Det där med kvinnor och sexualitet

Det där med kvinnor och sexualitet igen. Ja, igen. Förlåt, men jag måste tydligen ta det igen.

När jag var kanske tolv-tretton år åkte jag en längre bussresa med vänner, bland dem en äldre kompis som kanske var runt arton. Med på resan hade han en porrtidning. Eller, ja, vad min tolv-trettonåriga hjärna tolkade som porr, vilket kan ha varit en softcoretidning eller hårdporr eller en modetidning med halvnakna människor på omslaget. Jag vet inte. Men det är mindre relevant. Jag minns i vilket fall som helst att min reaktion redan då inte var att han var en hemsk hemsk människa, utan att han var häftigt frigjord som kunde bära med sig den på en buss utan att skämmas. Det var på något vis riktigt häftigt.

Sen spolar vi framåt tio år i tiden, och i dagens Nyheter24 rapporteras om att ”bloggstjärnan tar med dildon på semestern” som en stor nyhet med suddade ansikten och allt (trots att paow är helt öppen med bilder på sig själv på sin blogg).

Jag ska nog upprepa en gång till, för allt för många tycks inte riktigt förstå:

Kvinnor kan också känna sexuell njutning. Det är inget manligt monopol. Det är okej att kvinnor gillar sex, antingen med en partner eller med sig själva eller med ett föremål.

Jag har börjat inse hur mycket det här faktiskt är en enormt viktig kamp för jämställdheten. Medan det blir allt mer accepterat att kvinnor får rösta, arbeta och yttra sig, finns det fortfarande enormt många som inte förstår eller accepterar att även kvinnor delar den mycket grundläggande sexualitet som alla (eller ja, de flesta) människor delar. Jag har fortfarande många vänner som inte riktigt accepterar att det även finns kvinnor som tittar på porr. Att det finns kvinnor som onanerar. Att det finns kvinnor som kan bli upphetsade av sex.

Detta är enormt skadligt eftersom det leder till ett samhälle där kvinnor inte vågar vara öppna med vad de är. Jag känner kvinnor som inte skulle våga ragga på killar på puben för att de är rädda för att skämma ut sig som ”horor”. Allt detta bidrar till ett slutshamingsamhälle, där de kvinnor som är lika öppna om sin sexualitet som många män är, ses som översexuella freaks som förtjänas att se ned på, som förtjänas att göras narr av, som förtjänas att våldta.

Jag tror vi får falla tillbaka på en ganska grundläggande devis en gång till: kvinnor är människor. Det är dags att sluta göra en stor grej av det varje gång det syns.

Och det värsta av allt? Jag gör bara en större grej av det genom att blogga om det.

Related posts: