Veckans djur: Fladdermus (Chiroptera)

Eftersom en fladdermus bestämt sig för att göra mitt sovrum till sin boning två nätter i rad (in genom fönstret, runt någon timme, sedan ut igen), är det han som blir veckans djur.

Efter intensivt sökande för att få veta om fladdermusen är ute efter att döda mig får jag fram att de aldrig anfaller människor, men ibland flyger nära oss på grund av deras dåliga syn, vilket gör att de för det mesta inte märker oss förrän de är precis intill. Risken finns att de biter eller river om vi tar tag i dem eller liknande, och om man blir biten ska man uppsöka läkare för att kontrollera att man inte fått rabies, men det händer sällan.

Fladdermöss kan misstas för fåglar när de flyger förbi, och flyger mycket likt fåglar, men är till skillnad från dem däggdjur, och deras flygevolution är helt fristående. Fladdermöss lever främst på insekter, och letar sig fram främst med hjälp av ekolod, men de är inte alls blinda som en vanlig myt säger (de flesta arterna ser dock mycket dåligt). Fladdermössen lever mellan 20 och 40 år, vilket är ganska länge för så små djur, men de föder också bara en unge om året.

Kort och gott är fladdermöss tuffa och läskiga.

Tidigare delar i serien:

  1. Violsnäcka (G. atlanticus), v. 27
  2. Kattbjörn (A. fulgens), v. 28
  3. Dugong (D. dugong), v. 29

Veckans djur: Dugong (Dugong dugon)

Veckans djur kommer några dagar sent denna vecka, men bättre sent än aldrig.

 

Foto av Julien Willem.

Dugonger (Dugong dugon) är enorma, vattenlevande däggdjur som är närmast släkt elefanten. 250 kg tunga, 2.5 meter breda, men de är tydligen extremt lugna och avslappnade, och tycker inte om att stressa eller vara aggressiva.

Jag minns att en dugong förekommer i Jules Vernes ”En världsomsegling under havet” beskriven som nästan tio meter och otroligt aggresiv, men det är om något en överdrift jämfört med vad vi nu förstår om dugongerna.

Dugongen förekommer vid 40-48 länders kustlinjer, men den enda stora populationen är vid Australien, och övriga förekommer alldeles för glest.

För att sluta på en ljus not ser den dock väldigt häftig och snäll ut.

Tidigare delar i serien:

  1. Violsnäcka (G. atlanticus), v. 27
  2. Kattbjörn (A. fulgens), v. 28
Foto av Julien Willem.

Veckans djur: Kattbjörn (Ailurus fulgens)

Kattbjörn äter. Foto av Brunswyk.

I andra delen av min serie med konstiga djur kommer kattbjörnen, även känd som latinets Ailurus fulgens (”skinande katt”), kinesiskans huǒ-hú (”eldräv”), och engelskans red panda (”röd panda”). Denna lilla björn blir bara 37-47 cm långa, och blir bara ett fåtal kilogram tunga. Kattbjörnen har tjock, yvig päls och en rödaktig färg som tillsammans med sin storlek får den att likna en räv eller en katt, därav sitt namn.

Kattbjörnsungar leker. Foto av Jonathan L. Kang.

Kattbjörnen lever uppe i bambuskogarna i Himalayakedjan i Asien, där den lever på bambuskott, grenar och bär, och ibland mindre djur som fåglar och insekter. Tyvärr har kattbjörnarna länge hotats av människans framfart i Himalaya, och de jagas för pälsen, som bland annat kan göras till målarpenslar. Från att under andra hälften av 1900-talet ha klassats som akut hotade har kattbjörnarnas population dock börjat öka igen, och nu ligger den på 10 000 individer, och fortfarande stigande.

Om du missat första delen i serien, om violsnäckan (Glaucus atlanticus), kan du läsa den här.

De tio budorden som grund för etiken

Det är vid det här laget av många kristna som jag hört att Guds tio budord är fascinerande, just för att de kunde sammanfatta människans grundläggande etik så enkelt. Kort sagt: Bibeln är en fantastisk läsupplevelse med intressanta berättelser och mycket historik, men om det är etik du söker, så läser du fel bok.

De allra flesta kristna verkar dock inte inte ens kunna säga alla tio budord – 60 % av amerikaner kan inte säga hälften av dem.[1] Detta bör säga något i ett land där 76 % ser sig som kristna.[2] Nu senast togs budorden upp av Karl-Erik Lundin, ställföreträdande rektor för Sundsvalls kristna grundskola Oasen, som nu kritiseras av Skolinspektionen för att vara konfessionell.[3] Själv är jag emot religion i skolor över huvud taget – visst bör det studeras som ett samhällsfenomen, men utöver det ska barn inte behöva hantera en religion i skolan, utan detta ska i så fall ske i hemmet. Skolan bör alltid vara en intellektuell fristad där även exempelvis ett agnostiskt barn från en extremreligiös familj kan studera utan att behöva lida för sin religiösa tro eller icketro.

Det Oasen blivit kritiserad för är bland annat deras syn på abort – de ska bland annat ha propagerat mot abort i biologiundervisning, och sagt att ”många mammor mår fruktansvärt dåligt efter en abort” och att abort är ”ett liv som avbryts”.[3] Allt detta är sådant som kanske är sant, men som inte hör hemma i en skolmiljö, lika lite som det hör hemma att ha en lektion om hur mycket dåligt som Alliansen har fört in i Sverige.

Jag kan adressera de olika argumenten för att få ha religiösa skolor hela dagen, men det är inte poängen med detta. Skolan blev även kritiserad för sin hemsida, där skolans mål sammanfattas:

”En kristen skola har en medveten ideologisk hållning genom att den bygger på en övertygelse om att Gud finns, att människan är skapad till Guds avbild och att bibeln är Guds ord. Vi tror att bibeln är grundstenen i ett sant mänskligt och demokratiskt samhälle. Vi måste på nytt slå fast att det är tio Guds bud som är den etiska grunden i vårt land. Människors lika värde, strävan efter kunskap, frihet och ansvar – allt detta är fundament inom den kristna läran.”[4]

Det första som slår mig är kopplingen mellan ”strävan efter kunskap”, ”en övertygelse om att Gud finns” och ”bibeln är Guds ord” – det känns inte riktigt som om en fundamental övertygelse går ihop med strävan efter kunskap. Vidare har jag svårt att se relevansen av budorden för etiken, eftersom de bidrar betydligt mindre än mycket mer intressanta texter som Dawkins ”Illusionen om Gud” eller Hitchens ”Du store Gud?”.

De tio budorden förekommer på två platser i Bibeln, en aning skiljande från varandra men i stort sett desamma. Första gången är i 2 Mos. 20:1-17, och andra är i 5 Mos 5:6-21 (nedladdningsbar här). Av dessa budord är de tre första (sedda som den första stentavlan) enbart relevanta för människans förhållande med denna eventuella Gud – de har inte med etik att göra över huvud taget. Buden är att människan inte ska tro på andra gudar än Gud, att människan inte ska missbruka Guds namn, och att människan ska spendera en dag i veckan åt att hedra Gud istället för att göra någonting praktiskt.

Vidare bud är mycket väl etiska – de tar upp saker som mord, stöld, och äktenskapsbrott. De tar dock även upp mindre säkra etiska krav som att inte vara attraherad av andra kvinnor, vilket många skulle resonera trots allt är ganska mänskligt. Jag ser dock betydligt mer etik i att läsa Harry Potter än att läsa andra Moseboken, speciellt med tanke på vad som är resultatet av att inte följa andra budet:

”Ty jag är Herren, din Gud, en svartsjuk Gud, som låter straffet för fädernas skuld drabba barnen intill tredje och fjärde led när man försmår mig”

Själv har jag otroligt svårt i att se hur denna långsynthet går ihop med den moderna etiken som formar Sverige, och det är inte den ”sanning” som jag vill att mina framtida barn ska lära sig i grundskolan. De ska lära sig vetenskap i skolan, och om de ska lära sig moral ur en bok ska det vara ”Antikrist” av Nietzsche.

PS. Jag mailar självklart till Oasen att jag bloggat om dem, och ser gärna respons från dem om jag missförstått någonting. DS.

Veckans djur: Glaucus atlanticus (violsnäcka)

Först ut i min nya bloggserie om häftiga, konstiga och läskiga djur är Glaucus atlanticus, även känd som violsnäcka. Violsnäckan är en häftig nakensnäcka (snäcka utan skal) som flyter omkring upp och ned vid ytan runtom i världshaven, inklusive Europa. De blir generellt bara 4-8 cm långa, men den största som hittats mättes till 40 cm (lite skillnad).

Dess blåvita ränder och de vinglika benen får den att se ut som (som jag noterar att många på Internet säger) en utomjording eller en Pokémon. Jag gissar på Pokémon.

Violsnäckorna lever bland annat på den giftiga blåsmaneten, vars gift den inte bara står ut med utan rentav sparar undan i processen, och använder själv för att döda sina offer. Eftersom den sparar upp på giftet under en period, är den slutliga attacken rentav värre än blåsmanetens.

BitTorrent fyller tio och WWW 20

Idag läser jag på TorrentFreak att det var exakt tio år sedan som Bram Cohen släppte programmet BiTorrent, och med det den allra först torrenttekniken. Tio år senare finns det knappt någon som använder Internet på daglig basis utan att ha hört talas om eller använt det. Cohen startade en revolution som märks av än idag.

Och det mest fascinerande är att första meddelandet om torrenttekniken ligger kvar på Yahoo.

My new app, BitTorrent, is now in working order, check it out here –

http://bitconjurer.org/BitTorrent/

-Bram Cohen

Tänk om det var likadant med Edison och glödlampan? Ett meddelande ligger kvar för alltid på Internet och visar de allra första reaktionerna.

World Wide Web, en stor del av Internet som vi känner till det idag, fyller samtidigt 20 år framåt augusti i år. Medan Internets historia är komplex och inte kan slås ned till en specifik uppfinnare eller ett genombrottsår (som mycket inom vetenskap), var det CERN-fysikern Tim Berners-Lee som började planera och skapa WWW under slutet av 1980-talet och början av 1990-talet. Den 6 augusti, 1991, klockan 10:56, postade Berners-Lee ett meddelande på alt.hypertextgruppen som även den fortfarande ligger kvar. Meddelandet sammanfattade vad han ville åstadkomma med WWW, och han kunde väl aldrig ana hur det skulle se ut tjugo år senare, trots att han såg potentialen. Som han själv skrev: ”The WWW project was started to allow high energy physicists to share data, news, and documentation. We are very interested in spreading the web to other areas, and having gateway servers for other data.”

The WorldWideWeb (WWW) project aims to allow links to be made to any information anywhere. The address format includes an access method
(=namespace), and for most name spaces a hostname and some sort of path.

We have a prototype hypertext editor for the NeXT, and a browser for line mode terminals which runs on almost anything. These can access files either locally, NFS mounted, or via anonymous FTP. They can also go out using a simple protocol (HTTP) to a server which interprets some other data and returns equivalent hypertext files. For example, we have a server running on our mainframe (http://cernvm.cern.ch/FIND in WWW syntax) which makes all the CERN computer center documentation available. The HTTP protocol allows for a keyword search
on an index, which generates a list of matching documents as annother virtual hypertext document.

If you’re interested in using the code, mail me.  It’s very prototype, but available by anonymous FTP from info.cern.ch. It’s copyright CERN but free
distribution and use is not normally a problem.

The NeXTstep editor can also browse news. If you are using it to read this, then click on this: <http://info.cern.ch/hypertext/WWW/TheProject.html> to find out more about the project. We haven’t put the news access into the line mode
browser yet.

We also have code for a hypertext server. You can use this to make files available (like anonymous FTP but faster because it only uses one connection). You can also hack it to take a hypertext address and generate a virtual hypertext document from any other data you have – database, live data etc. It’s just a question of generating plain text or SGML (ugh! but standard) mark-up on the fly. The browsers then parse it on the fly.

The WWW project was started to allow high energy physicists to share data, news, and documentation. We are very interested in spreading the web to other areas, and having gateway servers for other data.  Collaborators welcome! I’ll post a short summary as a separate article.

Det är väl också passande att jag den sjätte augusti, på WWWs tjugonde födelsedag, är på Pride i Stockholm med Piratpartiet och förespråker Internets fantastiska möjligheter.