Bloggar, varför ens bry sig?

Enligt min humla skriver ett sorgligt inlägg betitlat ”I ruinerna av bloggosfären”, som handlar om just det det låter som. Att blogga är gammaldags. Det är dött. Det är ute. Det är vi få som är dinosaurierna, dömda att glömmas bort. När jag startade den här bloggen i oktober 2006, för snart tio år sedan, blott […]

Ett år senare

Hösten 2013 träffade jag Angelica Algdal. En ung tjej som nyligen aktiverat sig i Piratpartiet och som på kort tid börjat göra väsen av sig i form av debattartiklar, intervjuer i lokaltidningar och mycket mer. Vi träffades på den EU-valupptakt Piratpartiet anordnade i Stockholm, och jag såg henne första gången när hon stod och pratade med Erik Einarsson. […]

Att älska

Det finns så många jag älskat. Som lärt mig så mycket. Som försvunnit ur mina liv. Det här är det närmsta jag kommer ett tack till er. Ellen, du lärde mig hur fint det är att vara kär. Emelie, du lärde mig vad kärlek är. Och att den kan infinna sig även när man har […]

Att komma ut som bipolär

Jag har kommit ut så många gånger nu, på så många vis och för så många saker – ett utmärkt bevis på vår individualiserade, intersektionella värld, där alla faktiskt har någonting som får dem att sticka ut från massorna. Jag har pratat om mina politiska åsikter, om sexualitet och förhållandeformer, och om mitt liv. Men jag […]

Det bra året

Jag älskar nyår. Jag älskar att stanna till för en stund och tänka på hur året gått, att utvärdera vad som gick som jag ville, vad som gick helt annorlunda. Allt det oväntade. Allt det bra. Allt det dåliga. 2015 har brännmärkts som ett kasst år nästan överallt jag kollat. Det var året för Daesh […]

Livet, prioriteringar, väggar

Det senaste året har varit ganska otroligt. För exakt ett år sedan idag stod jag utanför en valstuga i Ryd och kämpade om de sista rösterna i ett val jag aldrig skulle vinna. Idag sitter jag på ett tåg i Sala, veckopendlandes till en stad 30 mil hemifrån för att jobba veckan ut. För en […]

Ett öppet brev till er som räddade mig

Det pratas ibland om värdet av den minsta gest, den minsta tanke, det minsta ordet till någon som mår dåligt. Jag har hela mitt liv lidit av depression av varierande extremitet, någonting som jag först ganska nyligen blivit mer bekväm med att berätta om öppet. Men hittills har jag inte berättat om den gång då […]

En resa genom dödens stad

För en vecka sedan satt jag på min längsta bussresa någonsin, nästan tolv timmar från Berlin till Bryssel. Inte bara var det en hemskt tråkig resa, mestadels genom totalt mörker och som resultat dåliga vyer, det var också en av de mest obekväma sittplatser jag någonsin haft. För att göra saken värre saknades den utlovade […]

The Ball and the Wall

I just visited the shattered remains of the Berlin Wall. A five year old kid kicked a ball right beside it whilst laughing. It felt amazing. I’ve been to Berlin for six days now, my first visit. Yesterday I walked for three hours, from our room in Kreuzberg along the river Spree and through the […]

Day n-1: Death

A section from my (hopefully) upcoming book, ”Home”.   I have been thinking a lot about Death. Yes, I guess that’s how this chapter starts after all. I guess it’s the cleanest way. The most honest way. I’ve been thinking a lot about Death. Always. When I was about eight or nine, my great grandmother, […]