Oh no, vårt kulturarv! #pippigate

Idag läste jag om hur SVT fixat till Pippi Långstrump-filmen i den nya DVD-releasen så att en del rasistiska scener ändrats om för att passa 2010-talet.  Jag spelade upp videon de hade för att se hur den nya scenen blir. Kajsa som satt mittemot utbrister ”vad var det ens de ändrade?”

Ja, det är typ så det är. Folk reagerar som att vårt kulturarv brinner och att filmerna är förstörda för all framtid. Det enda som hänt är en snygg redigering där ordet ”neger” faller bort när Pippi snackar om sin pappa, och folk gnäller som om Greedo skjöt först.

Resultatet blir att jag kommer att kunna känna mig bekväm med att visa fantastiska Pippi Långstrump för mina framtida barn. Och hur påverkar det egentligen de som av en eller annan anledning vill se den gamla versionen? Inte alls. Leta upp en gammal VHS som säljs på vilken loppmarknad som helst för en femma, eller ladda ned rullen på TPB.

En del agerar som att SVT förbjuder kultur. Det handlar om allt annat. Den dagen SVT försöker lagföra visningar av filmer med koloniala skällsord, då tänker jag också klaga. Men tills dess kan vi väl skaffa lite bättre prioriteringar?

Vårt kulturarv brinner inte. Men det får man väl inte säga i det här jävla PK-landet.

Polisen på Twitter, ett vara eller icke vara?

En av de många häftiga saker som internet lyckats slänga åt oss är myndigheters närvaro på sociala medier. Det är faktiskt otroligt intressant att få en inblick i både polisers, tjänstemäns och politikers vardagsarbete, och det skapar otroliga möjligheter till direktkommunikation på ett sätt som aldrig förut varit möjligt.

Men ibland brister det, och det är då jag blir lite mer kritiskt. I måndags fick polisen i Värmland rejält med kritik efter att ha jämställt LSD och heroin som lika farliga på sin facebooksida. Någonting som både bidrar till mångas misstro för polisen, och som faktiskt är skadligt i hur privatpersoner, poliser och vårdcentraler behandlar individer som är påverkade av de olika drogerna.

Vad som antagligen är värre, tidigare idag (torsdag) fick polisen i Södermalm rejält med skit på Twitter efter att de skrivit om hur en krögares överservering av alkohol ”bidrog till en våldtäkt”.

Det är ett enormt problem att polisen, som håller i våldsmonopolet och har som sin enda uppgift att skydda folket, skuldbelägger saker som alkohol och oansvariga drickare och krögare snarare än att prata om problemet med att folk våldtar. Det är aldrig, aldrig, aldrig alkohol som står som ansvarig bakom en våldtäkt – det är en våldtäktsman som är den enda ansvarige, alltid. Alkohol, eller för den delen en överserverande krögare, ”bidrar” lika mycket till våldtäkt som en kort kjol bidrar, lika mycket som en flört bidrar. Det bidrar lika mycket som att jag inte har galler för mina fönster bidrar till ett inbrott.

Polisen försökte självklart snabbt påpeka att skulden helt ligger på den som våldtog, men att det ”troligtvis inte [skulle ha] inträffat om inte alkohol funnits med”. Med andra ord ungefär samma sak som att jag inte skulle ha blivit nedslagen i åttan om jag bara hade låtit bli att hänga med en vän som var bög (true story).

Nej, alkohol bidrog inte. Och vi kan inte börja ge oss efter de som faktiskt bidrog, förrän vi kunnat upphöra med den här sortens simplistiskt tänkande.

Efter valrörelsens slut – tack för allt

Valrörelsen är slut. Som ansvarig för Piratpartiet i Linköping får jag konstaterade att medan det inte gick så bra som det var tänkt gick vi ordentligt framåt här, trots att PP gick back i i stort sett hela landet, och medan vi inte kom in i kommunfullmäktige hade vi verkligen platsen nära. Så efter att det är slut vill jag passa på att tacka alla.

Tack till alla otroliga aktivister – till Tobie, Hedda, Martin, Katarina, Magnus, Johannes, Rebecka, och många fler. Utan er hade det inte blivit något alls, vilket låter som en klyscha men som faktiskt stämmer.

Tack till alla valsedelsutbärare – utom de ovan även ett stort gäng som jag inte vet hur pass anonyma de vill vara. Utan er hade vi inte synts i vallokalerna, folk som gillat oss hade med stor sannolikhet helt struntat i att rösta på oss. Vi fick 99.7% distribution i Linköping, vilket är helt otroligt.

Tack till min familj och släkt som både röstat och i vissa fall kampanjat för mig för sina vänner, lånat ut diverse saker, skjutsat runt mig och gjort enorm skillnad. Mamma, pappa, Anders, mormor, morfar, farmor, och ett gäng till.

Tack till partiet centralt, som gett precis det stöd som vi behövt för valrörelsen. Tack till Torbjörn för att du tolererat sena kvällssamtal och snabbt stöd, tack till mlg och gänget för det otroliga jobbet med valsedlar och kampanjmaterial, tack till Anna och Leffe för ständigt stöd och tack till partistyrelsen och ledningen för att ni byggt upp det här under flera års hårt arbete.

Tack till Piratpartiets facebookgrupp med sitt ständiga stöd och de ständiga påminnelserna om att folk faktiskt bryr sig.

Tack till den hemliga skypegruppen och ni otroliga hjältar som spelat Europa Universalis IV med mig och snackat med mig när jag verkligen behövt det och trodde att jag skulle sprängas.

Tack till Jakob som tolererat att jag sprungit runt i lägenheten helstressad och dessutom varken städat eller diskat den senaste månaden.

Och sist men inte minst tack till Cécile som tolererat att ha alldeles för mycket kampanjmaterial i hela vårt sovrum.

Jag älskar er alla.

Anton

Om valresultat i Pirate Times

Jag skrev ihop en text om valresultatet (både för PP och i allmänhet) för Pirate Times:

Sunday was national, regional and local elections in Sweden. The preliminary results from the Swedish national election are public now with the rest still being counted. The Swedish Pirate Party did not manage to achieve their goal of more than 1% in the national election and to enter local parliaments throughout the country.

The Pirate Party was not listed in the preliminary results, but the group of “others” only amounted to total 0.9% of the results. The party did not manage well in local elections either. One of the most hopeful local areas, Linköping, the party reached a mere 1.1% (a slight improvement from 0.9% in 2010). As the final count for the national elections are finalized, the party is unlikely to reach beyond its 2010 result of 0.65% at national level.

“Pirates are a fantastic breed”, says party leader Anna Troberg in a statement. “We’ve never let a challenge stop us before, and we won’t do it now either. We’re needed now more than ever. Yesterday was a disappointment in many ways, but now we’ll continue working together to achieve the world we want in the future.”

Major Shift in the Swedish Government

The big news in the election results is the expected government shift from the centre-right Alliance, which has governed since 2006, to the left-wing led by the Social Democrats. The Swedish Prime Minister, Fredrik Reinfeldt (Moderat Party), announced his government’s resignation after hearing the election results, and also announced that he would leave his post as party leader in early 2015. Columnists are now fearing an unsure political situation, where the newly elected Prime Minister Stefan Löfvén (Social Democrats) is expected to have trouble forming a new government.

The anti-immigration far right party, Sweden Democrats, entered parliament in 2010 with 5.7% of the votes. In these elections they have managed to double their support and are now somewhere around 12.9%, thus effectively holding the swing vote in parliament. Both the centre-right Alliance and the left-wing parties have explicitly stated that they will not ask for their support.

The left-wing Feminist Initiative, which entered the European Parliament in May, did not reach the 4% threshold for the national election, but entered many local parliaments, including the capital Stockholm.

s

The preliminary results, with the 2010 results in grey. Left to right: Moderate Party, Centre Party, Liberal People’s Party, Christian Democrats, Social Democrats, Left Party, Green Party, Sweden Democrats, Feminist Iniative, others (including the Pirate Party). Picture from www.val.se, free to share.

 

“The Pirate Party Accepts the Challenge”

Pirate Party leader Anna Troberg focused on the Sweden Democrats’ increase in her statement the day after the election.

“Yesterday’s election has redrawn Sweden’s political map. 12.9% voted for a xenophobic party. Meanwhile the two parties in the riksdag [national parliament], who sometimes address privacy issues, are meeting difficulties. The Green Party lost votes and the Left Party is standing still. This new situation places a lot of demands on us. It is our challenge to use these four years to inform, debate, and act for a future where everyone is respected by the state and by their fellow citizens. The Pirate Party accepts the challenge.”

Featured image: Swedish pirates campaigning for the election, in the public domain.

Antirasism och antiabort

SDs kampanj.

SDs kampanj.

Innan jag drar igång med min lilla finurliga tankegång – kom inte härifrån och tro att jag menar att antiabortrörelsen och antirasismrörelsen är av samma grupp, eller att jag försöker koppla ihop dem. En är till för att förstöra människors liv, en är till för att rädda dem. Men läs på.

I respons till Sverigedemokraternas kampanj ”Mindre invandring här, mer hjälp till flyktingar där” lanserades en kampanj där man kunde göra avatarer med texter som ”Om mamma stannade där, då hade jag inte funnits här”. Kampanjens syfte (som jag tolkade den) var att belysa allt det positiva som kommit från invandring, och hur så många vanliga människor skulle bli lidande av Sverigedemokraternas filosofi. Vissa tog det väldigt direkta resultatet – hade de stannat i en krigszon hade de inte överlevt. Många som deltog var andra eller tredje generationens invandrare, och pekade på hur de inte hade blivit till om deras släktingar stannat kvar.

Bilden jag gjorde.

Bilden jag gjorde.

Jag gillade kampanjen, stenhårt, och kvällen innan valdagen släppte jag min egen iteration, ”om de stannat där, då hade jag inte funnits där”, med koppling till min situation för några år sedan då ett självmordsförsök stoppades av två personer som råkade vara invandrare – om de stannat där, då hade jag inte funnits här.

Men sen tänkte jag till. Och jag insåg att det kampanjen syftar till är exakt samma argument som använts i årtionden för att göra abort förbjudet. Det finns hundratals människor som i insändare, bloggar, debatter och annat argumenterat att om deras föräldrar genomfört abort hade ju de inte funnits där. Hade Jungfrun Maria genomfört abort hade inte Jesus fötts. Och så vidare in absurdum. Gör vi exakt samma sak nu, med en invandringsdebatt som fallit till ”hade min farmor inte flytt Libanon hade jag inte fötts”?

Jag tror det finns en viss problematik, och tyvärr tror jag det riskerar att spela i händerna på de vi vill kritisera med kampanjen, precis som med flera andra kampanjer i antirasismrörelsen. Samtidigt tror jag det finns en viss poäng med det, och det är att poängtera att det faktiskt finns positiva saker som kommer från invandringen – även om de är helt slumpmässiga resultat av ett komplext system. Jag vet ärligt talat inte. Jag är förvirrad.

Hur dåligt gick egentligen valet för privatlivet?

Valet är över. Det blir en liten minoritetsregering i de rödgröna, med SD som vågmästare och tredje största parti. Hur kasst är det egentligen från ett privatlivsperspektiv?

Rent krasst är det här vad jag skulle kalla det sämsta valet i svensk historia när man ser på det från privatlivets sida. Partiet som får uteslutande mest makt i den nya regeringen kommer utan tvekan att bli Socialdemokraterna – partiet som med Thomas Bodström började arbeta på allvar på övervakningssamhället, som byggde upp FRA-lagen och som inte rört sig en tum trots massiva protester.

Miljöpartiet har varit ett av få partier som ställt sig emot övervakningssamhället, men landar på under 7% och minskar sitt inflytande. När de trycks ned av S kommer de sannolikt få en otroligt liten roll i dessa frågor, utan då kommer de snarare prioritera sina frågor kring miljö och kärnkraft, där Socialdemokraterna är mer öppna att släppa fram dem.

Vänsterpartiet, som också de ställt sig frågande till övervakningen, får i princip samma resultat som 2010. Efter beskedet att S inte släpper in dem i regeringen får de ännu mindre inflytande än trott, och deras roll i att stoppa övervakningssamhället är i stort sett helt bortkastad – den lilla roll de eventuellt får i budgetförhandlingar har V dessutom tydligt sagt att de kommer använda för att stoppa vinster i välfärden.

Med Sverigedemokraternas dubblering av 2010 års valresultat landar de på 12.9% och får en stark vågmästarroll. Både de rödgröna och Alliansen har klarlagt att de inte tänker samarbeta med dem, men till en viss grad kommer det att bli oundvikligt. Detta gäller speciellt i frågor som de stora partierna inte prioriterar eller där de är kraftigt oense, och där släpps SD fram skrämmande mycket. Med en växande sverigedemokratisk andel av riksdagen blir övervakningssamhället allt farligare. FRA har redan rätt att lagra information som sexuell läggning, etniskt ursprung och politisk anslutning, information som blir otroligt lockande att använda för ett parti med de extremt odemokratiska vibbar som SD har som grund. Vi har redan sett SD rösta för ökat massövervakning, och när Datalagringsdirektivet gick igenom ville de ha det ännu hårdare. Sker liknande omröstningar nu finns det en stor möjlighet att de kan få sin vilja igenom.

Och Alliansen då? Mja, Alliansens inflytande den här mandatperioden är knappast att räkna med. Möjligheten är att Löfven får så svårt att skapa en fungerande regering att det blir nyval, och då är det omöjligt att veta vilka som ökar och hur det blir. Annars blir deras enda chans att få med SD på sin sida – de har tydligt sagt att de inte tänker samarbeta, men SD har ändå röstat med dem i många frågor. Men Alliansens största parti är i alla fall ett tag till Moderaterna, som varit tydliga i sitt övervakningsvurmande, och inget av de andra allianspartierna har brytt sig speciellt mycket alls om frågan.

Så hur går det för privatlivet? Tja, i princip helt åt skogen.