Änglavakt

Idag var jag på sjukhuset och gav blod. Det var första gången jag gjort det, men det gick bra och var till och med en cool upplevelse. Jag frågade sjuksköterskan om vad de gjorde med blodet, och hon tyckte det var jättekul att jag var intresserad, och höll ett långt föredrag om exakt hur de behandlade det och vad det användes till, hur det delades upp i plasma och röda blodkroppar och så vidare.

När jag åt mitt fika efteråt tittade jag på skärmen de hade i väntrummet, där de berättade om några individfall som överlevt tack vare bloddonationer. Vid min skräck såg jag rubriken på en av dem: ”Jag hade änglavakt.” Texten nedan beskrev hur personen i fråga varit nära att dö men klarat sig och nu mådde bra, och han tackade sina änglar för det.

Ett tag blev jag nästan förbannad, och undrade vem som på allvar tackar änglar för hjälp när hen överlevt tack vare modern medicin och bloddonationer från medmänniskor. Sedan läste jag det sista stycket och blev glad igen (parafraserat):

”Idag har jag överlevt tack vare mina änglar. Änglar i form av läkare, sjuksköterskor, medicin och 117 bloddonatorer.”

Related posts:

Bookmark the permalink.