydelse:

  • Stärkt medborgarinflytande och möjligheter för alla att delta i det politiska samtalet.
  • Fokus på yttrandefrihet, pressfrihet, brevbärarimmunitet.
  • Whistleblowerskydd.
  • Transparens i speciellt politiken.
  • Internationellt arbete i exempelvis EU för demokrati och mot förtryck, och sätter fokus på hur det ska göras.
  • Rättvist presstöd för alla aktörer, inte bara de som följer gammal praxis, exempelvis bloggar och inte bara dagstidningar.

crowdfunding1.1.2 Fri tillgång till kunskap förbättrar människors möjlighet att bygga ett gott liv.

När kunskap och information kan spridas och bytas fritt blir det allt lättare för allt fler att göra nya innovationer, och att anpassa gamla efter annorlunda förhållanden. Detta har varit en viktig bakomliggande orsak till de senaste årtiondenas snabba ekonomiska utveckling, och till att en stor andel av världens befolkning på senare tid kunnat ta klivet från fattigdom till relativt välmående. I vårt land spelar lösningar med öppen källkod en viktig roll för många framgångsrika IT-företag och ett växande antal företag i andra branscher avstår medvetet från att ta patent. Fri användning av information kan alltså ingå i livskraftiga affärsmodeller och ökar möjligheterna för utvecklingens frukter att komma även fattiga nationer och individer till del.

Den tekniska utvecklingen har också lett till en utjämning av tillgången till kunskap. Tidigare var kunskap något som bara var tillgängligt för ett fåtal. I dag har en uppkopplad tioåring i Asien, Afrika eller Sydamerika samma tillgång till kunskap som en tioåring i Svedala eller Umeå. Miljoner barn och ungdomar, som tidigare inte hade möjlighet att få utbildning, har nu tillgång till hela mänsklighetens samlade kunskap. Om ingen annan utbildning finns tillgänglig har de möjlighet att utbilda sig själva. Den informationstekniska revolutionen och den fria tillgången till kunskap och kultur ger därigenom många människor nya möjligheter att själv ta kontrollen över sina liv.

Människor med specialintressen kan genom den moderna informationstekniken på ett helt annat sätt än tidigare finna varandra, och dela med sig av kunskap, idéer och erfarenheter. Genom människors ideella aktiviteter samlas därmed kunskap och kompetenser, som tidigare krävt stora professionella organisationer för att åstadkomma och upprätthålla. Många människor kan därmed uppleva en ännu större mening än tidigare i sitt ideella arbete. Ännu viktigare är att sådant oavlönat samarbete skapar stora värden, som i slutänden kan komma hela samhället till del. Samhällets strukturer måste därför förhålla sig till att en växande del av värdet i samhället skapas genom oavlönat arbete i allt från traditionella folkrörelser till nätbaserat svärmande.

Konkret betydelse:

  • Värdet av att sprida information och kunskap.
  • Ändra patentlagar och gör dem mindre repressiva.
  • Open access.
  • Frihandelsavtal som värdesätter fri information och kunskap.
  • Möjliggör fler typer av skapande och finansiering än tidigare, exempelvis genom att förenkla byråkratin för privatpersoner och småföretag som arbetar på deltid separat från heltidsyrke eller studier.

20957753285_65db09169f_o1.1.3 Fri kommunikation stärker kulturen och sprider både utövande och upplevande till allt fler människor.

Människor har ett naturligt behov av att ge tillvaron djup och mening. Genom kulturen har människan sedan urminnes tider tolkat sin samtid och omgivning för att bättre förstå sin egen tillvaro och roll i samhället.

Dessvärre har mycket av kulturen, precis som kunskapen, under större delen av historien varit ett privilegium för ett fåtal. De senaste årens tekniska utveckling skapar emellertid stora möjligheter för allt fler att både uppleva, utöva och försörja sig på kultur.
I dag kan många olika former av kultur kopieras och spridas fritt och på så sätt nå människor som annars aldrig skulle kunna ta del av den. Aldrig tidigare har unga svenskar haft så många olika musikstilar i sina samlingar. Aldrig har det varit så lätt att få tag på udda filmtitlar. Aldrig har så många människor i tredje världen haft tillgång till ett så stort och varierat kulturutbud.

Människans kultur har alltid utvecklats genom att kulturskapare lånat av varandra, remixat och utvecklat varandras idéer. De nya teknikerna har gjort detta lättare än någonsin, och under de senaste femton åren har vi sett en explosion av mångfald och kreativitet i kulturlivet.

Det har också blivit lättare för fler kulturproducenter att skapa egna alster och bearbeta andras. Den nya tekniken har gjort det lättare för kulturskapare att hitta en publik för sin egen stil, att hålla kontakt med sin publik och att få respons från den. Därmed har det också blivit lättare för många kulturskapare att ta klivet från hobbyskapande till professionellt arbete. Det ökande antalet kulturskapare leder till ett bredare kulturutbud och ett rikare kulturlandskap.

Piratpartiet anser därför att samhällets kulturpolitik ska bygga på en realistisk uppfattning om hur kulturskapare bygger vidare på varandras framsteg (istället för på en romantisk myt om en ensam, genial upphovsman). Kulturell bredd och fri spridning av kultur för privat bruk ska uppmuntras. Kulturskapare ska få stöd att utforska den nya teknikens möjligheter.

Konkret betydelse:

  • Reformerad upphovsrätt som möjliggör spridandet av kultur, speciellt med ickekommersiellt syfte.
  • Remixingkultur och lagar som tillåter detta.
  • Minska toppstyrning av kulturpolitik och släpp det istället fritt för skaparna, och ha lagar och regleringar som försöker styra så lite som möjligt.

 

blockering1.2.1 Övervakning kränker integriteten och hotar både demokratin och den fria informationsspridningen

Demokrati är inte bara rätten att rösta. För att kunna göra ett välinformerat val måste man fritt kunna inhämta och sprida information och tala öppet eller anonymt om samhällsutvecklingen, utan att riskera repressalier. Det är därför ett direkt hot mot demokratin att makthavare på olika sätt försöker övervaka och begränsa människors kommunikation. Allmän och slentrianmässig övervakning och begränsningar gör inte skillnad mellan dem som faktiskt begått brott och oskyldiga människor. Det som motiveras som ett skydd mot terrorister eller brottslingar blir därför ofta i själva verket ett hot mot den egna integriteten och det öppna samhället.

I Sverige övervakas medborgarna allt mer. All digital information och kommunikation som passerar Sveriges geografiska gränser filtreras och kan plockas ut för noggrannare granskning. Då både internet och telefoni mellan två punkter i Sverige ofta tar omvägen via utlandet innebär det att i stort sett all telefoni och internetanvändning idag kan vara övervakad. Eftersom allt fler människor idag använder digital kommunikation till sådant som tidigare skedde via brev, på telefon och i samtal över cafébord innebär detta en övervakning av samma slag som om alla telefoner ständigt avlyssnades, alla brev när som helst kunde ångas upp och läsas och det dessutom satt mikrofoner under borden på alla caféer och restauranger.

Övervakningstrenden drivs dessutom vidare, inte minst på EU-nivå. Fler och fler inskränkningar i den personliga integriteten föreslås och röstas igenom. Vår privata kommunikation övervakas, inte ens information om var vi befinner oss, vilka tidningsartiklar vi läser, vilka resor vi bokar eller vem man dejtar är längre heligt.
Sådana åtgärder innebär inte bara grova ingrepp i enskilda människors integritet. De hämmar också den fria spridningen av information. Exempelvis leder de till att journalister får svårt att garantera anonymitet åt sina källor, vilket begränsar deras förmåga att granska makthavare. Även möjligheten för privatpersoner att förbli anonyma när de diskuterar på internet skadas. Det innebär att många människor som på olika sätt sätt inte följer normen kan skrämmas till tystnad. Många viktiga röster riskerar därmed att aldrig bli hörda.
Slentrianövervakning erbjuds allt oftare som ett sätt att behandla symptomen på samhällets problem istället för att man tar sig an de underliggande problemen. Vi erbjuds kameraövervakade gator och torg, istället för traditionellt polisarbete som är långt mer effektivt. Äldre människor erbjuds kameraövervakade sovrum som en ersättning för mänsklig hjälp och kontakt.

Piratpartiet anser att fri kommunikation och rätten till privatliv är viktiga grundpelare för demokratin och att varje människas integritet och privatliv måste värnas. Övervakning och andra intrång på den personliga integriteten ska bara få ske vid grundad misstanke om grova brott, och efter individuell prövning. System som människor använder i sin vardag (för exempelvis betalning och passering) ska utformas så att man undviker eller minimerar mängden bevarade elektroniska fotavtryck. Mänsklig social närvaro i samhällsservice ska inte ersättas med elektronisk övervakning.

Konkret betydelse:

  • Press- och yttrandefrihet.
  • Mot massövervakning och andra integritetskränkande ingrepp, mot statlig påverkan av individers åsikter.
  • Speciellt fokus på rollen EU har i integritetspolitiken.
  • Whistleblowerskydd och skydd för grävande journalister, källskydd och rätt till kryptering.
  • Pragmatiska, fungerande lösningar istället för lagar som tillåter och litar på övervakning och integritetskränkande ingrepp (exempelvis att ta bort massövervakning som lösning på terrorism, och att ta bort narkotikalagar som både är integritetskränkande och bevisligen inte hjälper).
  • Omtänksamhet istället för misstänksamhet.
  • Rätt till kontant betalning.
CC BY-SA Manfred Werner.

CC BY-SA Manfred Werner.

1.2.2 Patent och andra idémonopol hämmar innovationer och utveckling

Starka ekonomiska aktörer lägger idag hinder för en fri användning av kunskap, idéer och information. Patent, växtsortsskydd, designskydd, varumärkesskydd och annan immaterialrätt sägs ha skapats för att stimulera och underlätta innovationer och utveckling. I själva verket är de ofta reliker från en tid med en starkt reglerad och styrd ekonomi, som försvårar innovation och utveckling och skapar onödiga globala orättvisor.

I dag köper och söker företag patent och andra idémonopol bara för att hindra konkurrenter från att utnyttja dem. Många företag söker aggressivt patentmonopol på en rad närmast självklara principer för att kunna skrämma bort konkurrenter med hot om stämningar. När olika aktörer hävdar delvis överlappande patent i olika kombinationer blir det riskabelt för entreprenörer och företag att utnyttja många spännande innovationer. I kunskapsintensiva branscher måste därför många företag ägna lika stora resurser åt immaterialrättslig juridik som åt forskning och utveckling. Det är slöseri med resurser. Det hämmar innovationer. Det gynnar stora etablerade aktörer, och skapar en besvärlig situation för de små och medelstora företag, där många verkligt intressanta innovationer sker.

Idémonopol är också problematiska ur ett rent humanitärt perspektiv. När idémonopolister tar ut höga priser för att täcka kostnaden för utveckling av exempelvis nya läkemedel eller grödor är priset ofta satt efter betalningförmågan i de rika länderna. Detta innebär att människor i fattigare delar av världen utestängs från många av utvecklingens frukter: De bästa medicinerna och härdigaste eller nyttigaste grödorna blir ett privilegium för människorna i den rika delen av världen. Friare kunskap och utnyttjande av innovationer bidrar därför till att minska ekonomiska klyftor både inom och mellan länder.
Piratpartiet anser att immaterialrätt och andra inskränkningar i principen om fritt utnyttjande av information bara ska göras om det finns väldokumenterade positiva effekter som motiverar sådana inskränkningar.

Konkret betydelse:

  • Reformerade patentlagar som öppnar för mer innovation och spridning av kunskap.
  • Mot patenttroll.
  • Mot patent på exempelvis medicin, frihandelsavtal som möjliggör ökad spridning av annars patenthindrad teknik och utveckling.

pirate-bay-maste-bredbandsbol1.2.3 Föråldrade kopieringsmonopol hindrar fritt spridande, delande och remixande av kultur

Övervakningen och begränsningarna av människors fria kommunikation drivs ofta fram av privata företag som i stället för att utnyttja samtidens alla nya möjligheter och anpassa sig efter kundernas önskemål försöker hålla tillbaka utvecklingen genom att kräva en restriktiv lagstiftning som cementerar deras oligopol. Upphovsrättsindustrin är ett tidigt exempel på detta.

Upphovsrättsindustrin motarbetar systematiskt alla försök att trampa upp nya stigar i kulturlandskapet. Man myglar fram lagar genom lobbyism, som inte tar hänsyn till de behov som samhället i stort har. Man åsidosätter personlig integritet, yttrandefrihet och meddelarskydd för sin egen vinnings skull. Fildelningssajter jagas utan pardon och skräms att stänga ner verksamheten. Oönskade sajter anmäls för upphovsrättsintrång och plockas bort, även när inga intrång gjorts.

Kultur och kunskap färdas ofta samma vägar på internet. Det betyder att upphovsrättsindustrins aggressiva arbete mot kulturspridning på nätet även hämmar den fria kunskapsspridningen. Deras aggressiva retorik och agerande skapar till exempel problem för arkiv, museer och bibliotek, som vill digitalisera och öppna upp sina samlingar för medborgarna.

Dessa kraftfulla åtgärder utförs i kulturskaparnas namn, men skadar i själva verket spridningen av kultur och kunskap. De gör det också svårare för kulturskapare att välja och utveckla nya sätt att sprida och tjäna pengar på sitt arbete. De gamla ersättningsstrukturerna krockar inte sällan med de nya och skapar problem för kulturskapare som vill möta sin publik på ett modernt sätt. Det kan till exempel vara svårt för enskilda kulturskapare att producera och distribuera sina analoga verk utan att underkasta sig upphovsrättsindustrins monopol.

Samtidigt riskerar miljoner kulturkonsumenter att dömas för privat kulturdelning, trots att man vet att kulturdelning är bra reklam som leder till kulturköp. Det betyder i praktiken också att många ungdomar kommer att gå in i vuxenlivet stämplade som brottslingar, och med en rejäl knäck i förtroendet för vårt rättssystem, trots att de bara gjort något som gynnar kulturen och samhället. Allt på grund av en industris ovilja att inse att tiderna har förändrats och politikernas flathet gentemot den.

Piratpartiet anser att att samhällsnyttan ska sättas före enskilda särintressen även i frågan om ekonomisk upphovsrätt, att kulturdelning i ickekommersiellt syfte ska avkriminaliseras och remixkulturen uppmuntras. Kulturskapare ska uppmuntras och att finna och använda sig av den nya teknikens möjligheter.

Konkret betydelse:

  • Dataskyddslagar som hindrar företag från att godtyckligt sprida individens uppgifter.
  • Gör det omöjligt att stänga ned sidor utan ordentlig rättegång.
  • Gör lobbyns maffiametoder med hot om böter olaglig.
  • Öppna upp för digitala bibliotek och andra kunskapsbärare, både ur civilsamhället och vid behov statliga.
  • Upphovsrättsreform, remixkultur.

gahem1.3.1 Alla människor har samma rättigheter

Piratpartiet tror på alla människors lika värde och att alla människor därför ska ha samma rättigheter. Det betyder att vi inte villkorar friheter, rättigheter och möjligheter utifrån exempelvis etnicitet, funktionshinder, härkomst, kön, religion, politisk åskådning eller sexuell läggning. Alla individer ska behandlas lika, åtnjuta likhet inför lagen och ha samma rätt att påverka samhällsutvecklingen. Samhället ska sträva efter att ge alla människor samma möjligheter att göra sin röst hörd och delta i samhällslivet. Ju fler som deltar, desto starkare blir demokratin.

Piratpartiet tror på mångfald och inkludering. Alla vi människor mår bra av att så många människor som möjligt, med olika erfarenheter och tankar, är med och bygger det samhälle vi lever i.

Konkret betydelse:

  • Religionsfrihet.
  • Regnbågsfrågor såsom allas rätt att gifta sig, skaffa barn, identifiera sig som sitt eget kön, ha de relationsformer de vill, allt utan repressalier från staten, individer och företag.
  • Mångfaldspositivism, fokus på ett integrerat samhälle.
  • Möjligheter för alla att engagera sig politiskt och i civilsamhället.

1.3.2 Demokrati förutsätter fri, oövervakad kommunikation

Alla människor ska ha samma rätt att påverka samhället. Piratpartiet vill värna och stärka demokratins fundament: likhet inför lagen, åsiktsfrihet, yttrandefrihet, pressfrihet, rätten att uttrycka sin åsikt anonymt och fria allmänna val med valhemlighet till samhällets beslutande organ.

Politiska beslut måste fattas på den nivå de hör hemma, så att besluten fattas så nära de människor som berörs som möjligt. Makten ska ligga hos de valda politikerna, inte hos tjänstemän. Beslutsfattande måste präglas av tillgänglighet, öppenhet och transparens och vara möjligt att granska utifrån. Alla måste ha rätt att slå larm om missförhållanden utan att riskera repressalier. Dessa principer måste bevakas på alla nivåer (kommun, landsting, stat, samt mellan- och överstatliga samarbeten) och innebär särskilda utmaningar för politiken på EU-nivå.

Alla måste ha möjlighet att fritt skaffa information i samhällsfrågor, och att göra sin röst hörd i samhällsdebatten. Yttrandefriheten är därför en omistlig del av demokratin, liksom att människors kommunikation med andra människor är fri och utan övervakning.
Till yttrandefriheten hör självklart rätten att uttrycka sig anonymt. Ingen ska exkluderas ur det demokratiska samtalet för att han eller hon är rädd för olika former av repressalier. För att bygga ett gott samhälle behöver vi inte bara höra väletablerade normsvenskars åsikter. En 15-årig bög från Sveg, en gömd papperslös flykting, en 50-årig gruvarbetare i Kiruna, en lattemamma på Söder, en student i Lund eller en pensionär i Göteborg har allra minst en sak gemensamt. Samhället behöver just deras tankar och åsikter för att utvecklas och förbättras.

Konkret betydelse:

  • Fokus på de rättigheter som arbetats bort på senare år.
  • Rätten att vara oskyldig till motsatsen bevisas.
  • Valhemlighet, exempelvis kritik mot digitala valsystem som är mindre säkrare än alternativ som valsystem med utskrifter snarare än dagens papperslappar.
  • Subsidaritetsprincip, lägg lokala frågor på kommuner och län, nationella frågor på staten, och EU-frågor på EU.
  • Minska byråkratin i politiken och lägg makten hos politiker snarare än tjänstemän.
  • Yttrandefrihet.
  • Flyktingpolitik – papperslösa ska ha samma rättigheter som formella medborgare.

banned1.3.3 Alla människor har rätt till personlig integritet och privatliv

Alla människor har en grundläggande rätt att själva bestämma vilka delar av sina privatliv de vill lämna ut till andra, och vilka de vill hålla för sig själva. Respekt för alla människors personliga integritet är nödvändig för att människor ska vara trygga, våga ta initiativ och säga vad de tycker. Intrång i privatlivet och övervakning ska därför bara få förekomma efter individuell prövning vid misstanke om grova brott.

Människor lever sina liv i olika miljöer, men alla har samma rätt att slippa övervakning oavsett om man skickar ett brev via posten eller som ett mejl, om man skvallrar över ett cafébord eller på en chattsajt, om man talar i fast telefon eller i mobiltelefon. Ingen åtskillnad ska därför göras mellan övervakning av elektronisk och annan kommunikation.
Den personliga integriteten och privatlivet måste värnas genom livets alla skeenden, från barndomsårens dagis och skola över vuxenliv med arbete och kärlek, till seniortillvarons ökade behov av vård och omsorg.

Konkret betydelse:

  • Mot övervakning, för rätt till privatliv.
  • Rättssäkerhet.
  • Integritet i utbildning, äldrevård och annat.

1.3.4 Kunskap tillhör oss alla

Den kunskap vi har idag har uppkommit genom en lång rad insikter, erfarenheter, upptäckter och experiment, gjorda under hela mänsklighetens historia av ett oräkneligt antal människor. Kunskap är därför inget som kan ägas av en person eller en grupp. Kunskap är mänsklighetens gemensamma källa, och borde därför vara fri och tillgänglig för alla att att ösa ur.

Immaterialrätt strider mot principen om informationens och kunskapens frihet, och kan bara accepteras i de enskilda fall där den har väldokumenterade positiva effekter. Stater och offentliga organ måste se till att den kunskap de besitter och utvecklar görs så tillgänglig som möjligt, exempelvis genom att museers, arkivs och biblioteks samlingar digitaliseras och öppnas, och insamlad statistik enkelt kan laddas ner och bearbetas vidare. Resultat från forskning och verk som helt eller delvis finansierats av allmänna medel ska vara fritt tillgängliga via nätet och andra tillämpliga forum.

Fri och tillgänglig kunskap öppnar nya möjligheter för skola och utbildning. Piratpartiet anser att all utbildning måste förbereda barn, ungdomar och vuxna för att möta och utnyttja den informationsväv som idag genomsyrar samhället även utanför skolan. Undervisningen måste präglas av mångfald och upptäckarlust. En människa som lär sig att söka och tycka om kunskap kommer alltid att fortsätta att leta kunskap och på så sätt göra sitt eget och andras liv rikare.

Konkret betydelse:

  • Immaterialrätt undantas som standard, snarare än tvärtom.
  • Skattefinansierad konst, kunskap och information ska vara fri från immaterialrätt och ägas av allmänheten.
  • Immaterialrättsbefriad kunskap ska användas i utbildningen.
  • Utbildning ska satsa mer på individens upptäckarlust snarare än att lära ut torr fakta.

pirate_party1.3.5 Kulturen berikar våra liv och ska vara så tillgänglig som möjligt.

Kulturen berikar våra liv och är en viktig del av ett samhälle som är sunt och roligt att leva i. Piratpartiet anser därför att det är viktigt att så många människor som möjligt får tillgång till ett rikt och varierat kulturutbud, och att vi ska bejaka och stödja de tekniska verktyg som kan göra detta möjligt.

Människor har alltid skapat och delat kultur mellan sig. Genom den nya teknikens fantastiska möjligheter kan vi i dag kopiera och dela mer kultur med varandra än någonsin tidigare. Samhället tjänar på att inte låta ungdomar gå ut i vuxenlivet med stora skulder. Piratpartiet anser att all kulturdelning för privat bruk och i ickekommersiellt syfte alltid ska vara laglig.

Kulturdelning stimulerar både produktion och försäljning av kultur. Därför finns ingen anledning att genom lag eller tekniska medel begränsa människors möjlighet att dela kultur mellan sig. Piratpartiet vill reformera upphovsrätten så att den bättre tjänar både kulturskapare och kulturkonsumenter i den nya tidens kulturlandskap.

Piratpartiet tror att ett samhälle där kultur fritt får delas mellan människor i ickekommersiellt syfte gynnar hela samhället. Vi anser att det är bättre att uppmuntra kulturskapare att använda sig av de nya möjligheterna, än att gå upphovsrättsindustrin till mötes och tvinga kvar dem i ett föråldrat system. Det skulle inte bara gynna kulturskaparna, utan även kulturkonsumenterna som skulle få tillgång till ett betydligt bredare kulturellt utbud.

Konkret betydelse:

  • Kulturpolitik som satsar på mångfald mellan alla typer av kultur, inte bara de som traditionellt accepteras av ett fåtal invånare.
  • Avkriminalised ickekommersiell fildelning, reformerad upphovsrätt.