Ett oväntat skräckscenario

Jag hade inte för ett ögonblick trott att Trump skulle vinna. Kanske för att jag vägrade tro på något så hemskt, trots att jag är den pessimist som jag är.

Så hur tryggt känns det exakt? Kanske snäppet mer otryggt efter att du slagits av en insikt. Insikten att ett enormt register över stora delar av världens befolkning – deras etniska ursprung, religion, sexualitet, könsidentitet, vilka de känner, vilka partier de röstar på – faller i hans händer. Att NSA, som kört på parollen ”samla allt”, ägs av en man som Donald Trump.

Hur jävla tryggt känns det?

Det fantastiska övervakningssamhället

Jag lever enorma delar av mitt liv i en Sony-telefon med Android. Jag skriver det här blogginlägget inloggad i Google Chrome. Hade inte min Chromebook varit på lagning hade jag antagligen skrivit det i den. Jag handlade nyss mat med mitt Ica-kort. Alla dessa saker låter företag som Sony, Google och Ica övervaka vartenda steg jag tar. Och jag gör det helt frivilligt.

Någonting jag ofta brukar ta upp när jag diskuterar övervakning är hur det finns en väsentlig skillnad mellan att låta någon (Google, Facebook, Ica, Espresso House, vad som helst) spåra dig efter att du skrivit ett avtal med dem1 och att påtvingas övervakning vad du än säger – som fallet är med exempelvis svenska FRA eller amerikanska NSA, som spårar dig vare sig du vill det eller ej, utan att du egentligen kan göra någonting åt det. Men att säga att det är en väsentlig skillnad där det ena är okej men det andra inte är det är också en extrem förenkling.

De riktiga problemen uppstår när dessa system – även när de började som helt frivilliga – börjar bli normen till den grad att du sticker ut när du inte hänger med. Har du inte Facebook? Trist, då kan du inte delta i skolan på samma sätt. Vill du inte registrera dig hos Google? Trist, då kan du inte få någon jobbmail, vi använder Gmail. Har du inte ett konto på en fysisk bank, utan använder dig helt av kontanter eller en kryptovaluta, trots att du följer alla lagar och betalar skatt? Jobbigt, då får du inte lön och du utreds nästan omedelbart för misstänkt skattebrott. Och det är du, bara du, som ska bevisa att du inte är galen eller kriminell. Det är ju du som sticker ut.

Det finns många saker som får dig att sticka ut som en suspekt medborgare, bara för att du lever lite annorlunda än oss andra. Bara för att du inte följer normen. Och med allt det här som listats pratar vi inte ens om alla de enorma fördelar som används för att få folk att registrera sig och låta sig bli spårade – allt det som får de flesta som i början vägrar att förr eller senare ge med sig. Alla kundbonussystem och allt annat som underlättar min vardag varje dag, där det enda jag betalar med är min egen själ och mitt eget privatliv.

I Kina har det nyligen lanserats ett helt nytt övervakningssystem – ett system där olika uppgifter om dig samlas in och låter skapa en kreditvärdighet som sedan kan användas av olika företag. I grunden är det samma system som används över i stort sett hela världen, inklusive Sverige, för att se en individs kreditvärdighet. Men det är så mycket snabbare, och så mycket mer effektivt. Det kinesiska systemet är otroligt effektivt och otroligt praktiskt, i alla fall om du råkar vara rätt person. Om du däremot sticker ut lite – om du hänger med fel människor, om du inte följer normen och flyttar runt mycket eller om du har ovanliga projektanställningar snarare än en fast anställning – då är det allt annat än smidigt. Då har du grävt dig in i ett djupt hål, vad du än tycker om det. Och det finns ingen utväg.

Tyvärr.

Du sticker ut.

Hejdå.

Ryssland häver redditblockeringen

På internet är sekunder som timmar och timmar som veckor, och allt går något enormt snabbt. Så gick det också med nyheten om att Ryssland blockerade Reddit, som jag bloggade om igår.

Direkt efter att jag publicerat inlägget var det oklart hur långt blockeringen gått, och om den verkligen bara gällde inlägget ifråga eller om det handlade om hela Reddit. Det hela diskuterades bland annat i ett inlägg på ryska Reddit, där vissa användare kunde tillgå hela Reddit medan andra inte kunde komma åt posten i fråga och en tredje grupp inte kunde komma åt Reddit alls utan proxy.

På kvällen stod det klart att Ryssland hävt blockeringen, och i ett uttalande tackade de Reddits administratörer för deras samarbete:

”We thank all who by their activity on the Web has prompted administrators to listen to reddit Roskomnadzor. Aug. 13 on the administration of the resource on the “hot line” of the Federal Service received a letter, which reported on the termination of access to the territory of Russia to the forbidden information. The requirement Roskomnadzor validated inspection. In connection with this page removed from the Register of illegal information. Given that this illegal article two years ago to notify Roskomnadzor has removed one of the pages on reddit, and then appeared on the other hand, we expect that the administration of resources will continue to listen to the demands of regulatory authorities Russia in the interests of large Russian audience.”

Som det ser ut nu är originalposten helt blockerad i Ryssland, men fullt tillgänglig för andra användare. Och som det ser ut nu är det alltså Reddit själva, inte ryska staten, som till sist gått med på att blockera den.

Ryssland, Reddit, Sodom, Gomorra

Uppdatering 17:40: Det är oklart hur pass bannat Reddit är just nu. Flera redditörer i Ryssland uppger att sidan antingen är helt onåbar utan proxy, eller att de bara inte kommer åt posten i fråga. Meduza uppger att sidan inte längre är bannad av staten.


 

I natt togs ett något historiskt beslut då Ryssland valde att banna Reddit – en av världens populäraste webbsidor.

Trots att Ryssland de senaste åren skaffat allt värre lagar mot yttrandefrihet av olika slag, tenderar de att låta bli de större sidorna för att undvika allt för mycket kritik. Nu kom tydligen droppen, efter ett inlägg av en ryss som berättar hur man odlar psykedelisk svamp, vilket är olagligt enligt rysk lag. Personen som postade inlägget, rsocfan, har sedan dess skapat ett utomordentligt roligt inlägg på Reddit med rubriken ”Today I fucked up by getting Reddit banned in Russia”.1

bannedDet är svårt att egentligen göra en vettig jämförelse av vad det innebär att stänga ned någonting så stort som Reddit, eller för den delen, som pågår just nu i Sverige, att stänga ned något som The Pirate Bay. Vissa gör jämförelsen att det är som att slå igen en butik som fällts för att sälja olagliga droger. Men det stämmer ju inte – själva Reddit har inte gjort någonting olagligt, den som brutit mot lagen (även om det är en dum lag) är användaren rsocfan. Så en bättre jämförelse är kanske en klubb, där ägarna inte gör något olagligt men där de tolererar att vissa besökare helt öppet begår diverse brott.

Men det är inte heller en vettig jämförelse. Antalet unika besökare på Reddit förra månaden var närmare 200 miljoner, från 215 olika länder – betydligt fler än vad som är möjligt att ha någon som helst koll på. Så låt oss dra jämförelsen ett steg längre – tänk på Reddit (och för den delen på Facebook, The Pirate Bay, Wikipedia, eller Twitter) som en enorm stad. Enorm som i bra mycket större än någon existerande geografisk stad, ett utomordentligt ekosystem av hundratals miljoner människor som kommunicerar, samarbetar, bråkar, och sprider tankar och idéer.

Precis som i vilken stad som helst kommer en del innehåll vara otroligt godhjärtat – som r/SuicideWatch, där redditors går samman för att hjälpa okända människor som överväger självmord. Ett forum som jag själv sökt och fått hjälp på. Och precis som i vilken stad som helst kommer en del innehåll vara elakt, oförskämt, eller ondskefullt. Det finns de som är rasistiska, sexistiska, homofoba. Det finns de som postar hämndporr, uppmuntrar till våld, förstör andras liv. Reddits moderatorer tar bort det värsta, men lämnar en hel del som anses okej – vilket bland annat inkluderar innehåll om droger (cf r/trees).

Det Ryssland gör just nu är att bomba en storstad för att slå ned en svartklubb.

Självklart finns det farligheter på nätet, självklart finns det hemskheter som vi måste bekämpa – precis som i vilken stad som helst. Men det gäller att få till prioriteringarna. Är det värt att sänka en stad i eld och lågor, Gud-style, för att bekämpa en svartklubb? Och är det värt att sänka en av världens populäraste sidor, en sida som bevisligen används för gott, för att stoppa en ryss från att käka psykedelisk svamp?

Någonting saknades i Annie Lööfs tal

Annie Lööfs (c) tal i Almedalen har hyllats av många, både centerpartister och utomstående såsom analytiker,  som lagt fokus på att hon för varje tal blir allt tydligare i den klassiskt liberala ideologin. 

Jag har full förståelse för många liberalers tankar om talet – det var onekligen ganska hardcoreliberalt på sina ställen, med prat om hur skatten inte är statens ägodel som en uppenbar highlight. Men att Centerpartiet siktar på att utgöra en liberal kraft i ett vänstervridet politiskt klimat får mig samtidigt att sätta hårdare krav, någonting jag betonade när jag igår var med i Frihetspodden och diskuterade ur ett både piratpartistiskt och liberalt perspektiv.

Någonting saknades, Annie Lööf, och det som saknades var den allra största liberala frågan i modern tid, en fråga som människorättskämpar ur både den liberala och socialistiska falangen bör kunna enas om. Du missade integritetsfrågan. Det faktum att en ny generation växer upp under en stat som övervakat alla deras digitala rörelser sedan 2008 är skrämmande ur ett generellt perspektiv, men speciellt ur ett frihetligt och liberalt perspektiv. Hur kan ett parti som står för ”närodlad politik” och individens frihet från staten samtidigt tala utan att ens nämna FRA-lagen? Eller för den delen binda starkare relationer till den amerikanska staten samtidigt som de avslöjas spionera på flera europeiska statschefer?

Centerpartiet har historiskt ställt sig emot bland annat FRA-lagen, baserat på just deras liberala värdegrund – att låta staten spionera på sin egen befolkning innan det ens finns en misstanke går helt enkelt inte ihop med grundläggande liberala principer om individens frihet från majoritetens förtryck. Under FRA-omröstningen 2008 fick de uppleva ett enormt tryck från Alliansens partipiska, en piska som fortfarande hänger i luften trots att Annie Lööf och Centerpartiet vinner allt mer makt och i stort sett närmar sig att ta över som ledande alliansparti.

Men ursäkten att Centerpartiet måste anpassa sig efter Moderaterna håller helt enkelt inte längre, speciellt inte under ett mellanvalsår. När Centerpartiet satsar allt hårdare på klassiskt liberala värderingar och att stå ut som det enda ickeauktoritära allianspartiet har de också chansen att vara mer kontroversiella i områden som integritet och övervakning, vilket kan låta dem vinna väljare och öka sitt förtroende i god tid innan de måste börja kompromissa med övriga allianspartier inför valåret 2018. Ursäkten håller inte, och det finns bara en kvar.

Centerpartiet bryr sig inte, för att integritetsfrågorna inte ger några röster. Det är den sorgliga, enkla, frustrerande sanningen. Och med den insikten är jag beredd att högaktningsfullt förkasta Lööfs prat om liberala värderingar som struntprat. Jag känner inte ett uns av tillit. Jag förstår kompromisser. Jag förstår prioriteringar. Men att prioritera bort en så grundläggande liberal fråga är oförlåtligt.

Ni har era chanser att visa att ni bryr er, Centerpartiet. Börja ta dem.

Bilden: Annie Lööf talar i Almedalen 2015. Bild av Per Pettersson, Frihetssmedjan.

Kontakta mig en smula säkrare

Det är rätt irriterande att vara medveten om att alla kommunikationsvägar ständigt övervakas av bl a FRA, NSA, och diverse företag. Det är också ganska viktigt att förstå de faktiska konsekvenserna.

Kryptering är inte heller det en 100% säker lösning, men det gör det lite jobbigare för de som vill lyssna. Så nu har jag tagit tag i att faktiskt anstränga mig lite, och jag hoppas att det ska komma till någon nytta. Från och med nu kan du alltså skriva till mig krypterat på min privata mail (anton@nordenfur.se, genom Gmail – så Google ser i alla fall), på min partimail (anton.nordenfur@piratpartiet.se, genom PPs server), på SMS (076 314 99 82 genom TextSecure) och med telefonsamtal (över RedPhone).

Alla nycklar och mer info finns här.

Men lite skärpning, för helvete

Ibland vill jag bara skrika.

Jag ville skrika när terrorister attackerade Charlie Hebdos kontor och skjöt ihjäl satiriker. Och där verkade världen (tack gud) hålla med mig. Men jag vill också skrika när politiker, både svenska, europeiska och amerikanska, vill stoppa dessa hot mot yttrandefriheten genom att, ja, begränsa yttrandefriheten.

Det finns något gammalt adage om att inte förhandla med terrorister. Så varför i helvete går vi gång på gång och förhandlar med terrorister? Varför blir svaret på ”har ni frihet bombar vi” ett vänligt ”alright, då slutar vi med det där med frihet”? När blev det här över huvud taget okej? Exakt när började alla tänka att det var vettigt att flytta resurser från misstänkta till icke misstänktamed så många dödsfall som följd?

Hur kan ett parti som Miljöpartiet gå till val på att stå upp för rätten till privatliv, gå till val på att stå emot massövervakningen, och sen ha en IT-minister som Mehmet Kaplan som vågar påstå att Sverige har ”en tydlig lagstiftning som bygger på att inte censurera internet”? Hur kan vi ha en inrikesminister som Anders Ygeman (s) som vågar påstå att vi inte ska införa några fler filter på internet i Sverige, samtidigt som han är helt överens med resten av EUs inrikesministrar om att införa just sådana filter?

Jag är på allvar inte ens säker på om vår regering är så inkapabel och korkad att den inte ens förstår vad den gör, eller om den bara ljuger sig blå för att slippa säga sanningen. Men oavsett vad – lite skärpning, för helvete.

Bild CC BY-SA Dan Mihai Pitea.

Övervaka, men övervaka rätt

Ibland, och speciellt efter så fruktansvärda händelser som terrordåden i Paris, får jag frågan hur vi verkligen kan stå för minskad övervakning. Svaret är enkelt – det gör vi inte. Piratpartiet vill inte sluta övervaka. Vi vill bara övervaka på rätt sätt.

De som genomförde dådet i Paris var inte vanliga människor som en dag bestämde sig för att döda människor de inte tyckte om. De som genomförde dådet var terrorister, och de var redan kända av polisen innan dådet ägde rum. Det var också en av anledningarna till att de kunde identifieras så snabbt.

En dag som denna, när över ett dussin oskyldiga personer aldrig mer kommer att vakna, när tusentals tecknare och journalister världen över fruktar för sina liv, och flera fortfarande kämpar för sina liv i sjukhuset, har jag en enda fråga.

Varför har Frankrike fokuserat allt mer på att massövervaka de oskyldiga, de som idag står upp för friheten på Paris gator, och inte terroristerna?

Varför satsar allt fler EU-regleringar på att övervaka din och min mobiltelefon, istället för att följa människor som Saïd Kouachi och Chérif Kouachi? Människor som tränat med Al-Qaeda i Yemen och dömts efter att ha skicka jihadister till kriget i Irak?

Övervakning är en grundläggande och otroligt viktig aspekt av polisarbetet. Vi måste följa misstänkta, spåra misstänkta, och gripa misstänkta. Och vi måste sluta slösa miljarder på massövervakningen av oskyldiga.

Läs även Hax, Anna Troberg.

Bilden: Det franska, massövervakade, oskyldiga folket samlas på Place de la République i Paris för att hedra de döda. CC BY-SA JeSuisGodefroyTroude.

Hur dåligt gick egentligen valet för privatlivet?

Valet är över. Det blir en liten minoritetsregering i de rödgröna, med SD som vågmästare och tredje största parti. Hur kasst är det egentligen från ett privatlivsperspektiv?

Rent krasst är det här vad jag skulle kalla det sämsta valet i svensk historia när man ser på det från privatlivets sida. Partiet som får uteslutande mest makt i den nya regeringen kommer utan tvekan att bli Socialdemokraterna – partiet som med Thomas Bodström började arbeta på allvar på övervakningssamhället, som byggde upp FRA-lagen och som inte rört sig en tum trots massiva protester.

Miljöpartiet har varit ett av få partier som ställt sig emot övervakningssamhället, men landar på under 7% och minskar sitt inflytande. När de trycks ned av S kommer de sannolikt få en otroligt liten roll i dessa frågor, utan då kommer de snarare prioritera sina frågor kring miljö och kärnkraft, där Socialdemokraterna är mer öppna att släppa fram dem.

Vänsterpartiet, som också de ställt sig frågande till övervakningen, får i princip samma resultat som 2010. Efter beskedet att S inte släpper in dem i regeringen får de ännu mindre inflytande än trott, och deras roll i att stoppa övervakningssamhället är i stort sett helt bortkastad – den lilla roll de eventuellt får i budgetförhandlingar har V dessutom tydligt sagt att de kommer använda för att stoppa vinster i välfärden.

Med Sverigedemokraternas dubblering av 2010 års valresultat landar de på 12.9% och får en stark vågmästarroll. Både de rödgröna och Alliansen har klarlagt att de inte tänker samarbeta med dem, men till en viss grad kommer det att bli oundvikligt. Detta gäller speciellt i frågor som de stora partierna inte prioriterar eller där de är kraftigt oense, och där släpps SD fram skrämmande mycket. Med en växande sverigedemokratisk andel av riksdagen blir övervakningssamhället allt farligare. FRA har redan rätt att lagra information som sexuell läggning, etniskt ursprung och politisk anslutning, information som blir otroligt lockande att använda för ett parti med de extremt odemokratiska vibbar som SD har som grund. Vi har redan sett SD rösta för ökat massövervakning, och när Datalagringsdirektivet gick igenom ville de ha det ännu hårdare. Sker liknande omröstningar nu finns det en stor möjlighet att de kan få sin vilja igenom.

Och Alliansen då? Mja, Alliansens inflytande den här mandatperioden är knappast att räkna med. Möjligheten är att Löfven får så svårt att skapa en fungerande regering att det blir nyval, och då är det omöjligt att veta vilka som ökar och hur det blir. Annars blir deras enda chans att få med SD på sin sida – de har tydligt sagt att de inte tänker samarbeta, men SD har ändå röstat med dem i många frågor. Men Alliansens största parti är i alla fall ett tag till Moderaterna, som varit tydliga i sitt övervakningsvurmande, och inget av de andra allianspartierna har brytt sig speciellt mycket alls om frågan.

Så hur går det för privatlivet? Tja, i princip helt åt skogen.

Datalagringsdirektivet rivs upp, och ja, vi ska klandra svenska politiker

1469816_10201086210258509_2087012480_nIdag blev det klart att EU-domstolen finner att EUs datalagringsdirektiv strider mot mänskliga rättigheter – precis det vi sade när direktivet först gick igenom, och när det blev svensk lag 2012. Anna Troberg utvecklar det hela väldigt fint i en debattartikel på Nyheter24.

Riksdagsledamoten Maria Abrahamsson (m) skriver på sin blogg om hur den här domen inte river upp den svenska datalagringen. Nej, det stämmer mycket väl, och det är istället någonting vi måste göra omedelbart. Abrahamsson faller dock lite platt när hen samtidigt försöker föra ett argument för att vi inte ska klandra de svenska politikerna – det var ju EU som gjorde fel, inte riksdagen. Så enkelt är det inte riktigt.

Ja, det var EU som började bråka, men svenska riksdagen fortsatte. Att svenska riksdagen tvingades införa Datalagringsdirektivet är ett nonsensargument, och Datalagringsdirektivet hade snarare varit ett gyllene ögonblick för svenska politiker att säga ett bestämt nej till jättarna i EU.

Abrahamsson tar även upp de böter Sverige fick betala för att vi var sena med att göra något av direktivet i svensk lag. Även det fungerar helt enkelt inte – våra böter till EU är ingenting jämfört med den kostnad som vi faktiskt lagt på att implementera Datalagringsdirektivet.

Nej, EU-medlemskapet är inte en öppen buffé där vi kan välja vad vi ska göra av det de beslutar, men det är inte heller medborgarskap. Om svenska staten skulle tvinga mig att samla in information om mina oskyldiga grannar, skulle jag protestera och vägra.

Det är kanske dags för den svenska riksdagen att samla sig lite mod och göra detsamma?