Att komma tillbaka

Ibland kommer livet i vägen, och engagemang får ta en paus för det viktigare – att för stunden överleva, att prioritera det som är viktigt. Så har fallet varit för mig de första två månaderna av året, och i mitt fall har prioriteringarna varit hälsa och jobb.

Som följd har mitt engagemang i Piratpartiet varit lite vilande, som en del märkt och som jag meddelat partistyrelsen.

Den goda nyheten, jag är tillbaka. Det är en konstig känsla, men väldigt uppfriskande. I närmare två veckor har jag försökt komma in steg för steg, och sakta men säkert kommit till insikten att jag måste dyka i sjön av partiarbete för att jag verkligen ska komma tillbaka. Idag har jag suttit och gått igenom mail, fört samtal jag skjutit upp, planerat framtiden, och så mycket mer.

Jag är tillbaka. Nu fortsätter vi.

Partikultur del 3: Det sista du behöver göra är att be om ursäkt

En vän lämnade piratrörelsen idag. Det är inte den första, och det lär inte vara den sista.

Sergej har funnits i mitt liv sedan hen påbörjade sin resa i piratrörelsen 2011. Hen har alltid varit min vän, och blivit en viktig del av mitt liv. Jag träffade hen genom hens far, Henrik, och i sin tur var det genom Sergej som jag träffade min nuvarande sambo Ali.

Det är inte konstigt att gå från en fas i livet till en annan. Att sluta skolan. Byta jobb. Göra slut. Separera. Lämna en rörelse.

Det vi måste ha är en kultur där det inte handlar om att förlåta när det väl händer. Där det handlar om att tacka. Tack, Sergej, för allt det du gjort. Tack, Sergej, för att du finns. För att du funnits i den här rörelsen, för allt det du gjort.

Vi måste tacka, inte förlåta. För det finns ingenting att förlåta – det finns allt att tacka.

Rapport om kön, ålder och bostadsort i Piratpartiets styrelse

Det är dags för en tredje del i min serie inlägg med statistik om Piratpartiets styrelse, uppdaterad för 2015-2017!

Partistyrelsens ålder

Partistyrelsens ålder har varierat en del över åren, men sjunker en del i och med de som nu valts in. Det är ganska jämnt fördelat och ligger något över partiets medlemmar i allmänhet, vilket kan förväntas med tanke på att främst äldre säkert vill engagera sig mer strategiskt i partiet. Det råder jämnt lopp mellan 1970- och 1980-tal, men 1990-tal och 1960-tal ligger precis efter.

psalder

Partistyrelsens könsfördelning

Könsfördelning i partistyrelsen har tyvärr inte ändrats dramatiskt över åren, utan ligger ganska stadigt på som mest 40% kvinnor (2009). Män är väldigt överrperesenterade – 2007-2008 satt ingen kvinna i styrelsen, och nu senast 2016 satt en enda, Opassande. 2017 har det dock ökat, med en rad kvinnor invalda, och siffran är nu som högst sedan 2009. Sedan 2012 sitter jag, som ickebinär, i partistyrelsen.

pskon

Partistyrelsens bostadsort

Styrelsen är ganska jämnt fördelad i bostadsort förutom ett stort fokus på Stockholm, som ökar med de nyinvalda. Så mycket som en tredjedel av styrelsen bor i Stockholm, och Göteborg och Uppsala är de enda andra städerna med fler än en ledamot (två vardera).

psort

Slutsats

Partistyrelsen är med andra ord fortsatt ganska segregerad, både vad gäller ledamöternas kön och deras bostadsort. Det är män och stockholmare som utgör majoriteten i styrelsen. Det går inte heller allt för tydligt i rätt riktning.

Partikultur del 2: Det skämtsamma hatet

I den andra delen (se första här) av min bloggserie om partikulturella problem vill jag ta upp något som jag vet är ganska känsligt, inte minst för att jag helt utan respons försökt ta upp det afk med ett flertal personer.

Det skämtsamma hatet, främst inom Ung Pirat, mot Piratpartiet.

Jag sitter just nu på besök på ett av Ung Pirats förbundsstyrelsemöten, där det nyligen skämtades om hur något var ”det enda UP borde ta till sig från PP och inte tvärtom”. Det är bland det lindrigaste jag hört ungpiratare, främst de aktiva centralt, skämta om Piratpartiet. Jag har även hört rakt ut att en del ”hatar” Piratpartiet, skämt om hur piratpartister är larviga barn, och mycket mer – både lindrigt och riktigt grovt.

Skämten har en grund. Vi har tidigare haft en stundtals väldigt hätsk och ibland riktigt grov relation mellan partiet och ungdomsförbundet, och partiet har mycket riktigt skötts dåligt under perioder. Aspekter sköts fortfarande dåligt. Och, såklart, det är skämt.1

Problemet är att skämt skadar. Skämt gör ont. Dessa skämt ligger inom samma kategori som skämt om hur tjock någon är, skämt om hur en servitör tappade en tallrik, och – hold on to your hats – skämt om våldtäkt.

Det finns relevans för kritik inom en hel del aspekter, och då tycker jag att kritiken ska riktas dit den bör. Men alla måste samtidigt försöka förstå att den här typen av skämt fungerar ungefär lika bra som att kalla någon en jävla idiot rakt i ansiktet. Den du skämtar med kommer inte ta till sig, hen kommer inte ändra sitt beteende. Hen kommer hamna i försvarsställning.

Frågan är om det är det som är syftet.

Partikultur del 1: Nollsummespelet

Efter att jag och Fabian Rosdalen, Piratpartiets regnbågspolitiska talesperson, deltog vid en manifestation för transrättigheter dök en hel del hejarop upp.  Men även en del burop.

Någon frågar sig sarkastiskt om det här med transrättigheter är partiets nya kärnfråga. Någon skriker att vår kamp för integritet tydligen är död. En tredje gnäller om hur vi allt mer blir som alla andra partier.

Dessa buare skulle aldrig kalla sig transfoba, och jag tror inte heller att de är det. De anser bara att partiet lagt om fokus, lagt fokus på frågor de inte är speciellt intresserade av. Varför ska vi fokusera på regnbågsfrågor? Varför inte att stoppa massövervakning?

Misstaget i tänkandet är förhållandevis självklart – att politik är allt annat än ett nollsummespel. I en ideell förening som Piratpartiet handlar det inte lika mycket om att placera resurser på olika områden, som det handlar om att skapa resurser – att värva och behålla aktivister.

Dessa aktivister kommer alltid, utan undantag, att fokusera på de frågor de brinner för. Och så länge dessa frågor är inom vårt principprogram kommer jag, som partisekreterare, aldrig lyfta ett finger för att stoppa dem.

Så vill du engagera dig? Kul! Satsa på frågan du brinner för! Vill du att någon annan ska engagera sig i din fråga istället för sin? Då får du övertyga dem. Helst inte genom att skrika att deras engagemang suger.

Polkon 2016

I helgen höll Ung Pirat 2016 års utgåva av sin politiska konferens Polkon, första gången sedan 2013 (?), och jag hade nöjet att delta i Göteborg. Utöver att hålla i passet om innovationspolitik och hålla tal om Piratpartiets organisation passade jag även på att fika med vår partiledare Magnus Andersson samt träffa vår nya drogpolitiska talesperson, Johan Svensson. Allt det hann jag med trots att jag under helgen mådde ganska dåligt mentalt och i sista minuten övervägde att inte åka.

Det är jättekul när pirater får en chans att träffas – någonting som inte händer allt för ofta. Vi älskar att umgås, trots att man kan gissa på motsatsen, och varje gång det händer pratas det om att det måste hända oftare. Och det måste det verkligen. Det är en chans att umgås med både nya och gamla människor, och att utbyta idéer och tankar på sätt som helt enkelt inte är möjliga på distans.

Förutom att delta på de vanliga aktiviteterna – främst att ta olika politiska frågor och diskutera igenom vår potentiella politik inom området – fick jag som sagt även chansen att tala. Jag pratade om hur partiet utvecklats på senare tid, om vår nya organisationsstruktur som togs fram över sommaren och om hur den utvecklas vidare. Jag pratade om de fem grenar som utgör Piratpartiets organisation, och lyckades dessutom inspirera ett antal att vilja vara med och arbeta med olika saker.

Väldigt kortfattat – kul! Den här typen av aktiviteter rekommenderas verkligen.

PP segrar både på Island och på hemmaplan

Piratrörelsen segrar som sällan förr! I lördags nådde vårt isländska systerparti hela 14.5% i parlamentsvalet och blev näst största parti räknat i antal mandat – en tredubbling av deras senaste valresultat. Och idag ser vi nästa stora framgång i att maffiaprojektet Spridningskollen lägger ned, detta efter massiv kritik från Piratpartiet och från bredbandsleverantören Bahnhof.

Det är spännande att se denna utveckling, som kan kännas plötsligt. Men egentligen är det här en utveckling som ägt rum under en lång tid, under flera år. I slutet av 2014 stod det klart att vi behövde reformera hur vi arbetade som parti, med en tydligare, nytänkande struktur och med en mer renodlad politik. Sedan Magnus Andersson tillträtt som partiledare och Mattias Bjärnemalm tillträtt som vice partiledare har vi dessutom fått tydligare ledare som kunnat boosta moralen som aldrig förut.

Men arbetet är knappast slut. Succé är inte något som bara händer utan vidare, det är något vi ständigt måste kämpa för att nå. Nästa steg är att utvidga systemet med aktivistsamordnare samt utse nya talespersoner i fler politiska områden än någonsin förut. Här kan vi arbeta på två sätt med två syften samtidigt – aktivistsamordnare ser till att styra upp aktivismen i väldigt god tid för valen 2018 och 2019, medan talespersonerna får i uppdrag att utveckla vår nya politik, något som presenteras och röstas om på vårmötet 2017.

Allt händer. Nu. Vill du vara en del av det? Maila mig på anton@piratpartiet.se så hjälper jag dig hjälpa oss!

Piratpartiets nya organisationsstruktur

När jag tillträdde som partiorganisatör var det smärtsamt uppenbart att någonting i partiet inte fungerade. Till viss del rent politiskt – vi hade tappat bort oss och visste inte längre vilka vi var, och vi var väldigt dåliga på att kommunicera vår politik. Sedan dess har vi sett en stor förbättring – renodlad, förtydligad politik och nytt, färskt informationsmaterial.

orgreformMen jag har som partiorganisatör och sedan partisekreterare främst fokuserat på något helt annat – organisation och strukturering. Det är därför väldigt spännande att få presentera vår splitter nya organisationsstruktur.

Jag tror på att utse många människor, ge stort ansvar, och samtidigt både lita på dessa och ha höga förväntningar. Detta genomsyrar hur jag ser på Piratpartiet och hur det bör fungera.

En del piratpartister tenderar att blanda ihop hierarkiskt ledarskap med centralisering, vilket resulterat i en väldigt klumpig organisation. Vi har länge arbetat för tydlig decentralisering – men det ska inte få stoppa oss från att arbeta med en tydlig hierarki. Men vi ska inte heller låta en hierarki kräva centraliserad toppstyrning.

I vår nya organisationsuppdelning är partiets arbete uppdelat i fem grupper med var sin ansvarig. Dessa delas sedan in i en rad undergrupper, som delas in i undergrupper som sedan organiseras vidare nedåt i enlighet med vad den ansvarige föredrar.

Jag är i rollen som partisekreterare främst ansvarig för denna fördelning av ansvarsposter, deras tillsättning och uppdragsbeskrivning. De ansvariga för respektive område har sedan väldigt fria händer för sina grupper, vilket jag tror gör vår rörelse mer flytande, mindre toppstyrd, och lagom flexibel för förändringar såsom att viktiga delar försvinner ur kedjan.

Så vilka är dessa områden?

1469816_10201086210258509_2087012480_nUtåtriktad kommunikation

Vi är i kraftigt behov av att bli bättre på att kommunicera utåt. Det handlar om en ny PR-grupp att hantera vårt arbete med pressmeddelanden, debattartiklar, och politiska utspel, men även en uppfräschning av texten på vår hemsida och ett mer fokuserat arbete med sociala media.

Inåtriktad kommunikation

Även medlemsvård är otroligt viktigt. Vi har redan stärkt partiets supportgrupp som tar emot mail till partiet och vår medlemsservice, men lägger även till personer som hanterar vår crowdfunding och samordningen av alla aktiviteter runtom i landet.

Lokalt arbete

Det är lokalt som allt händer – är det ingen som affischerar, delar ut flygblad, gör utspel och allt annat lokalt så kan vi inte synas över huvud taget – allt centralt arbete handlar om att underlätta detta. Vi utvecklar bland annat ett nytt system av aktivistsamordnare för vår nya distriktsuppdelning –  mer om det kommer snart!

Administration

Administration är allt det där löpande som man inte tänker på så länge det fungerar. Vi har den senaste tiden fått ett ekonomisystem som faktiskt fungerar, där vi river bort så mycket byråkrati som möjligt och fokuserar på att, ja, fungera. Nu satsar vi även på att få ordning på partiets IT-system, och vi får för en gångs skull koll på partiets ägodelar och dokumentation.

Politik

Sist men inte minst – politiken. Som följd av den politiska renodling som partiet genomgår behöver vi förtydliga, konkretisera och vidareutveckla vår politik, och här har både partiledaren och våra talespersoner ett stort ansvar. Arbetsutskottet och partistyrelsen arbetar just nu med att klargöra talespersonernas uppgifter och utse fler talespersoner, vilka kommer få en viktig roll inför valrörelsen 2018.

Allt detta sammanfattas på partiets wiki, där du också kan se vilka som redan utsetts till olika roller. Men den som är uppmärksam ser att de flesta rollerna står vakanta. Så vad görs nu? Jo, nu påbörjas det stora arbetet med att fylla dessa roller – så att dessa sedan kan ta det stora ansvaret att vidareutveckla partiets organisation. Allt för att vi ska stå klara med god marginal inför nästa valrörelse.

Är du intresserad av att ta på dig någon av rollerna? Vet du någon som passar utmärkt? Hör av dig! Skriv till mig på anton@piratpartiet.se så snackar vi!

Nu lanserar vi PPs nya informationsmaterial

infomaterial 1I dagarna släppte vi till sist det nya informationsmaterial som jag, emma Opassande och Magnus jobbat på i månader. Materialet har tagits emot väldigt väl, vilket förstås är otroligt kul. Det är mycket arbete som ligger bakom, och det är första gången som jag haft en så stor del i ett liknande projekt, vilket gör det ännu mer roligt för mig personligen. Du kan se allt material i hög upplösning här.

Så hur kom vi hit?

Det som startade arbetet med materialet var verksamhetsplanen, som antogs av partiets medlemmar på höstmötet 2015: ”Lokala föreningar och aktiva ska därför kunna fortsätta beställa kostnadsfria paket med kampanjmaterial som flyers, foldrar och affischer. En hel del grundmaterial och odaterat material från riksdagsvalrörelsen återstår från 2014, men partiet ska även under 2016 lansera en helt ny kampanj med fokus på aktivistvärvning, för att på det sättet kunna bygga upp en kraftig aktivistbas för de kommande åren.”

AffischerVid partistyrelsens möte i januari togs frågan upp, och det formades då en grupp bestående av emma, Magnus och mig. emma har varit med och designat ett antal av partiets tidigare kampanjer, medan jag tidigare som mest medarbetat på något hörn, även om jag har bred erfarenhet av att skriva sälj- och kampanjtexter från mitt tidigare heltidsjobb och numera deltidsjobb som copywriter. Magnus var ny till arbetet, och tog en roll som bollplank som kom med väldigt många bra synpunkter och idéer som jag och emma missade.

Jag presenterade ett första förslag för gruppen i april, som för den som är nyfiken går att läsa här. Det var faktiskt skrämmande likt slutresultatet textmässigt, även om det var långt ifrån färdigskrivet och en hel del skrevs om. För den som inte känner mig är jag jävligt bra på att skriva, men urkass på design. emma tog över, och fick fram förslag efter förslag på hur texterna kunde ta grafisk form, medan jag fortsatte skriva vidare efter kommentarer från emma och Magnus.

Affischer2
Vi tog så småningom fram en folder och en flyer som följde de grundtankar jag lagt fram väldigt nära – ett fokus på teknikoptimism, framtidsanda, vikten av ett fritt internet och mänskliga rättigheter. De fyra affischteman jag hade lagt fram från början var ”mänskliga rättigheter och massövervakning”, ”teknikoptimism”, ”transparens”, och ”nätneutralitet och upphovsrätt”. Den sista fick rubriken ”Vi älskar internet”, en repris från affischen ”Vi gillar internet” som gjordes inför EU-valet 2009.

I slutändan var det tre affischer som togs fram, med teman ”massövervakning och transparens”, ”internet”, och ”teknikoptimism”. När de var på väg att gå till tryck fick vi höra att det skulle bli billigare att trycka upp en fjärde affisch (tryckerier fungerar ungefär lika ologiskt som Guds vrede), men att det var bråttom att få fram den.

Affischer3Det här insåg vi mitt under en piratöl i Lund, varpå jag och emma pratade i telefon i en halvtimme i försök att hitta ett bra tema och slogan. Efter ett tips av min partner Ali insåg vi att det var solklart att ta kulturpolitik, och emma föreslog till sist den fantastiska rubriken ”Kultur är mer än Dramaten”. Vi valde att lägga fokus på hur kultur måste leva fritt från politikers klåfingrihet, och att det inte är upp till politiker att bestämma vad som är fin respektive ful kultur. Sen drog jag tillbaka till puben och satt och skrev på hotellrummet halva natten, full och manisk, tills vi hade en någorlunda bra text till affischen.

Och det är där någonstans historien slutade.

Varför så hemlighetsfullt?

Affischer4Det är en del som undrat varför så stora delar av processen ägde rum bakom lyckta dörrar. Fram till det att vi hade ett i princip sista utkast var det bara jag, emma och Magnus som hade sett det, varefter jag visade upp det för en piratfika i Stockholm och tog emot feedback. Vi visade den sedan för Ung Pirats förbundsordförande Elin Andersson och, när han blev vald till rollen som vice partiledare, Mab. emma visade sedan upp den för sin arbetsplats (en massa PR-människor) och tog emot feedback, och vi upprepade samma process på piratölen i Lund. Under hela den här tiden fick inte ens partistyrelsen någon inblick, utan hade valt att förlita sig helt på att vi som grupp skulle göra ett bra jobb.

Så varför?

Svaret är dels att detta krävs för att få någon vettig arbetsro, och dels att material ofta blir sämre ju fler som lägger sig i. Det är otroligt svårt att jobba med något när andra ständigt kommenterar minsta lilla sak. Som skribent arbetar jag i princip uteslutande själv, och jag har väldigt svårt för att ta till mig kritik när det handlar om skönlitterär text (jag lät inte någon läsa min bok Home förrän den gått på tryck).

Det är förstås inte alltid smart – man måste få feedback. Men feedback hanteras bäst i mindre grupper. Vi började därför i en trio, och expanderade därefter successivt tills vi fått ganska mycket feedback och ändrat en hel del därefter. När vi var nöjda skickade vi allt på tryck, för att sedan presentera det när det redan var färdigt och vi inte hade någon chans att vända oss om.

almJag var rentav kritisk mot att vi skulle visa upp materialet digitalt innan det kunde köras ut, även om det redan var tryckt. Det enda som övertalade mig var att vi ville lansera det under Almedalsveckan, vilket tvingade oss att samtidigt visa upp det digitalt när alla ville se det.

Så vad händer nu?

Som redan sagt, materialet är tryckt och har börjat sättas upp i Visby, mig veterligen ingen annanstans. Under torsdagen har jag ett möte med mlg, som driver Piratshoppen som ska distribuera materialet. Vi kommer att göra dels aktivistkit, dels funktionärskit, där bägge kan beställas hem utan någon kostnad (inte ens frakt). Aktivistkit räknas räcka för en aktivist som delar ut och affischerar, medan funktionärskit är större och ska räcka för exempelvis ett helt bokbord för en grupp aktivister, eller att räcka för en hel lokalavdelning under ett antal aktiviteter. Under mötet med mlg ska vi bestämma mer exakt vad kiten ska innehålla, samt börja på en text som ska följa med och ge tips om hur materialet kan användas.

För er som bor i Stockholm, eller är villiga att åka till Stockholm, finns material till hands redan nu. Pinga mig på anton@piratpartiet.se, så kan du komma till partiets kansli och hämta upp en bunt. Ni som inte kan komma hit får vänta tills kiten är färdiga, vilket räknas vara i början av nästa vecka.

Frågor? Kommentarer? Tankar? Hör av dig! Kommentera här eller maila på anton@piratpartiet.se. Responsen vi fått hittills har varit överväldigande positiv, vilket förstås är hur kul som helst, men har du några tankar, positiva eller negativa, är du välkommen att höra av dig.

Till nästa gång vi hörs, ha ett fantastiskt liv.

Anton Nordenfur, partisekreterare Piratpartiet

Att renodla

På Piratpartiets vårmöte har en väldigt betydelsefull motion precis gått igenom – beslutet att omedelbart riva upp alla partiets politiska ställningstaganden.

Jag har vänt mig mot motionen, inte för att jag ogillar grundidén utan för att jag anser att processen skulle ha gått åt andra hållet. Men nu blev det såhär, och jag anpassar mig efter medlemmarnas vilja.

Att göra såhär kan låta drastiskt, och det är det till viss del. Samtidigt tror jag att många verkligen underskattar hur starkt vårt principprogram, som kvarstår, är. I praktiken fortsätter vi tycka likadant i väldigt många frågor, helt enkelt för att åsikter lätt kan extrapoleras från principprogrammet.

Den stora skillnaden är egentligen att vi blir mer renodlade – dels att vi släpper frågor som inte kan kopplas direkt till våra principer, dels att vi slutar vara så extremt detaljstyrda i allting och ger mer förtroende till partiets företrädare.

Så vad innebär principprogrammet i praktiken? Låt oss gå igenom det och kolla!

self-driving-car1.1 Modern informationsteknik öppnar fantastiska möjligheter

Vi lever i en tid som är unik i mänsklighetens historia. Aldrig tidigare har så många haft möjlighet att kommunicera så lätt med varandra. Aldrig tidigare har så många haft tillgång till så mycket kunskap. Aldrig tidigare har spridande av information bidragit till så många så snabba tekniska, kulturella och ekonomiska framsteg, och dessutom öppnat nya förutsättningar och möjligheter för delaktighet och demokrati.

Detta är resultatet av en teknisk utveckling som sätter mänskliga relationer i centrum. Medan tidigare tekniska landvinningar krympt de fysiska avstånden mellan människor har den moderna informationstekniken stärkt de sociala och emotionella banden människor emellan över såväl geografiska som sociala avstånd och gränser.

Piratpartiet verkar för att denna utveckling ska bli en språngbräda för en rad positiva förändringar i både Sverige, Europa och resten av världen.

Konkret betydelse:

  • Vi värdesätter och vill stärka internets roll i samhället, och samtidigt skydda det från de många attacker det får utstå (ex övervakning).
  • Stärkt nätneutralitet.
  • Persondataskydd.
  • Teknikoptimism generellt, vilket kan exemplifieras genom ökat fokus på utbildning och forskning samt innovativa bidragssystem och friare villkor för forskare och innovatörer.

wikipedia1.1.1 Människors möjlighet att kommunicera fritt med varandra stärker frihet, delaktighet och demokrati.

Tack vare den moderna informationstekniken behöver människor inte längre förlita sig på officiella kommunikéer och traditionell nyhetsrapportering. Man kan följa händelseutvecklingen i realtid genom folkets egna ögon. Det innebär att färre övergrepp kan ske utan att uppmärksammas och att olika former av humanitär hjälp kan skickas tidigare. Tack vare nya möjligheter att kommunicera snabbt och lätt med varandra kan människor organisera sig på nya sätt mot diktatur och förtryck. Vi har redan sett hur detta lett till att somliga regimer fallit och andra anpassat sig.

Även i Sverige gynnar den allt friare kommunikationen demokratin. Nya möjligheter öppnas för människor att vara en del av det politiska samtalet. Förr hänvisades de flesta vänligt men bestämt till insändarsidornas dunkel. I dag har nästan alla möjlighet att på många olika sätt delta i samhällsdebatten. Rätten och möjligheten att vara anonym gör att ingen behöver frukta repressalier, vilket är viktigt, ty varje gång människor av olika skäl lämnas utanför det demokratiska samtalet undermineras det. Ett aktivt arbete för delaktighet gör istället demokratin starkare.

Fri kommunikation ökar också kraven på makthavare. Information om maktmissbruk och övertramp, som tidigare kunde döljas, kan idag spridas snabbt mellan människor. Detta kommer på sikt att driva fram mer transparens och öppenhet från makthavarnas sida, och kan samtidigt motverka en utveckling i en totalitär riktning.

Piratpartiet anser att den fria kommunikationen ska fredas och att meddelarskyddet ska stärkas, gälla alla medier och gälla oavsett arbetsgivare. Möjligheten att vara anonym i det offentliga samtalet ska bevaras. Detta är viktigt eftersom samhällsdebatten måste vara inkluderande om demokratin ska vara på riktigt.

Konkret betydelse:

  • Stärkt medborgarinflytande och möjligheter för alla att delta i det politiska samtalet.
  • Fokus på yttrandefrihet, pressfrihet, brevbärarimmunitet.
  • Whistleblowerskydd.
  • Transparens i speciellt politiken.
  • Internationellt arbete i exempelvis EU för demokrati och mot förtryck, och sätter fokus på hur det ska göras.
  • Rättvist presstöd för alla aktörer, inte bara de som följer gammal praxis, exempelvis bloggar och inte bara dagstidningar.

crowdfunding1.1.2 Fri tillgång till kunskap förbättrar människors möjlighet att bygga ett gott liv.

När kunskap och information kan spridas och bytas fritt blir det allt lättare för allt fler att göra nya innovationer, och att anpassa gamla efter annorlunda förhållanden. Detta har varit en viktig bakomliggande orsak till de senaste årtiondenas snabba ekonomiska utveckling, och till att en stor andel av världens befolkning på senare tid kunnat ta klivet från fattigdom till relativt välmående. I vårt land spelar lösningar med öppen källkod en viktig roll för många framgångsrika IT-företag och ett växande antal företag i andra branscher avstår medvetet från att ta patent. Fri användning av information kan alltså ingå i livskraftiga affärsmodeller och ökar möjligheterna för utvecklingens frukter att komma även fattiga nationer och individer till del.

Den tekniska utvecklingen har också lett till en utjämning av tillgången till kunskap. Tidigare var kunskap något som bara var tillgängligt för ett fåtal. I dag har en uppkopplad tioåring i Asien, Afrika eller Sydamerika samma tillgång till kunskap som en tioåring i Svedala eller Umeå. Miljoner barn och ungdomar, som tidigare inte hade möjlighet att få utbildning, har nu tillgång till hela mänsklighetens samlade kunskap. Om ingen annan utbildning finns tillgänglig har de möjlighet att utbilda sig själva. Den informationstekniska revolutionen och den fria tillgången till kunskap och kultur ger därigenom många människor nya möjligheter att själv ta kontrollen över sina liv.

Människor med specialintressen kan genom den moderna informationstekniken på ett helt annat sätt än tidigare finna varandra, och dela med sig av kunskap, idéer och erfarenheter. Genom människors ideella aktiviteter samlas därmed kunskap och kompetenser, som tidigare krävt stora professionella organisationer för att åstadkomma och upprätthålla. Många människor kan därmed uppleva en ännu större mening än tidigare i sitt ideella arbete. Ännu viktigare är att sådant oavlönat samarbete skapar stora värden, som i slutänden kan komma hela samhället till del. Samhällets strukturer måste därför förhålla sig till att en växande del av värdet i samhället skapas genom oavlönat arbete i allt från traditionella folkrörelser till nätbaserat svärmande.

Konkret betydelse:

  • Värdet av att sprida information och kunskap.
  • Ändra patentlagar och gör dem mindre repressiva.
  • Open access.
  • Frihandelsavtal som värdesätter fri information och kunskap.
  • Möjliggör fler typer av skapande och finansiering än tidigare, exempelvis genom att förenkla byråkratin för privatpersoner och småföretag som arbetar på deltid separat från heltidsyrke eller studier.

20957753285_65db09169f_o1.1.3 Fri kommunikation stärker kulturen och sprider både utövande och upplevande till allt fler människor.

Människor har ett naturligt behov av att ge tillvaron djup och mening. Genom kulturen har människan sedan urminnes tider tolkat sin samtid och omgivning för att bättre förstå sin egen tillvaro och roll i samhället.

Dessvärre har mycket av kulturen, precis som kunskapen, under större delen av historien varit ett privilegium för ett fåtal. De senaste årens tekniska utveckling skapar emellertid stora möjligheter för allt fler att både uppleva, utöva och försörja sig på kultur.
I dag kan många olika former av kultur kopieras och spridas fritt och på så sätt nå människor som annars aldrig skulle kunna ta del av den. Aldrig tidigare har unga svenskar haft så många olika musikstilar i sina samlingar. Aldrig har det varit så lätt att få tag på udda filmtitlar. Aldrig har så många människor i tredje världen haft tillgång till ett så stort och varierat kulturutbud.

Människans kultur har alltid utvecklats genom att kulturskapare lånat av varandra, remixat och utvecklat varandras idéer. De nya teknikerna har gjort detta lättare än någonsin, och under de senaste femton åren har vi sett en explosion av mångfald och kreativitet i kulturlivet.

Det har också blivit lättare för fler kulturproducenter att skapa egna alster och bearbeta andras. Den nya tekniken har gjort det lättare för kulturskapare att hitta en publik för sin egen stil, att hålla kontakt med sin publik och att få respons från den. Därmed har det också blivit lättare för många kulturskapare att ta klivet från hobbyskapande till professionellt arbete. Det ökande antalet kulturskapare leder till ett bredare kulturutbud och ett rikare kulturlandskap.

Piratpartiet anser därför att samhällets kulturpolitik ska bygga på en realistisk uppfattning om hur kulturskapare bygger vidare på varandras framsteg (istället för på en romantisk myt om en ensam, genial upphovsman). Kulturell bredd och fri spridning av kultur för privat bruk ska uppmuntras. Kulturskapare ska få stöd att utforska den nya teknikens möjligheter.

Konkret betydelse:

  • Reformerad upphovsrätt som möjliggör spridandet av kultur, speciellt med ickekommersiellt syfte.
  • Remixingkultur och lagar som tillåter detta.
  • Minska toppstyrning av kulturpolitik och släpp det istället fritt för skaparna, och ha lagar och regleringar som försöker styra så lite som möjligt.

 

blockering1.2.1 Övervakning kränker integriteten och hotar både demokratin och den fria informationsspridningen

Demokrati är inte bara rätten att rösta. För att kunna göra ett välinformerat val måste man fritt kunna inhämta och sprida information och tala öppet eller anonymt om samhällsutvecklingen, utan att riskera repressalier. Det är därför ett direkt hot mot demokratin att makthavare på olika sätt försöker övervaka och begränsa människors kommunikation. Allmän och slentrianmässig övervakning och begränsningar gör inte skillnad mellan dem som faktiskt begått brott och oskyldiga människor. Det som motiveras som ett skydd mot terrorister eller brottslingar blir därför ofta i själva verket ett hot mot den egna integriteten och det öppna samhället.

I Sverige övervakas medborgarna allt mer. All digital information och kommunikation som passerar Sveriges geografiska gränser filtreras och kan plockas ut för noggrannare granskning. Då både internet och telefoni mellan två punkter i Sverige ofta tar omvägen via utlandet innebär det att i stort sett all telefoni och internetanvändning idag kan vara övervakad. Eftersom allt fler människor idag använder digital kommunikation till sådant som tidigare skedde via brev, på telefon och i samtal över cafébord innebär detta en övervakning av samma slag som om alla telefoner ständigt avlyssnades, alla brev när som helst kunde ångas upp och läsas och det dessutom satt mikrofoner under borden på alla caféer och restauranger.

Övervakningstrenden drivs dessutom vidare, inte minst på EU-nivå. Fler och fler inskränkningar i den personliga integriteten föreslås och röstas igenom. Vår privata kommunikation övervakas, inte ens information om var vi befinner oss, vilka tidningsartiklar vi läser, vilka resor vi bokar eller vem man dejtar är längre heligt.
Sådana åtgärder innebär inte bara grova ingrepp i enskilda människors integritet. De hämmar också den fria spridningen av information. Exempelvis leder de till att journalister får svårt att garantera anonymitet åt sina källor, vilket begränsar deras förmåga att granska makthavare. Även möjligheten för privatpersoner att förbli anonyma när de diskuterar på internet skadas. Det innebär att många människor som på olika sätt sätt inte följer normen kan skrämmas till tystnad. Många viktiga röster riskerar därmed att aldrig bli hörda.
Slentrianövervakning erbjuds allt oftare som ett sätt att behandla symptomen på samhällets problem istället för att man tar sig an de underliggande problemen. Vi erbjuds kameraövervakade gator och torg, istället för traditionellt polisarbete som är långt mer effektivt. Äldre människor erbjuds kameraövervakade sovrum som en ersättning för mänsklig hjälp och kontakt.

Piratpartiet anser att fri kommunikation och rätten till privatliv är viktiga grundpelare för demokratin och att varje människas integritet och privatliv måste värnas. Övervakning och andra intrång på den personliga integriteten ska bara få ske vid grundad misstanke om grova brott, och efter individuell prövning. System som människor använder i sin vardag (för exempelvis betalning och passering) ska utformas så att man undviker eller minimerar mängden bevarade elektroniska fotavtryck. Mänsklig social närvaro i samhällsservice ska inte ersättas med elektronisk övervakning.

Konkret betydelse:

  • Press- och yttrandefrihet.
  • Mot massövervakning och andra integritetskränkande ingrepp, mot statlig påverkan av individers åsikter.
  • Speciellt fokus på rollen EU har i integritetspolitiken.
  • Whistleblowerskydd och skydd för grävande journalister, källskydd och rätt till kryptering.
  • Pragmatiska, fungerande lösningar istället för lagar som tillåter och litar på övervakning och integritetskränkande ingrepp (exempelvis att ta bort massövervakning som lösning på terrorism, och att ta bort narkotikalagar som både är integritetskränkande och bevisligen inte hjälper).
  • Omtänksamhet istället för misstänksamhet.
  • Rätt till kontant betalning.
CC BY-SA Manfred Werner.

CC BY-SA Manfred Werner.

1.2.2 Patent och andra idémonopol hämmar innovationer och utveckling

Starka ekonomiska aktörer lägger idag hinder för en fri användning av kunskap, idéer och information. Patent, växtsortsskydd, designskydd, varumärkesskydd och annan immaterialrätt sägs ha skapats för att stimulera och underlätta innovationer och utveckling. I själva verket är de ofta reliker från en tid med en starkt reglerad och styrd ekonomi, som försvårar innovation och utveckling och skapar onödiga globala orättvisor.

I dag köper och söker företag patent och andra idémonopol bara för att hindra konkurrenter från att utnyttja dem. Många företag söker aggressivt patentmonopol på en rad närmast självklara principer för att kunna skrämma bort konkurrenter med hot om stämningar. När olika aktörer hävdar delvis överlappande patent i olika kombinationer blir det riskabelt för entreprenörer och företag att utnyttja många spännande innovationer. I kunskapsintensiva branscher måste därför många företag ägna lika stora resurser åt immaterialrättslig juridik som åt forskning och utveckling. Det är slöseri med resurser. Det hämmar innovationer. Det gynnar stora etablerade aktörer, och skapar en besvärlig situation för de små och medelstora företag, där många verkligt intressanta innovationer sker.

Idémonopol är också problematiska ur ett rent humanitärt perspektiv. När idémonopolister tar ut höga priser för att täcka kostnaden för utveckling av exempelvis nya läkemedel eller grödor är priset ofta satt efter betalningförmågan i de rika länderna. Detta innebär att människor i fattigare delar av världen utestängs från många av utvecklingens frukter: De bästa medicinerna och härdigaste eller nyttigaste grödorna blir ett privilegium för människorna i den rika delen av världen. Friare kunskap och utnyttjande av innovationer bidrar därför till att minska ekonomiska klyftor både inom och mellan länder.
Piratpartiet anser att immaterialrätt och andra inskränkningar i principen om fritt utnyttjande av information bara ska göras om det finns väldokumenterade positiva effekter som motiverar sådana inskränkningar.

Konkret betydelse:

  • Reformerade patentlagar som öppnar för mer innovation och spridning av kunskap.
  • Mot patenttroll.
  • Mot patent på exempelvis medicin, frihandelsavtal som möjliggör ökad spridning av annars patenthindrad teknik och utveckling.

pirate-bay-maste-bredbandsbol1.2.3 Föråldrade kopieringsmonopol hindrar fritt spridande, delande och remixande av kultur

Övervakningen och begränsningarna av människors fria kommunikation drivs ofta fram av privata företag som i stället för att utnyttja samtidens alla nya möjligheter och anpassa sig efter kundernas önskemål försöker hålla tillbaka utvecklingen genom att kräva en restriktiv lagstiftning som cementerar deras oligopol. Upphovsrättsindustrin är ett tidigt exempel på detta.

Upphovsrättsindustrin motarbetar systematiskt alla försök att trampa upp nya stigar i kulturlandskapet. Man myglar fram lagar genom lobbyism, som inte tar hänsyn till de behov som samhället i stort har. Man åsidosätter personlig integritet, yttrandefrihet och meddelarskydd för sin egen vinnings skull. Fildelningssajter jagas utan pardon och skräms att stänga ner verksamheten. Oönskade sajter anmäls för upphovsrättsintrång och plockas bort, även när inga intrång gjorts.

Kultur och kunskap färdas ofta samma vägar på internet. Det betyder att upphovsrättsindustrins aggressiva arbete mot kulturspridning på nätet även hämmar den fria kunskapsspridningen. Deras aggressiva retorik och agerande skapar till exempel problem för arkiv, museer och bibliotek, som vill digitalisera och öppna upp sina samlingar för medborgarna.

Dessa kraftfulla åtgärder utförs i kulturskaparnas namn, men skadar i själva verket spridningen av kultur och kunskap. De gör det också svårare för kulturskapare att välja och utveckla nya sätt att sprida och tjäna pengar på sitt arbete. De gamla ersättningsstrukturerna krockar inte sällan med de nya och skapar problem för kulturskapare som vill möta sin publik på ett modernt sätt. Det kan till exempel vara svårt för enskilda kulturskapare att producera och distribuera sina analoga verk utan att underkasta sig upphovsrättsindustrins monopol.

Samtidigt riskerar miljoner kulturkonsumenter att dömas för privat kulturdelning, trots att man vet att kulturdelning är bra reklam som leder till kulturköp. Det betyder i praktiken också att många ungdomar kommer att gå in i vuxenlivet stämplade som brottslingar, och med en rejäl knäck i förtroendet för vårt rättssystem, trots att de bara gjort något som gynnar kulturen och samhället. Allt på grund av en industris ovilja att inse att tiderna har förändrats och politikernas flathet gentemot den.

Piratpartiet anser att att samhällsnyttan ska sättas före enskilda särintressen även i frågan om ekonomisk upphovsrätt, att kulturdelning i ickekommersiellt syfte ska avkriminaliseras och remixkulturen uppmuntras. Kulturskapare ska uppmuntras och att finna och använda sig av den nya teknikens möjligheter.

Konkret betydelse:

  • Dataskyddslagar som hindrar företag från att godtyckligt sprida individens uppgifter.
  • Gör det omöjligt att stänga ned sidor utan ordentlig rättegång.
  • Gör lobbyns maffiametoder med hot om böter olaglig.
  • Öppna upp för digitala bibliotek och andra kunskapsbärare, både ur civilsamhället och vid behov statliga.
  • Upphovsrättsreform, remixkultur.

gahem1.3.1 Alla människor har samma rättigheter

Piratpartiet tror på alla människors lika värde och att alla människor därför ska ha samma rättigheter. Det betyder att vi inte villkorar friheter, rättigheter och möjligheter utifrån exempelvis etnicitet, funktionshinder, härkomst, kön, religion, politisk åskådning eller sexuell läggning. Alla individer ska behandlas lika, åtnjuta likhet inför lagen och ha samma rätt att påverka samhällsutvecklingen. Samhället ska sträva efter att ge alla människor samma möjligheter att göra sin röst hörd och delta i samhällslivet. Ju fler som deltar, desto starkare blir demokratin.

Piratpartiet tror på mångfald och inkludering. Alla vi människor mår bra av att så många människor som möjligt, med olika erfarenheter och tankar, är med och bygger det samhälle vi lever i.

Konkret betydelse:

  • Religionsfrihet.
  • Regnbågsfrågor såsom allas rätt att gifta sig, skaffa barn, identifiera sig som sitt eget kön, ha de relationsformer de vill, allt utan repressalier från staten, individer och företag.
  • Mångfaldspositivism, fokus på ett integrerat samhälle.
  • Möjligheter för alla att engagera sig politiskt och i civilsamhället.

1.3.2 Demokrati förutsätter fri, oövervakad kommunikation

Alla människor ska ha samma rätt att påverka samhället. Piratpartiet vill värna och stärka demokratins fundament: likhet inför lagen, åsiktsfrihet, yttrandefrihet, pressfrihet, rätten att uttrycka sin åsikt anonymt och fria allmänna val med valhemlighet till samhällets beslutande organ.

Politiska beslut måste fattas på den nivå de hör hemma, så att besluten fattas så nära de människor som berörs som möjligt. Makten ska ligga hos de valda politikerna, inte hos tjänstemän. Beslutsfattande måste präglas av tillgänglighet, öppenhet och transparens och vara möjligt att granska utifrån. Alla måste ha rätt att slå larm om missförhållanden utan att riskera repressalier. Dessa principer måste bevakas på alla nivåer (kommun, landsting, stat, samt mellan- och överstatliga samarbeten) och innebär särskilda utmaningar för politiken på EU-nivå.

Alla måste ha möjlighet att fritt skaffa information i samhällsfrågor, och att göra sin röst hörd i samhällsdebatten. Yttrandefriheten är därför en omistlig del av demokratin, liksom att människors kommunikation med andra människor är fri och utan övervakning.
Till yttrandefriheten hör självklart rätten att uttrycka sig anonymt. Ingen ska exkluderas ur det demokratiska samtalet för att han eller hon är rädd för olika former av repressalier. För att bygga ett gott samhälle behöver vi inte bara höra väletablerade normsvenskars åsikter. En 15-årig bög från Sveg, en gömd papperslös flykting, en 50-årig gruvarbetare i Kiruna, en lattemamma på Söder, en student i Lund eller en pensionär i Göteborg har allra minst en sak gemensamt. Samhället behöver just deras tankar och åsikter för att utvecklas och förbättras.

Konkret betydelse:

  • Fokus på de rättigheter som arbetats bort på senare år.
  • Rätten att vara oskyldig till motsatsen bevisas.
  • Valhemlighet, exempelvis kritik mot digitala valsystem som är mindre säkrare än alternativ som valsystem med utskrifter snarare än dagens papperslappar.
  • Subsidaritetsprincip, lägg lokala frågor på kommuner och län, nationella frågor på staten, och EU-frågor på EU.
  • Minska byråkratin i politiken och lägg makten hos politiker snarare än tjänstemän.
  • Yttrandefrihet.
  • Flyktingpolitik – papperslösa ska ha samma rättigheter som formella medborgare.

banned1.3.3 Alla människor har rätt till personlig integritet och privatliv

Alla människor har en grundläggande rätt att själva bestämma vilka delar av sina privatliv de vill lämna ut till andra, och vilka de vill hålla för sig själva. Respekt för alla människors personliga integritet är nödvändig för att människor ska vara trygga, våga ta initiativ och säga vad de tycker. Intrång i privatlivet och övervakning ska därför bara få förekomma efter individuell prövning vid misstanke om grova brott.

Människor lever sina liv i olika miljöer, men alla har samma rätt att slippa övervakning oavsett om man skickar ett brev via posten eller som ett mejl, om man skvallrar över ett cafébord eller på en chattsajt, om man talar i fast telefon eller i mobiltelefon. Ingen åtskillnad ska därför göras mellan övervakning av elektronisk och annan kommunikation.
Den personliga integriteten och privatlivet måste värnas genom livets alla skeenden, från barndomsårens dagis och skola över vuxenliv med arbete och kärlek, till seniortillvarons ökade behov av vård och omsorg.

Konkret betydelse:

  • Mot övervakning, för rätt till privatliv.
  • Rättssäkerhet.
  • Integritet i utbildning, äldrevård och annat.

1.3.4 Kunskap tillhör oss alla

Den kunskap vi har idag har uppkommit genom en lång rad insikter, erfarenheter, upptäckter och experiment, gjorda under hela mänsklighetens historia av ett oräkneligt antal människor. Kunskap är därför inget som kan ägas av en person eller en grupp. Kunskap är mänsklighetens gemensamma källa, och borde därför vara fri och tillgänglig för alla att att ösa ur.

Immaterialrätt strider mot principen om informationens och kunskapens frihet, och kan bara accepteras i de enskilda fall där den har väldokumenterade positiva effekter. Stater och offentliga organ måste se till att den kunskap de besitter och utvecklar görs så tillgänglig som möjligt, exempelvis genom att museers, arkivs och biblioteks samlingar digitaliseras och öppnas, och insamlad statistik enkelt kan laddas ner och bearbetas vidare. Resultat från forskning och verk som helt eller delvis finansierats av allmänna medel ska vara fritt tillgängliga via nätet och andra tillämpliga forum.

Fri och tillgänglig kunskap öppnar nya möjligheter för skola och utbildning. Piratpartiet anser att all utbildning måste förbereda barn, ungdomar och vuxna för att möta och utnyttja den informationsväv som idag genomsyrar samhället även utanför skolan. Undervisningen måste präglas av mångfald och upptäckarlust. En människa som lär sig att söka och tycka om kunskap kommer alltid att fortsätta att leta kunskap och på så sätt göra sitt eget och andras liv rikare.

Konkret betydelse:

  • Immaterialrätt undantas som standard, snarare än tvärtom.
  • Skattefinansierad konst, kunskap och information ska vara fri från immaterialrätt och ägas av allmänheten.
  • Immaterialrättsbefriad kunskap ska användas i utbildningen.
  • Utbildning ska satsa mer på individens upptäckarlust snarare än att lära ut torr fakta.

pirate_party1.3.5 Kulturen berikar våra liv och ska vara så tillgänglig som möjligt.

Kulturen berikar våra liv och är en viktig del av ett samhälle som är sunt och roligt att leva i. Piratpartiet anser därför att det är viktigt att så många människor som möjligt får tillgång till ett rikt och varierat kulturutbud, och att vi ska bejaka och stödja de tekniska verktyg som kan göra detta möjligt.

Människor har alltid skapat och delat kultur mellan sig. Genom den nya teknikens fantastiska möjligheter kan vi i dag kopiera och dela mer kultur med varandra än någonsin tidigare. Samhället tjänar på att inte låta ungdomar gå ut i vuxenlivet med stora skulder. Piratpartiet anser att all kulturdelning för privat bruk och i ickekommersiellt syfte alltid ska vara laglig.

Kulturdelning stimulerar både produktion och försäljning av kultur. Därför finns ingen anledning att genom lag eller tekniska medel begränsa människors möjlighet att dela kultur mellan sig. Piratpartiet vill reformera upphovsrätten så att den bättre tjänar både kulturskapare och kulturkonsumenter i den nya tidens kulturlandskap.

Piratpartiet tror att ett samhälle där kultur fritt får delas mellan människor i ickekommersiellt syfte gynnar hela samhället. Vi anser att det är bättre att uppmuntra kulturskapare att använda sig av de nya möjligheterna, än att gå upphovsrättsindustrin till mötes och tvinga kvar dem i ett föråldrat system. Det skulle inte bara gynna kulturskaparna, utan även kulturkonsumenterna som skulle få tillgång till ett betydligt bredare kulturellt utbud.

Konkret betydelse:

  • Kulturpolitik som satsar på mångfald mellan alla typer av kultur, inte bara de som traditionellt accepteras av ett fåtal invånare.
  • Avkriminalised ickekommersiell fildelning, reformerad upphovsrätt.