De tio budorden som grund för etiken

Det är vid det här laget av många kristna som jag hört att Guds tio budord är fascinerande, just för att de kunde sammanfatta människans grundläggande etik så enkelt. Kort sagt: Bibeln är en fantastisk läsupplevelse med intressanta berättelser och mycket historik, men om det är etik du söker, så läser du fel bok.

De allra flesta kristna verkar dock inte inte ens kunna säga alla tio budord – 60 % av amerikaner kan inte säga hälften av dem.[1] Detta bör säga något i ett land där 76 % ser sig som kristna.[2] Nu senast togs budorden upp av Karl-Erik Lundin, ställföreträdande rektor för Sundsvalls kristna grundskola Oasen, som nu kritiseras av Skolinspektionen för att vara konfessionell.[3] Själv är jag emot religion i skolor över huvud taget – visst bör det studeras som ett samhällsfenomen, men utöver det ska barn inte behöva hantera en religion i skolan, utan detta ska i så fall ske i hemmet. Skolan bör alltid vara en intellektuell fristad där även exempelvis ett agnostiskt barn från en extremreligiös familj kan studera utan att behöva lida för sin religiösa tro eller icketro.

Det Oasen blivit kritiserad för är bland annat deras syn på abort – de ska bland annat ha propagerat mot abort i biologiundervisning, och sagt att ”många mammor mår fruktansvärt dåligt efter en abort” och att abort är ”ett liv som avbryts”.[3] Allt detta är sådant som kanske är sant, men som inte hör hemma i en skolmiljö, lika lite som det hör hemma att ha en lektion om hur mycket dåligt som Alliansen har fört in i Sverige.

Jag kan adressera de olika argumenten för att få ha religiösa skolor hela dagen, men det är inte poängen med detta. Skolan blev även kritiserad för sin hemsida, där skolans mål sammanfattas:

”En kristen skola har en medveten ideologisk hållning genom att den bygger på en övertygelse om att Gud finns, att människan är skapad till Guds avbild och att bibeln är Guds ord. Vi tror att bibeln är grundstenen i ett sant mänskligt och demokratiskt samhälle. Vi måste på nytt slå fast att det är tio Guds bud som är den etiska grunden i vårt land. Människors lika värde, strävan efter kunskap, frihet och ansvar – allt detta är fundament inom den kristna läran.”[4]

Det första som slår mig är kopplingen mellan ”strävan efter kunskap”, ”en övertygelse om att Gud finns” och ”bibeln är Guds ord” – det känns inte riktigt som om en fundamental övertygelse går ihop med strävan efter kunskap. Vidare har jag svårt att se relevansen av budorden för etiken, eftersom de bidrar betydligt mindre än mycket mer intressanta texter som Dawkins ”Illusionen om Gud” eller Hitchens ”Du store Gud?”.

De tio budorden förekommer på två platser i Bibeln, en aning skiljande från varandra men i stort sett desamma. Första gången är i 2 Mos. 20:1-17, och andra är i 5 Mos 5:6-21 (nedladdningsbar här). Av dessa budord är de tre första (sedda som den första stentavlan) enbart relevanta för människans förhållande med denna eventuella Gud – de har inte med etik att göra över huvud taget. Buden är att människan inte ska tro på andra gudar än Gud, att människan inte ska missbruka Guds namn, och att människan ska spendera en dag i veckan åt att hedra Gud istället för att göra någonting praktiskt.

Vidare bud är mycket väl etiska – de tar upp saker som mord, stöld, och äktenskapsbrott. De tar dock även upp mindre säkra etiska krav som att inte vara attraherad av andra kvinnor, vilket många skulle resonera trots allt är ganska mänskligt. Jag ser dock betydligt mer etik i att läsa Harry Potter än att läsa andra Moseboken, speciellt med tanke på vad som är resultatet av att inte följa andra budet:

”Ty jag är Herren, din Gud, en svartsjuk Gud, som låter straffet för fädernas skuld drabba barnen intill tredje och fjärde led när man försmår mig”

Själv har jag otroligt svårt i att se hur denna långsynthet går ihop med den moderna etiken som formar Sverige, och det är inte den ”sanning” som jag vill att mina framtida barn ska lära sig i grundskolan. De ska lära sig vetenskap i skolan, och om de ska lära sig moral ur en bok ska det vara ”Antikrist” av Nietzsche.

PS. Jag mailar självklart till Oasen att jag bloggat om dem, och ser gärna respons från dem om jag missförstått någonting. DS.

Related posts:

CC0 1.0 To the extent possible under law, the creator has waived all copyright and related or neighboring rights to this work. Terms and conditions beyond the scope of this waiver may be available at this page.

About Anton Nordenfur

55 thoughts on “De tio budorden som grund för etiken

  1. Det där citatet från 2:a Mosebok står nog egentligen inte där. Det påstås på Wikipedia att det står någonstans i Bibel 2000 men troligen dock inte i själva Bibel-texten utan troligen i några kommentarer av svenska författare. Hur som helst är det väl inte dåligt om människor som tänker vara onda skräms till att inte vara det. Dessutom är det ju så att familjen till en ond man får dåligt rykte som kanske varar i 3-4 generationer om de inte utför nya ondskefulla handlingar. De dåliga ryktet leder till sämre affärsmöjligheter.

    1. MOB_i_L: Det minsta du kan göra innan du antyder att jag felciterat Bibeln är att titta i Bibeln själv (jag länkade till och med till en sida där du kan ladda ned den gratis). Jag tittar i mitt exemplar just nu (Bokförlaget Cordia, 2001) just nu, och det var även därifrån jag fick citatet till att börja med. 2 Mos. 20:5.

      Det är inte dåligt att folk skräms till att bli goda, om det nu är det de behöver. Det är i alla fall bättre än att de är onda. Jag hade två poänger med inlägget:

      1. Det argumenteras som om poängen med de tio budorden är att ta fram bättre etik. Det är bara en del av poängen, och flera budskap berör inte människors handlingar mot varandra över huvud taget.

      2. Den människa som använder Bibeln som vägledning i etik, och tror på varenda ord som står i den, kommer inte att ha en bra etik. Han kommer att mörda barn, stena människor från andra religioner, och se ned på homosexuella.

  2. Du hade inte med någon referens tidigare och det är lite taget ur sitt sammanhang. Budet handlar om att man inte skall ha några avgudar. Har man det så straffas ens ättlingar i 4 generationer framåt men om man håller budet så belönas ättlingarna i 1000 generationer. D.v.s. om sannolikheten är 50% att ens förfäder brutit mot budet så bör man ändå klara sig ganska bra eftersom de ackumulerade favörerna är mycket större än straffet. Man kan ställa upp en matematisk modell.

    1. Jag skrev att det stod i 2 Mos. 20:1-17 och att det var del av det andra budordet. Är inte det tillräcklig referens?

      Vidare, det du skriver stämmer men har ingenting med saken att göra. Poängen med att jag hade med citatet var att visa att det framgår i budorden som ska vara grunden för Sveriges etik, att Gud straffar ättlingar när förfädern beter sig illa (genom att inte tro på honom). Ja, han belönar även ättlingarna av de som beter sig väl, det gör inte den första akten bättre. Att en del klarar sig av ren tur har ingenting med saken att göra – om jag skjuter dig men missar, var det då okej att jag försökte skjuta dig just för att det inte blev några konsekvenser?

      1. Jag har för mig att det inte stod en så exakt referens som 2 Mos. 20:1-17 i det ursprungliga inlägget när jag skrev min kommentar (tror bara det stod 2:a mosebok). Att lägga till exakta referenser efter att folk skrivit kommentarer och sedan anklaga dem för att inte läsa de exakta referenserna är inte en speciellt givande debattmetod.

        Jag ser personligen inget fel i att straffa ättlingar till en syndare med lagliga metoder genom att t.ex. helt privat bojkotta dem och sprida information om deras förfäders brott. Moralen har uppkommit p.g.a. naturligt urval och att inte straffa ättlingarna skulle leda till ökade brott mot mänskliga rättigheter. Jag anser ju t.ex. att ättlingarna till dem som tvångssteriliserade (och ättlingarna till politikerna som legaliserade detta) borde betala skadestånd till brottsoffren. Man borde åtminstone ta upp diskussionen när man träffar på dem och säga: ”Tänker du betala skadestånd till dem din pappa tvångssteriliserade?” Annars är det ju fördelaktigt att man får fördelar i 1000-tals generationer om man följer budet att inte dyrka avgudar.

        1. Självklart har jag inte ändrat inlägget och lagt in referensen efteråt. Jag letade efter någon arkiverad version av sidan på waybackmachine.org, men de hade inte hunnit spara någon, så jag antar du får lita på min ärlighet.

          Ser du på allvar inget fel i att bestraffa oskyldiga för brott som gjordes långt innan de ens föddes? Om du släktforskade och upptäckte att din gammelgammelfarfar var en seriemördare som gick ostraffad, skulle du utan att tveka ta hans straff?

          En stor del av etiken jag stödjer är att straffa skyldiga, och hjälpa oskyldiga. Du är tydligen emot den principen.

          1. Jag har väl sett fil då ty jag såg bara att det var från 2:a mosebok.

            Om ättlingarna har tjänat på brottsligheten så bör de betala skadestånd till brottsoffren. Om man nu p.g.a. samhällets nuvarande lagar inte kan straffa dem officiellt så får man försöka straffa dem med legala metoder som är helt privata (d.v.s. om man är en myndighetsperson så får man inte använda sin myndighet för att straffa dem). Oftast har ättlingar tjänat på brottsligheten ty om t.ex. en läkare dömdes för t.ex. folkmord p.g.a. tvångssterilisering så skulle ättlingarna haft mindre att ärva. Om ättlingarna är goda och hederliga och inser brottets betydelse så har de inga problem med att betala ut skadestånd till någon fond som representerar brottsoffren. Är de onda så kommer de att försöka hålla sig undan och inte ta sitt ansvar för att reparera skadan. I så fall är det bara att öka trycket mot dem genom att intensifiera informationskampanjen om vilka onda människor de är som fortfarande anser att tvångssterilisering var rätt.

            I detta speciella fall finns det inga direkta ättlingar till brottsoffren som blev tvångssteriliserade innan de fått sitt första barn. Då får man leta upp mer avlägsna släktingar och ge skadeståndet till dem. Skadeståndet innebär en överföring av livskraft från brottslingarnas familj till brottsoffrens familj. Det innebär att brottlingarnas gener sprids i mindre utsträckning och att brottsoffrens gener kommer att spridas mer (som kompensation). På så sätt ökar andelen gener för god moral och det är syftet.

            Jag är alltså benägen att hålla med Gud i hans rättsuppfattning och den torde delas av en majoritet av mänskligheten.

          2. Så i detta fall likställer du att inte tro på Gud med att tvångssterilisera och genomföra folkmord? Är det inte helt olika saker? Hur tjänar ättlingarna på att deras förfader inte trodde på Gud?

  3. Det var inte tekniskt möjligt att svara under ditt svar July 11, 2011 at 17:13. Jag svarade på din direkta fråga där du nämnde mord: ”Om du släktforskade och upptäckte att din gammelgammelfarfar var en seriemördare som gick ostraffad, skulle du utan att tveka ta hans straff?” Jag talade då om att ättlingarna borde betala skadestånd till brottsoffren om nu förfadern undgått straff. Jag jämför alltså inte olika brott. Om vi återgår till budet om att inte dyrka avgudar så tror jag det egentligen handlar om att respektera lagen eftersom man respekterar lagstiftaren, i detta fall Gud. Om man anser att andra Gudar bör tillbes så ligger det nära till hands att också strunta i lagen. Det ger då upphov till allehanda lagbrott som man kan tjäna på. ”Hur tjänar ättlingarna på att deras förfader inte trodde på Gud?” Svaret är genom all den kriminalitet som blir följden av att helt eller delvis strunta i lagen eftersom man struntar i lagstiftaren. Vad fick folk att följa lagar innan Bibeln? Dels p.g.a. genetiska förutsättningar, dels p.g.a. andra människor & naturen? Gudsfruktan var ju en ganska smart innovation ty den innebar att man kunde få folk att följa lagar som underlättande samvaron utan att man behövde oerhört många poliser. Nu har vi Internet som kan användas bl.a. för att varna för kriminella individer & organisationer så att deras inflytande kan minska men det hade man ju inte i civilisationernas gryning.

    1. Fast att inte tro på Gud är ju inte detsamma som att inte bry sig om honom. Att jag exempelvis inte tror att Gud existerar gör mig ju inte till Guds fiende. Du blandar ihop den som inte är på hans sida med hans fiender.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *