Gränskontroller – ett populistiskt, verkningslöst drag

På väldigt kort tid har i stort sett alla partier gjort en rejäl svängning i migrationsfrågan. Sorgligt, men förståeligt med tanke på det massiva tryck för populism som väckts allt mer de senaste åren och speciellt nu de senaste månaderna. Nu har även den rödgröna regeringen följt Alliansens exempel genom att ställa sig allt mer mot de relativt öppna gränser Sverige länge haft. Med start idag har Sverige på nytt gränskontroller – om än tillfälliga sådana, i första hand tio dagar med förlängning tjugo dagar i taget. Alla partier i riksdagen, med undantag för Centerpartiet, ställer sig för, och det enda parti utanför riksdagen jag sett uttala sig mot är Feministiskt initiativ.

Piratpartiets politik i frågan är tydlig: ”Piratpartiet har en vision om en värld utan gränser, där människor tillåts röra sig fritt, där ingen tvingas fly, men alla tillåts flytta.” Gränskontroller är helt enkelt inte en bra lösning – det är ett populistiskt drag som kostar skattebetalarna pengar, som skapar mer oordning än ordning, och som om någonting riskerar att få rejäla negativa konsekvenser. Mattias Svensson går igenom nackdelarna på ett bra, pedagogiskt vis i Metro Debatt.

Gränskontrollerna gör att Polisens fokus läggs på att kolla leg på de tusentals pendlare som varje dag reser mellan bland annat Köpenhamn och Malmö, vilket i sin tur innebär antingen massiva extrakostnader eller, än värre, att resurser inte kan läggas på att lösa allvarliga brott. De som identifieras och visar sig inte vara europeiska medborgare kommer antingen att få söka asyl i Sverige eller nekas inträde – vilket i sin tur innebär att vi kan se ytterligare en ökning av asylsökande som ursprungligen tänkt söka asyl i Finland eller Norge, men som här istället tvingas välja Sverige. Med andra ord en ökning av asylsökande, inte en minskning, vilket innebär att vi missar alla fördelar och, återigen, bara får nackdelar av gränskontrollerna.

De gränskontroller som nu införs är alltså kostsamma, kontraproduktiva, och verkningslösa. Det är ett populistiskt drag utan effekt, som drar uppmärksamheten från behovet av att faktiskt hitta riktiga lösningar på den pågående flyktingkrisen.

Related posts: