Till försvar för matten

En anonym debattör skriver i dagarna på Piratpartiets breddningsblogg om hur skolan bör reformeras. Bland annat fokuserar hen på att stora delar av matematik bör tas bort från den obligatoriska utbildningen, och hen skriver att ”Matte är helt enkelt ett ämne för dom högutbildade! Den som vill satsa på att bli ingenjör, ekonom eller astronaut. Och dessa yrkesgrupper har vi knappast alla en motivation att få en plats i.”

Anonym har helt rätt i att matematik som går längre än plus, minus, division och multiplikation inte så ofta används i de flesta människors vardag eller yrkesliv. Dock missar hen en av grundskolans mest viktiga uppgifter, nämligen att ge eleven en tillräcklig bred grund för att hen ska kunna bestämma vad hen ska göra härnäst. Även om Anonym själv inte upplevde det, finns många elever som upplevde en stor fascination av matematiken i grundskolan, och som tack vare den valde att studera matematik, naturvetenskap eller andra sådana ämnen på högre nivå. Hur ska dessa elever inspireras till att studera detta, om de inte får chansen att uppleva matematik i grundskolan?

Det finns många ämnen i skolan som studeras av alla elever, även om bara en liten del av dem faktiskt kommer att använda det i sitt yrkesliv. De flesta behöver inte kunna identifiera olika ordgrupper i en mening, men ändå undervisas detta i svenskan. De flesta behöver inte känna till hur det gick för Sverige i Slaget vid Lützen, men ändå undervisas detta i historian.

Skolan har tre stora syften:

  1. Att hjälpa en människa att fungera i samhället, socialt och yrkesmässigt.
  2. Att ge en människa kunskap för blotta kunskapens skull, för att inspirera och påminna om alla möjligheter som finns i livet.
  3. Att ge den grundläggande kunskap som behövs för alla vidare utbildningar och arbetsuppgifter.

I syfte ett ingår exempelvis grundläggande svenska och engelska (läsa, skriva, förstå); delar av historia och religion som behövs för att förstå samhället; samhällskunskap för att förstå vårt politiska system och hur man kan ändra det; grundläggande matematik för att kunna få rätt växel i affären, och så vidare.

I syfte två ingår allt – att låta eleven prova grunderna i alla de ämnen som hen kan vilja arbeta vidare med, exempelvis algebra.

I syfte tre ingår det som behövs i de flesta utbildningar och yrken, till en grad eller en annan, och som du förväntas kunna när du går vidare i livet – återigen grundläggande matematik, hur du skriver för att göra dig förstådd, och så vidare.

Matematik behövs, inte för att det behövs i de flesta människors vardag eller yrkesliv, utan för att vi måste inspirera elever att läsa dessa ämnen. De flesta kommer inte att göra det, men vi måste ha ett sätt att dra tag i de som kan det. Om inte detta undervisas i skolan, kommer vi att gräva ned oss i en verklighet där matematik och naturvetenskap endast är till för en begränsad elit av de få som haft turen att ha föräldrar eller andra personer som inspirerat dem.

Piratpartiet och skoluniform

Piratpartiet beslutade hösten 2012 att ”eleven ska vara fri att själv välja sin klädsel i skolan, så länge den inte skapar hinder för undervisningen.”

Jag har förstått att en del tolkat beslutet som att det enbart handlar om kommunal skola, men de allra flesta jag pratat med tolkar det som jag gör – det rör all skola.

Medan jag är mot skoluniform i kommunal skola, ser jag inte syftet med att förbjuda den i friskolor, där eleven själv kan välja att gå eller inte gå. Om en skola vill ha strikta klädkrav bör det vara upp till skolan, och om detta inte uppskattas av eleverna och / eller föräldrarna visas detta istället genom att eleverna inte går till den skolan.

Jag tror på en marknadsekonomi, och så länge vi har friskolor (vilket är en separat diskussion) torde dessa också följa marknadsekonomin, till den grad de fortsätter att följa de statliga krav som krävs för att de ska ge eleverna en säker miljö och en bra utbildning. Om en friskola väljer att göra det till sin grej att spela Led Zeppelin i högtalarna bör det vara upp till dem. Om de väljer att måla alla väggar blå bör det vara upp till dem. Om de väljer att kräva alla elever att ha på sig vissa kläder bör det vara upp till dem. Precis som med all marknadsekonomiska företag kan de som inte gillar detta rösta med plånboken, vilket i friskolefallet är att gå till en annan skola.

Jag gick själv på friskolan Internationella Engelska Skolan från årskurs 6 till 9. IES var precis vad jag behövde under en tid när jag hade svårt att fokusera på skolan och hellre ville spela datorspel eller läsa manga – de var strikta, noggranna och hade förhållandevis höga krav. De hade inte skoluniform, men var strikta med klädkraven och hade en lång lista på vad som inte var acceptabelt. Flera gånger var jag tvungen att låna en tröja i skolan för att den jag haft med mig var för provokativ. Jag var okej med detta, eftersom skolan varit mitt och mina föräldrars val. Efter högstadietiden valde jag istället ett mycket slappare gymnasium där jag kunde ta hand om mig själv, och nu skulle jag aldrig stå ut med motsvarande klädkrav på universitetet eller på en arbetsplats. Nyligen blev jag ombedd att ta på mig skor i en hotellobby, vilket jag ansåg var fel inte för att jag inte höll med om klädkraven, utan för att det inte var förspecifierat över huvud taget – om ett hotell eller restaurant eller skola vill ha klädkrav är det helt upp till dem, så länge det är förbestämt så att kunder kan nyttja marknadsekonomin för att protestera om de vill.

Det motargument jag hört är att vissa kommuner har så dåligt med kommunala skolor att eleverna måste gå i friskolan, och att de då inte har valet. Så ser det säkert ut i vissa skolor, men är då lösningen att tvinga friskolan att ändras? Jag skulle säga att en mycket bättre lösning är att göra de kommunala skolorna tillräckligt många, tillräckligt stora och tillräckligt bra, så att friskolorna alltid förblir ett extraval för de elever som vill.

Vad har beslutats hittills på PP:s höstmöte? (första voteringen)

Just nu är Piratpartiets höstmöte i full gång, och vi har precis kommit ur den första voteringen. Främst behandlades ändrings- och tilläggsyrkanden, men ett fåtal motioner bifölls eller avslogs direkt. Eftersom det är rätt många omröstningar och yrkanden att hålla reda på tänkte jag försöka sammanfatta det här. Till den andra voteringen har Henrik Brändén sammanfattat riktigt fint vad som finns kvar att göra, så det ska jag inte försöka ge mig på!

Målet med detta är inte att inflika mina personliga åsikter, så säg till om jag råkat göra det. Säg också gärna till om jag råkat missa något, eller missrepresenterar ett yrkande. Thx!

Kultur

Om kulturpolitik: Vi vill ha en infrastruktur som gör kultur lättillgängligt för alla. Kultur ska komma in i bland annat skola, arbetsliv och vård. Kulturarter som graffiti och gaming ska sluta diskrimineras. De som får statligt stöd för sin kulturutveckling ska arbeta för att släppa denna fri för befolkningen att njuta av. All statligt finansierad kultur ska få spelas in och tillgängliggöras. Ökat stöd till bl a muséer, bibliotek och musikfestivaler. Kultur ska satsas på unga och inom vården. Vi tar ställning för öppna utställningsplatser för kultur.

Vård

Om integritet och delaktighet i vården: Vi behöver ett rikstäckande journalsystem som tillgodoser både den medicinska patientsäkerheten och patientens personliga integritet. Vi vill ha ett elektroniskt journalsystem där alla ”akutöppningar” utan patientens medverkan meddelas till patienten. Staten ska ta ett ökat ansvar för att förmedla information om medicinska frågor. Sjukvården måste bli bättre på att hantera och utnyttja att patienter själva skaffar sig kunskaper om sina symptom och sjukdomar. Informationsplikten av HIV-smittade ändras till en mer rimlig proportion till riskerna.

Om omsorg för äldre och funktionsnedsatta: Gamla, sjuka och funktionsnedsatta måste få möjligheter till mänsklig samvaro, tillgång till grönområden/natur och möjligheter att uppleva och utöva kultur. De ska få bo med sin livspartner även på ålderns höst. De ska få ökad möjlighet att använda och njuta av den digitala världens möjligheter.

Tillsynsmöjlighet för kriminalvården: det ska införas en särskild tillsynsmyndighet för Kriminalvården.

Skola och utbildning

Elevutvärderingar i skolan: Vi vill att elever ska få ökat inflytande i skolan genom utvärderingar och allmän möjlighet att ta iniativ till frågor som påverkar deras utbildning.

Om kunskapssyn i skola och utbildning: Skolans viktigaste uppgift är att lära elever att hitta, tolka, analysera och värdera information, och ge dem de grunder och referensramar som behövs för att kunna förädla informationen till kunskap, skapa förståelse och att dra slutsatser från denna. Skolan ska lära elever att navigera i informationsväven, ska stimulera elevers kreativitet, samarbetsförmåga, initiativtagande och källkritik. Alla elever ska få möjlighet att utvecklas optimalt. På alla praktiska gymnasieprogram ska det vara möjligt att skaffa sig högskolebehörighet. Alla ska ges möjlighet att lära sig nya saker för det höga nöjets skull. För att läsa på högskola ska det räcka med att ha relevanta förkunskaper, inte nödvändigtvis ett speciellt antal poäng. Vi vill införa obligatorisk datorkunskap med ökat djup, och tidigt ge elever chansen att programmera under lektimmarna.

Försvaret

Försvarets mål och syfte: Vi vill verka för en bred och blocköverskridande överenskommelse angående stabil och långsiktig försvarspolitik. Dess mål ska vara att värna befolkningens liv och hälsa, att värna samhällets funktionalitet, att värna vår förmåga att upprätthålla våra grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter. Dess huvuduppgift ska vara att verka för detta genom att försvara Sveriges territoriella intergritet på marken i luften, till sjöss och på andra arenor där vi kan hotas med angrepp.

Forskning

Publicering av rådata från forskning: Vi vill införa en policy om open research, vilken uppmanar forskare att släppa all sin rådata fri på internet. Skattefinansierade forskare krävs göra det.

Om värdering och finansiering av forskning: Forskning är viktigt både för att kunskap har ett egenvärde, och för att den kan göra nytta. Resurser till forskning ska fördelas i transparenta, genomskinliga system, där olika forskare ska konkurrera på lika villkor efter i förväg fastslagna kriterier, och det i efterhand ska vara lätt att se på vilka grunder besluten fattats.

Immaterial- och upphovsrätt

Om internationella immaterialrättsliga avtal: Vi upphäver det tidigare beslutet att vi är emot ACTA, och är nu istället mot ”alla försök att införa ny immaterialrättslig lagstiftning via handelsavtal som förhandlats fram utan demokratisk insyn” (i vilket ACTA rimligtvis inbegrips).

Om immaterialrättsligt skydd: Vi är emot allt immaterialrättsligt skydd av offentligt finansierad verksamhet. I övrigt ska det endast accepteras då fördelarna överväger nackdelarna.

Ändra lagen om skydd för landskapsinformation: Vi vill att flygfoton i normalfall ska få spridas lagligt och fritt.

HBTQ-rättigheter

Samkönade äktenskap i Sverige och i EU: Vi är för att fortsätta tillåta samkönade äktenskap i Sverige, och att vi vill göra det tillåtet i hela EU.

Bidragssystem

Om bidragssystemen för ideella organisationer: Reformering av bidragssystemen till ideella organisationer till ett mer enhetligt system som ger stöd på samma villkor oavsett vilket typ av verksamhet en organisation ägnar sig åt.

Migrations- och utrikespolitik

Mänskliga rättigheter och transparens vid vapenexport: Vapenexport till diktaturer eller andra länder som kränker mänskliga rättigheter ska inte tillåtas. Eventuell vapenexport ska ske helt transparent.

Mänskliga rättigheter i migrationspolitiken: Mänskliga rättigheter måste respekteras inom migrationspolitiken. Utvisningar av människor till stater drabbade av naturkatastrofer, våldsamma konflikter, mycket dåliga levnadsförhållanden eller brist på respekt för mänskliga rättigheter är inte acceptabelt.

Rättssäkerhet, polis och domstol

Resningsdomstol i Sverige: Vi vill sätta upp en resningsdomstol i Sverige.

Instans för beslut om husrannsakan: Endast en domstol ska kunna besluta om ordningsmakt får rätt till att göra en husrannsakan.

Ekonomi

Reglering av bankverksamhet: Vi tar ställning mot en europeisk bankunion. Banker och finansinstitut som har inlåning som omfattas av bankgaranti ska förbjudas att handla med värdepapper och valutor i egen räkning.

Om statens nivåer på bidrag och arbetsskatter, samt budgetbalans: Vi vill ha en budget i balans över konjunkturcykler och motverka budgetunderskott.

Bankers kapitalisering och krav vid bostadslån: Vi vill verka för ett stabilare finansystem med bättre kapitaliserade banker: vi ska införa ett kreditförlustkonto dit bankerna måste avsätta hälften av sina vinster tills det motsvarar halva egna bundna kapitalet. Pengar från kontot får endast tas ut de år banken går med förlust.

Organisation i stat, kommun och EU

Om det lokala och regionala självstyret, samt kommunikation med invånarna: Det kommunala självstyret ska förstärkas. Kommuner måste införa medborgarförslagsystem på sina hemsidor. Kommuner ska på sina hemsidor presentera framtida beslut och medborgarna ska kunna ge input på detta.

Procentspärr vid Europaparlamentsvalet: Vi vill avskaffa 4 %-spärren vid EU-valet, och vill göra det otillåtet för andra medlemsländer att använda sådana spärrar.

Krav på oberoende revision av myndigheter: Vi tar ställning för att myndigheter inte bör utreda sitt eget agerande, utan att de istället ska underställas så oberoende granskning eller revision som möjligt.

Skilj stat och religion åt: Kyrka och stat ska vara åtskilda, staten ska vara sekulär och lagar och regler i stat och kommuner ska vara anpassade därefter.

Partiinternt

Maktfördelning mellan partiet och folkvalda: Styrelsen ska till nästa medlemsmöte förbereda ett förslag på hur maktfördelningen kommer att se ut mellan partistrelsen och de som eventuellt väljs in i EU-parlamentet och riksdagen 2014.

Intressanta motioner på Piratpartiets höstmöte, del 2: motioner B09-B27

Piratpartiets höstmöte är i full gång på mote.piratpartiet.se, och är öppet för alla medlemmar. På mötet kommer vi bland annat att rösta om en drös förslag till ny sakpolitik. Enligt tidsplanen börjar de första omröstningarna den 29 oktober. Jag tänkte försöka sammanfatta var mina röster landar.

Det här är den andra posten jag gör (läs första här), där jag går igenom motionerna B09-B27 (eller i varje fall de jag tycker är intressanta att prata om).

B09: Elevutvärderingar i skolan

En motion som väldigt rakt på sak vill ge elever ökat inflytande i skolorna. Medan detta redan lagförs i skollagen idag efterföljs det dåligt, och det vill vi ändra på. Tumme upp!

B11: Ceremonin för Riksmötets öppnande

Av ren tradition sponsras idag en kristen kyrkoceremoni varje år, dit riksdagsledamoter förväntas gå innan riksmötets öppnande. Det är extremt ovärdigt ett samhälle med så stora andelar icke-kristna. Jag bloggade tidigare om Humanisternas alternativ som de anordnade i år, och håller fast vid vad jag skrev då: ”Vi lever i ett samhälle där allt färre är medlemmar av svenska kyrkan, och där allt fler är exempelvis muslimer eller icke-troende. Det är en fånig kvarleva att fortfarande förvänta sig att de som styr vårt land är kristna.” Bifall.

B12: Åldersgräns på Systembolaget

Motionären föreslår att åldersgränsen på Systembolaget ska sammanfalla med myndighetsåldern (just nu 18). Någon som anses vuxen nog att ta straff, dricka alkohol, röka och rösta borde rimligtvis också anses vuxen nog att köpa in alkohol själv. Bifall.

B14: Inkomstgaranti för folkvalda

Motionären föreslår att ta bort garantin för folkvalda till riksdag och EU-parlament att få betalt efter att de slutat jobba där. Jag brukade vara för det, men har under diskussionen blivit omvänd. Den som blir vald till dessa arbeten hamnar bakom i princip alla möjliga yrken, där hen försvinner helt från arbetsmarknaden under mandatperioden. Att ha jobbat i riksdagen innebär i stort sett ingenting i CV. Det är därför viktigt att de har möjligheten att få betalt under den tid de försöker komma tillbaka till arbetslivet igen. Avslag.

B16: Förändrad rösträttsålder

Det föreslås att sänka rösträttsåldern, till exakt vad är olika i olika yrkanden. Jag tycker personligen att 16 är en ultimat ålder. Här har man haft tid att gå igenom hela grundskolan, fått välja gymnasieval och dessutom hunnit börja på gymnasiet. 15 är lite för ungt, men det fungerar. Därför yrkar jag bifall på B16-Y02 och sedan bifall på motyrkandet B16-Y04.

B21: Dela upp skola och betygsättande i olika institutioner

Motionären vill införa en separat institution som enbart arbetar med att betygsätta elever. Hit skickas betygsgrundande uppgifter såsom prov, inlämningar, inspelade muntliga redovisningar och liknande.

Jag, liksom många andra, har erfarit lärare som givit betyg baserat på person snarare än vad personen åstadkommit. Det är ett stort problem idag, och detta vore en bra kompromiss för att lösa det. Bifall.

B23: Mänskliga rättigheter i migrationspolitiken

Motionären tar ett första steg mot en migrationspolitik för Piratpartiet, och det är ett mycket bra första steg. Yrkandet säger allt: ”Mänskliga rättigheter måste respekteras inom migrationspolitiken. Utvisningar av människor till stater drabbade av naturkatastrofer, våldsamma konflikter, mycket dåliga levnadsförhållanden eller brist på respekt för mänskliga rättigheter är inte acceptabelt.”

Bifall, bifall, bifall!

B26: Politisk försäkran gällande Assange

Motionären vill att regeringen ger försäkran till Julian Assange att om han kommer till Sverige ska han inte utelämnas till något annat land. Oavsett vad man personligen kan tycka om Julian Assange är det här i min mening inte någonting ett parti ska pyssla med, därför yrkar jag avslag.

Intressanta motioner på Piratpartiets höstmöte, del 1: motioner A01-B08

Piratpartiets höstmöte är i full gång på mote.piratpartiet.se, och är öppet för alla medlemmar. På mötet kommer vi bland annat att rösta om en drös förslag till ny sakpolitik. Enligt tidsplanen börjar de första omröstningarna den 29 oktober. Jag tänkte försöka sammanfatta var mina röster landar.

Det här är den första posten jag gör, där jag går igenom den första högen av motioner, A01-B08 (eller i varje fall de jag tycker är intressanta att prata om).

A03: PP ska inte ställa upp i kyrkoval

Motionären föreslår att Piratpartiet liksom Moderaterna inte bör ställa upp i kyrkoval, eftersom man ska skilja på religion och politik. Piratpartiet ska i mina ögon vara ett sekulärt parti, där vi inte tar ställning i frågor om tro. Jag är trots det fortfarande rätt osäker, eftersom jag förstås gärna ser att PP får så mycket politiskt utrymme som möjligt, så jag kanske avstår.

A04: Styrelsens storlek

Motionären framför att partistyrelsen idag är alldeles för stor med sina 16 platser, och föreslår en successiv nedbantning. Jag tror det här är helt rätt väg att gå, genom vilken vi kommer kunna ha en mer effektiv och mer sparsam styrelse framöver. Tumme upp!

B01: Privatisering av public service

Motionären vill privatisera public service och avskaffa tidningsstödet, för att ta bort en intressekonflikt där staten influerar pressen. Det ligger också förslag om att ha kvar offentligt finansierad public service, men att betalningsformen ska ändras till skatt, prenumerationer eller pay per view. Jag tycker själv helst att public service ska avskaffas helt, eftersom jag inte ser dess syfte i en värld där media är så fritt.

Kompromissen jag ser som ganska perfekt är den yrkad av Ravenna, att ”Piratpartiet anser att en offentligfinansierad Public Service bör fortsätta i minskat omfång (endast en (1) TV-kanal samt radio) och att radio- och tv-avgift ändras till finansieras via skatten” (B01-Y06). Hen sammanfattar väldigt bra i sin motivering: ”Jag anser att det som idag är Public Service är oerhört överdimensionerat för sitt syfte. En kanal borde räcka med råge. Vill man ha underhållning i form av filmer, sport och idoljakter så finns det en uppsjö av kanalpaket att välja mellan. Jag anser inte att det ligger i linje med partiets politik att finansiera viss utvald underhållning via skattesedeln.”

B02: Förbjud icke-medicinsk spädbarnsomskärelse

Motionärerna vill förbjuda icke-medicinsk spädbarnsomskärelse, för att motsätta sig ett ”oacceptabelt intrång i [barnens] rätt till kroppslig integritet”. De vill tillåta omskärelse för den som själv vill det, men vill inte att det ska tillåtas utan barnets godkännande.

Jag håller med helt och hållet. Omskärelse ska förstås vara helt frivilligt om man själv vill det, men jag tycker inte det är någonting som någon ska kunna tvinga på någon annan.

B03: Fortsatt laglig tobak (m. m.)

Motionären vill att den tobak som är laglig idag ska fortsätta vara laglig, och att de av EU planerade smaksättningsregleringarna stoppas. EU:s snusförbud ska avskaffas, och det ska bli tillåtet att sälja små cigarettpaket och enskilda cigaretter. Ytterligare restriktioner om var tobak får säljas ska förhindras. Det ligger också motyrkanden om att förbjuda rökning på diverse platser.

Jag varken röker eller snusar själv, men ser inte anledningen till att inskränka rökares och snusares rättigheter för att andra inte gillar det. Detta gäller förstås när de inte skadar andra avsevärt. Därför röstar jag för originalyrkanden Y01-Y05, men vad gäller Y06 röstar jag istället för ändringsyrkandet Y10: ”Piratpartiet antar ställningstagandet att rökning bör vara förbjudet i köer, i busshållsplatskurer och på liknande ställen där många personer motvilligt måste trängas bland främlingar.”

B04: Publicering av rådata av forskning

En av mina motioner. Jag vill införa en nationell policy för rådata från forskning att publiceras öppet tillgängligt för alla, och vill att detta ska vara ett krav för skattefinansierad forskning. Jag håller med mig själv.

B05: Tillåt samkönade äktenskap i Sverige och i EU

En av mina motioner. Jag vill ha fortsatt laglighet för samkönade äktenskap, och vill att det även ska bli lagligt i övriga EU-länder. Jag håller med mig själv ännu en gång.

B07: Eget samtycke för inträde i föreningar och samfund

Motionären vill att den som går med i en förening eller ett samfund ska gå med på det själv, vilket jag håller med om. Det är i min mening ganska absurt att det nu är möjligt för föräldrar att skriva in sina barn i exempelvis politiska och religiösa förbund, utan att barnet ens behöver känna till det eller kunna gå ut själv.

B08: Spel som kultur, spelmoms

Motionären Tommy Mogren (som skrivit en hel hög intressanta motioner detta möte) vill att vi erkänner spel som kultur, vilket jag tror alla i partiet är överens om. Spel – både bordspel, datorspel och andra typer av spel – ses ofta ned på i dagens samhälle, och även om deras status förbättrats ser det fortfarande rätt illa ut. Y01 – att spel ska erkännas som kultur – är glasklart, och där röstar jag helt för.

Sedan följer en hög yrkanden om moms på spel, vilket förvirrar mig och vilket jag finner ganska ointressant. Jag tror det finns de som kan bedöma detta bättre än jag, och avstår därför så länge.

MEP Amelia Andersdotter har skrivit ett gäng tilläggsyrkanden, som bland annat ger exempel på hur Y01 kan uppfyllas, vilket är super. Jag röstar därför för Y09-Y11.

Nu breddar vi Piratpartiet: Kritiskt tänkande i skolan

Här är mitt andra bidrag till Piratpartiets breddningsblogg. Kommentarer är avstängda här, men gå gärna till den sidan och kommentera!

Kritiskt tänkande, förmågan att utvärdera och förstå information, blir ständigt allt viktigare i den digitala informationseran. Alla har idag chansen att bära världens kunskap i sin ficka i form av en smartphone, någonting som aldrig tidigare i mänsklighetens historia varit möjligt.

Informationseran gör det möjligt att sprida information på nolltid, och det har hjälpt både till att utveckla allmänkunskapen, och till att fälla antidemokratiska regimer. Samtidigt finns nackdelarna med detta – för varje sida med korrekt information finns en sida med utdaterad, lögnaktig eller ensidig information. Det är viktigt för varje människa i informationseran att kunna utvärdera information för att inse om den är att lita på eller inte, viktigare än det någonsin varit förut.

Detta är viktigt i vardagslivet, i arbetslivet och i skolan. Elever kan inte förvänta sig att allt de läser är sant, lärare kan inte vara allt för auktoritära när det alltid finns en källa som emotsäger dem, korrekt eller inte. I takt med detta bör därför även skolväsendet ändras. Lika mycket som vi idag belyser vikten av att kunna läsa och räkna, bör vi också belysa vikten av kritiskt tänkande. I Sveriges framtida skola bör vikten av kritiskt tänkande inte bara vara en mindre punkt i ett par kurser, som idag, utan det ska vara en ständig röd tråd genom alla kurser i alla skolår, samt vara en egen obligatorisk kurs genom högstadiet och gymnasiet. Först då kan vi fullt ut belysa vikten, först då kan alla svenska medborgare få chansen att själva förstå den information de matas från alla möjliga källor.

Allt detta underlättar både för elevernas personliga liv, deras skolliv, deras framtida arbetsliv, och vidare studier. Detta inte bara allmänbildar eleverna, utan förstärker Sveriges arbetskraft och akademiska trovärdighet. Det är både ett kortsiktigt och ett långsiktigt projekt som kan placera Sverige i fronten av informationseran.

Kritiskt tänkande i skolan (motion till PP:s vårmöte)

Detta är en motion jag lämnat in till Piratpartiets vårmöte 2012. Dit och rösta och kommentera med dig.

Kritiskt tänkande, förmågan att utvärdera och förstå information, blir ständigt allt viktigare i den digitala informationseran. Information blir allt mindre auktoritär när alla kan kolla upp i stort sett vad som helst på internet. Nästan alla högstadieelever och uppåt bär idag ständigt med sig en smartphone med möjligheten att ta reda på precis all världens kunskap på ett par sekunder. Inom den nära framtiden kommer det att bli en självklarhet att alla åldrar, från småbarn till pensionärer, både har och nyttjar denna möjlighet.

Detta är bra, och det är någonting Piratpartiet aktivt förespråkar. Informationseran gör att vem som helst på sekunder kan skriva vad som helst och få det att spridas över hela världen, och det har hjälpt i allt från att sprida banala rykten till att utveckla allmänkunskap och fälla antidemokratiska regimer. Samtidigt finns nackdelarna med detta – för varje sida med välskriven korrekt information finns massor med sidor med utdaterad, lögnaktig, ensidig eller slarvigt skriven information. Det är viktigt för varje människa i informationseran att kunna utvärdera information för att inse om den är att lita på eller inte. Detta gäller i alla livets sfärer: i skrivandet av skoluppsatser; i kontorsarbeten; när du ska självdiagnosera möjligt farliga sjukdomssymptom. Att kunna kritiskt tänkande är idag en viktig egenskap för att överleva informationseran, och det kommer att bli ännu viktigare framöver.

De kunskaper som förväntas av en individ har förändrats, och kritiskt tänkande har blivit allt viktigare. I takt med detta bör således även skolväsendet ändras, eftersom poängen med skolväsendet är att förbereda barn och ungdomar inför vad som förväntas dem senare i livet. Lika mycket som vi idag belyser vikten av att kunna läsa och räkna, bör vi också belysa vikten av kritiskt tänkande. I Sveriges framtida skola ska vikten av kritiskt tänkande inte bara vara en mindre punkt i ett par kurser, som idag, utan det ska vara en ständig röd tråd genom alla kurser i alla skolår, samt vara en egen obligatorisk kurs genom högstadiet och gymnasiet.

Den exakta läroplanen för en kurs i kritiskt tänkande ska inte bestämmas med denna motion, utan hoppas bli ett resultat av framtida diskussioner inom och utanför partiet. I en kort sammanfattning skulle elever i en kurs arbeta med att utvärdera material från olika källor, och gå igenom de viktigaste varningsflaggorna för felaktig, utdaterad och ensidig information. Eleverna kan få exempel på webbsidor eller texter och utvärdera hur trovärdiga de är, och varför. Vidare bör elever undervisas i logik och logiska felslut i argumentation, vilket hjälper dem både i verkliga livet och i den akademiska sfären. Kursen kan även ta upp hur källcitering och liknande system fungerar, eftersom dessa förekommer igen i andra kurser och på högskolenivå. Allt detta underlättar både för elevernas personliga liv, deras skolliv, deras framtida arbetsliv, och eventuella vidare studier. Detta inte bara allmänbildar eleverna, utan förstärker Sveriges arbetskraft och akademiska trovärdighet. Det är både ett kortsiktigt och ett långsiktigt projekt som kan placera Sverige i fronten av informationseran.

Dessa idéer är inte nya. Bland andra PP:s partiledare Anna Troberg och UP:s ordförande Gustav Nipe har tidigare tagit upp hur kritiskt tänkande blir allt viktigare, och andra partier och organisationer har också diskuterat och förespråkat frågan.

Jag yrkar att…

  1. Piratpartiet ska ta politisk ställning för införandet av en obligatorisk kurs i kritiskt tänkande i grundskolans år 7-9.
  2. Piratpartiet ska ta politisk ställning för införandet av en obligatorisk kurs i kritiskt tänkande i gymnasieskolan.
  3. Piratpartiet ska ta politisk ställning för införandet av kritiskt tänkande som en röd tråd genom grundskolans kurser samtliga år.
  4. Piratpartiet ska ta politisk ställning för införandet av kritiskt tänkande som en röd tråd genom gymnasieskolans kurser samtliga år.

De tio budorden som grund för etiken

Det är vid det här laget av många kristna som jag hört att Guds tio budord är fascinerande, just för att de kunde sammanfatta människans grundläggande etik så enkelt. Kort sagt: Bibeln är en fantastisk läsupplevelse med intressanta berättelser och mycket historik, men om det är etik du söker, så läser du fel bok.

De allra flesta kristna verkar dock inte inte ens kunna säga alla tio budord – 60 % av amerikaner kan inte säga hälften av dem.[1] Detta bör säga något i ett land där 76 % ser sig som kristna.[2] Nu senast togs budorden upp av Karl-Erik Lundin, ställföreträdande rektor för Sundsvalls kristna grundskola Oasen, som nu kritiseras av Skolinspektionen för att vara konfessionell.[3] Själv är jag emot religion i skolor över huvud taget – visst bör det studeras som ett samhällsfenomen, men utöver det ska barn inte behöva hantera en religion i skolan, utan detta ska i så fall ske i hemmet. Skolan bör alltid vara en intellektuell fristad där även exempelvis ett agnostiskt barn från en extremreligiös familj kan studera utan att behöva lida för sin religiösa tro eller icketro.

Det Oasen blivit kritiserad för är bland annat deras syn på abort – de ska bland annat ha propagerat mot abort i biologiundervisning, och sagt att ”många mammor mår fruktansvärt dåligt efter en abort” och att abort är ”ett liv som avbryts”.[3] Allt detta är sådant som kanske är sant, men som inte hör hemma i en skolmiljö, lika lite som det hör hemma att ha en lektion om hur mycket dåligt som Alliansen har fört in i Sverige.

Jag kan adressera de olika argumenten för att få ha religiösa skolor hela dagen, men det är inte poängen med detta. Skolan blev även kritiserad för sin hemsida, där skolans mål sammanfattas:

”En kristen skola har en medveten ideologisk hållning genom att den bygger på en övertygelse om att Gud finns, att människan är skapad till Guds avbild och att bibeln är Guds ord. Vi tror att bibeln är grundstenen i ett sant mänskligt och demokratiskt samhälle. Vi måste på nytt slå fast att det är tio Guds bud som är den etiska grunden i vårt land. Människors lika värde, strävan efter kunskap, frihet och ansvar – allt detta är fundament inom den kristna läran.”[4]

Det första som slår mig är kopplingen mellan ”strävan efter kunskap”, ”en övertygelse om att Gud finns” och ”bibeln är Guds ord” – det känns inte riktigt som om en fundamental övertygelse går ihop med strävan efter kunskap. Vidare har jag svårt att se relevansen av budorden för etiken, eftersom de bidrar betydligt mindre än mycket mer intressanta texter som Dawkins ”Illusionen om Gud” eller Hitchens ”Du store Gud?”.

De tio budorden förekommer på två platser i Bibeln, en aning skiljande från varandra men i stort sett desamma. Första gången är i 2 Mos. 20:1-17, och andra är i 5 Mos 5:6-21 (nedladdningsbar här). Av dessa budord är de tre första (sedda som den första stentavlan) enbart relevanta för människans förhållande med denna eventuella Gud – de har inte med etik att göra över huvud taget. Buden är att människan inte ska tro på andra gudar än Gud, att människan inte ska missbruka Guds namn, och att människan ska spendera en dag i veckan åt att hedra Gud istället för att göra någonting praktiskt.

Vidare bud är mycket väl etiska – de tar upp saker som mord, stöld, och äktenskapsbrott. De tar dock även upp mindre säkra etiska krav som att inte vara attraherad av andra kvinnor, vilket många skulle resonera trots allt är ganska mänskligt. Jag ser dock betydligt mer etik i att läsa Harry Potter än att läsa andra Moseboken, speciellt med tanke på vad som är resultatet av att inte följa andra budet:

”Ty jag är Herren, din Gud, en svartsjuk Gud, som låter straffet för fädernas skuld drabba barnen intill tredje och fjärde led när man försmår mig”

Själv har jag otroligt svårt i att se hur denna långsynthet går ihop med den moderna etiken som formar Sverige, och det är inte den ”sanning” som jag vill att mina framtida barn ska lära sig i grundskolan. De ska lära sig vetenskap i skolan, och om de ska lära sig moral ur en bok ska det vara ”Antikrist” av Nietzsche.

PS. Jag mailar självklart till Oasen att jag bloggat om dem, och ser gärna respons från dem om jag missförstått någonting. DS.

En naturlig breddning av Piratpartiets politik

Det har nu återigen börjat diskuteras om det är dags att bredda Piratpartiets politik. Detta har pratats om förut, och den största anledningen till att vi låtit bli är att vi skulle tappa ett enormt antal väljare genom att ta en ställning i vissa frågor – som det är nu ser vi oss som ett alternativ till många olika partier, eftersom vi bara säger emot deras politik på ett fåtal punkter rörande integritet och upphovsrätt. Det är också en fördel att ha få frågor eftersom vi då kan fokusera på det vi verkligen bryr oss om. Tyvärr tror jag inte att detta slår igenom för den allmänna publiken, som vill ha svar på en hel del, och det kan jag förstå. Jag tror att det enda valet för att partiet ska överleva och få fortsätta påverka är genom breddning.

Det är ingen nyhet att många inom partiet är liberala, och jag anser mig också ha en liberal värdegrund. Jag tycker dock inte att detta ska reflektera en eventuell breddning av partiprogrammet. Jag tror att vi inte ska bredda för mycket, eftersom risken blir för stor att tvinga bort de som inte håller med oss i vad som för vissa kan vara skitfrågor, men som för andra kan vara otroligt viktiga. Jag tror att vi har en chans att göra en naturlig breddning av vad majoriteten av partiet redan tror på, men inte ta ställning i för många frågor, och ej heller för kontroversiella (exempelvis droger och prostitution, helt enkelt för att de är för stora).

Det har tidigare föreslagits många idéer på naturliga breddningar, och jag tror på en hel del av de idéerna.

  • Det är inte nytt att PP vill fokusera mer på IT i skolan. Farmor Gun skriver idag om detta, och jag har tidigare skrivit om fördelarna med bredare datoranvändning i skolmiljö förut. Piratpartiet ska aktivt arbeta för att varje elev ska få en egen dator från och med lågstadiet. Vi vill också se över möjligheterna att i stor utsträckning använda fri programvara i skolvärlden, vilket kraftigt både skulle sänka kostnaderna och (i många fält) öka säkerheten och effektiviteten. Exempel på detta skulle vara ersättandet av Windows med Edubuntu.
  • Medan rättigheterna för homo-, bi- och transsexuella ökat enormt på väldigt kort tid finns fortfarande mycket att göra. Piratpartiet borde stå bakom att stoppa tvångssterilisering av transsexuella och att låta transsexuella adoptera. Dessa är frågor som borde vara självklara i ett modernt samhälle, och jag kan inte tänka mig att det är bakom en piratpartistisk värdegrund.
  • Piratpartiet borde också arbeta inom vården med att neutralisera all alternativmedicin och -vård utan bevisad effekt. Detta är ett växande pr0blem idag, och det är ett problem som borde attackerad av Piratpartiet med sin kunskapsgrund. Alternativmedicin ska självklart inte förbjudas, men ska inte få säljas och kallas medicin om ingen vetenskaplig koncensus finns som tyder på att den gör någonting. Exempel på medicin som är växande populärt på grund av sin placeboeffekt, men som inte fungerar, är homeopatika. Piratpartiet borde aktivt bekämpa detta, och stödja fortsatt forskning av medicin som faktiskt hjälper.
  • Som vidare utveckling av kunskapsdelen av vårt nuvarande program borde vi fortsätta stödja både utvecklingen inom vetenskapen, samt uppmuntra samhällets förståelse av den. Det är viktigt för ett framtidsland att alla, inte bara civilingenjörer och tekniker, förstår vetenskapen och dess framsteg. På senare år har pseudovetenskap ökat radikalt, både i form av (tidigare nämnd) alternativmedicin som hindrar många från att ta riktig medicin, och i form av oförståelse för erkända fakta som evolutionen.

Jag återkommer till humanism, och det är jag knappast först med. Piratpartiet har en mycket humanistisk grund, och det var därför jag lockades dit till att börja med. Humanism handlar inte om antireligiositet, som många tyvärr verkar tro, utan handlar om att se världen från ett mänskligt perspektiv där vi respekterar människor först. Vi behöver ett parti i riksdagen som kan se vad vi kan göra och uppmuntra oss till det. Jag tror och hoppas att Piratpartiet kan vara det partiet.

Framtidens skola

Inom Piratpartiet har det ett tag nu varit diskussion om utvecklingen av partiprogrammet baserat på våra grundläggande idéer och på medlemmarnas idéer, och ett område som varit speciellt naturligt för utveckling är skolpolitiken. Jag har egentligen hållt mig utanför all diskussion men tänkte att jag både som piratpartist och som intresserad i ämnet skulle tillföra mina åsikter. Detta ska alltså inte tas som pirata åsikter, utan är helt mina egna, uppe för diskussion om inarbetning i programmet.

Inblick i min bakgrund

För att ge en direkt inblick i mitt tankesätt: Jag går just nu tredje året på naturlinjen i Klara Gymnasium i Linköping. Det är en skola som jag ofta ser som symbolen för framtidens studier. Det är en skola där vi har (bokstavligt) glasväggar till klassrummen, en kafeteria med gratis kaffe och te och kylskåp för förvaring av elevens mat om den inte vill äta i lunchrestaurangen. En skola där dörrarna till lärarna alltid är öppna och där eleven anses stå precis lika högt som lärarna. Vi har ett ganska softistikerat datasystem med tre dataområden och laptops till låns, trådlöst nätverk och så vidare. Dessutom har ett växande antal elever börjat ha med egna laptops för anteckning och arbete under lektioner (jag själv har tagit med min dator sen ettan). Det är en mycket öppen miljö helt enkelt.

Datorn i studierna

En predikan som körts ganska hårt av många inom PP är att det ska finnas en dator för varje elev. Sedan när är debatterat (många säger redan i första klass i grundskolan), men jag utgår här ifrån just gymnasiet eftersom det är en bra grund. Med detta menas helt enkelt att varje elev ska ha direkt tillgång till en dator med uppkoppling under alla (icke praktiska) lektioner. En dator ger stora fördelar i skolväsendet, och öppnar dörrar för en lysande framtida utveckling, men här listas några vinnande argument.

  1. Faktakoll. Eleven ska i realtid ha möjligheten att dubbelkolla lärarens information. Detta handlar inte om en brist på tillit (eller jo, det också, men vänta) utan det handlar om dubbelcheck för att vara säker. Tiden när en allvetande människa hyllades som ägaren av kunskap är länge förbi, förutom i just skolan. I skolan ska läraren idag hyllas som den som vet bäst, medan vi alla vet att det inte nödvändigtvis stämmer. Visst ska en lärare ha kunskap om sitt område, men huvudsaken med en lärare är att den ska kunna lära ut. Lärare ska inte längre anställas efter sin vetskap utan efter deras pedagogiska förmåga. Idag kan var elev mycket enkelt kolla upp världens samlade kunskap genom att bara googla det.
  2. Organisering. Jag använder personligen Google Docs till alla anteckningar jag för i skolan. Denna tjänst är i princip en bättre version av Microsoft Office, på nätet, som jag kan nå från vilken dator som helst med rätt lösenord. Det finns även andra alternativ, inklusive att spara information på datorn. Det jag ser bland många i min skola är däremot att de släpar runt på tiotals papper med slarvig handstil de knappt kan läsa. Ofta hör jag dem gnälla ”behöver jag detta eller kan jag slänga det?” eller ”var har jag nu religionsuppgiften från förra veckan?”. Jag själv behöver aldrig slänga någonting utan kan sortera bort dem och plocka tillbaka när jag behöver den igen, utan att slösa utrymme – Google Docs har idag 2 GB gratis, och jag täcker just nu 0.01 % av detta. Och att snabbt hitta information är enkelt med sökfunktioner och mapporganisering. För att inte tala om att jag aldrig kan glömma någonting hemma – även om jag skulle glömma min dator når jag det på kompisens dator bara jag kommer ihåg mitt lösenord.
  3. Digitala studieböcker. Att vi idag fortfarande lägger ner mängder av pengar och energi på fysiska studieböcker är sorgligt. Det finns mängder av både gratis och billiga studieböcker online. Inom många ämnen ser jag dessutom att det inte behövs en studiebok om eleven har tillgång till Internet, utan att eleven istället ska uppmuntras att söka och granska fakta själv. Det finns idag mängder av debattartiklar, nyheter, klassiska texter och vetenskapliga studier som är grund för miljontals essäer och arbeten. Ja – att ge gratis datorer till alla elever kostar pengar. Men jämför priserna med hur mycket alla dessa böcker kostar och skillnaden är inte längre så stor.

Skolan ska lära applicering, inte kunskap

Något av det viktigaste att förändra i skolväsendet är hur det ser på utbildning. Jag såg nyligen en föreläsning på YouTube med  Fredrik Härén, där han berättar om hur vi ser på kunskap och vad som faktiskt är poängen med att lära sig fakta i en värld där allt detta kan hittas med Google på sekunder. Han berättar bland annat om hur Sverige aldrig kommer bli ett stort innovationsland igen utan just idéer – företag som bara letar ren kunskap kan lätt få tag på en högutbildad kines för 18 kronor i timmen.

Saker och ting har förändrats. Idag har inte jag en anledning att memorera August Strindbergs födelsedag inför arbetslivet – om jag nu någonsin behöver veta kan jag lätt googla det. Skolväsendet behöver anpassas efter detta och fokusera på det viktiga, som hur vi faktiskt applicerar kunskapen. I fysiken behöver vi inte memorera alla formler och konstanter, utan vi får istället ha med detta i en formelsamling, och huvudsaken på exempelvis ett prov är att kunna applicera det. Andra delar av skolan är dock fortfarande beroende av rent minne, och det ultimata exemplet på detta är historia. Jag läser inte längre ämnet, men jag vet hur det är, och jag minns att kravet för både G och VG var främst att memorera vem som var släkt med vem, vilket år som vem blev dödad och vad snubben som grundade Rom hette. Jag säger inte att det är fel att memorera dessa saker, men det finns viktigare saker att lägga krut på. MVG-kriterier i sagda kurs är att kunna göra samband och se kopplingarna sinsemellan, frågor som ”kan du se en likhet mellan Romarriket och en nutida nation?” eller ”hur skulle världen ha sett ut idag om Hitler inte blev besegrad 1945?” Detta är de intressanta frågorna och det är här krutet i skolväsendet ska ligga. En historiakurs ska vara en kortfattad undervisning om t ex Andra världskriget, och sedan diskussion om vad olika steg innebar, hur det relaterar, et cetera.

Jag vill påpeka direkt att det självklart ligger en vikt i grundläggande kunskap. Om jag till exempel ska anse mig proffs på svensk litteratur bör jag nog veta att Strindberg föddes under första halvan av 1800-talet, och om jag ska plugga matematik kanske det inte räcker med att jag googlar lite snabbt hur jag räknar ut en sinuskurva. Min poäng är att vad som förr ansågs som vital kunskap vi var tvungna att memorera eller skriva ner nu går att få tag på utan detta.

Fri programvara


Skolan ska aldrig tvingas in i en viss standard när det gäller IT-relaterat. Precis som det är idag. Däremot bör skolor rekommenderas vissa standarder när det gäller operativsystem, ordbehandlare, webbläsare med mera. Idag är standarden runtom i världen Windows (ofta XP eller Vista), ett operativsystem som visserligen är helt okej när det gäller enklare sysslor, men samtidigt är mycket hotat av virusattacker samt verkligen kostar skjortan.

Linux (speciellt Edubuntu som är specialbyggt just för skolor) är både gratis och mycket säkert för skolmiljöer. Ubuntu / Edubuntu är dessutom speciellt användarvänligt, någonting som flera andra Linuxsystem fått kritik för att inte vara, och en omställning till detta är inte alls komplicerat. Det är dessutom otroligt enkelt att ställa om efter egna önskemål, och erbjuder mängder av program för allt från ord- och bildbehandling till gbrainy – självklart kan även delar av detta stängas av om skolan önskar det. Fri programvara i skolmiljöer skulle årligen spara många miljoner som idag går till storföretag till Microsoft, detta till trots att det ideella Edubuntu erbjuder betydligt bättre material gratis. Även på webbläsarfronten finns både Mozilla Firefox och Google Chrome som bättre alternativ till det klassiska Internet Explorer, och båda dessa följer fler standarder och kör snabbare.

Kommentera gärna om du har egna idéer eller vill framföra kritik mot mina tankar.