Hela grejen med lila

Imorgon demonstrerar Piratpartiet mot Obamas övervakning när han besöker Stockholm. Andra som demonstrerar tillsammans är bland annat en hög vänsterextrema och kommunistiska partier. Några är väldigt arga över det.

qeruiem skriver om hur ”Piratpartiet girar babord” (vilket jag måste ge henom är en väldigt bra titel) och tar upp exempel på politiska ställningstaganden partiet tagit som i hens mening är lite väl åt vänster.

JRL, som jag sedan tidigare vet står en bit ifrån mig försvarspolitiskt, skriver bland annat om hur det är fel att demonstrationen även kritiserar USA:s krigspolitik.

Bältet spändes åt ett snäpp till när SvDs ledarskribent Per Gudmundson idag skrev om hur partiet borde byta namn till ”Piratpartiet (revolutionärerna)”. Det torde vara lite av en symbol för hur långt denna debatt tas – sist jag minns tidningar skriva om vår interna diskussion var det någon liten barnporrsincident för runt tre år sedan.

Det alla dessa skribenter har gemensamt, och det som ärligt talat gör mig väldigt besviken på både qeruiem och JRL, är att de inte fattar hela grejen med lila. Än värre är de fast i en 1900-talssyn på politik. Och sist men inte minst förstår de inte poängen med Piratpartiet.

Någon (mlg?) påpekade i helgen för mig att det faktum att qeruiem ens skriver att vi ”girar babord” är ett tecken för att hen missförstår hela konceptet. Om vi går åt höger eller åt vänster betyder det att vi har börjat någonstans på skalan. Jag skulle vilja påstå att hela grejen med lila är att vi aldrig funnits på skalan. Det handlar inte om att lila är ett mellanting precis i mitten mellan rött och blått. Det handlar om att vi är varken eller, och att vi förnekar hela den barnsliga idén om en så simplistisk skala.

skalanNär random person på gatan frågar mig var PP står i skalan brukar jag väldigt stolt säga det intränade ”ingenstans alls – vi väljer den politik som är bäst för samhället enligt våra grundläggande principer om mänskliga rättigheter och kulturdelning, oberoende av hur andra skulle vilja placera dessa ställningstaganden på en skala.”

I nio fall av tio möts detta av ett leende och nickande. Det möts av en glädje över hur nytänkande vi är som inte religiöst följer simplistiska idéer som alla andra partier gör.

Nackdelen med detta är förstås att den som identifierar sig som höger eller vänster måste stå ut med att idéer som inte traditionellt är just detta kommer att läcka in i partipolitiken om det är bra idéer. Således har vi ett gäng vänster ställningstaganden.

Således har vi ett gäng höger ställningstaganden.

Således demonstrerar vi med högerpartier när vi är överens.

Således demonstrerar vi med vänsterpartier när vi är överens.

Det är inte en nyhet – vi har demonstrerat med andra partier flera gånger förut. Jag har själv anordnat demonstrationer där både höger- och vänsterpartier varit med. Hela grejen med lila är att inte bry oss om stämpeln, utan att bry oss om vad som är vettig politik som kan göra samhället fantastiskt.

Att gilla det när det är överens med din identifiering men inte när det inte är det, är ingenting annat än rent hyckleri.

Bilder i public domain.

Related posts:

Bookmark the permalink.
  • urbansundstrom

    Anton, klockrent överensstämmer detta med min uppfattning. Du är inte bara en guldklimp för Piratpartiet, utan en hel skattkista fylld med diamanter, smaragder och rubiner.

  • Björn

    Men vissa typiskt vänster- eller högerperspektiv måste väl man väl utgå från när man definierar en problematik? Typ klass och kön, vad som där är ett roten till något ont eller mer ses som ett symptom.

    • Qeruiem

      Givetvis. Och Piratpartiets medlemsmöte har, trots vad Anton försöker hävda, tagit en del beslut som definitivt går att härleda till specifika positioner på den klassiska vänster-högerskalan. Mestadels, imo, på den vänstra sidan av skalan.

      Detta var också något som ganska många var medvetna om skulle bli en trolig konsekvens av breddningsarbetet. Oavsett om det var en avsedd konsekvens eller om det var en uppfattning utomstående skulle bilda sig utifrån de beslut som partiet tog så skulle en breddning, faktiskt, leda till att Piratpartiet inte längre skulle kunna hävda en oberoende ställning gentemot den klassiska skalan. Att tro något annat kan bara anses vara naivt.

      Att Anton dessutom beskyller mig för att inte ha förstått piratideologi låter jag honom komma undan med eftersom han är så pass ung som han är. Jag var mer aktiv i den interna diskussionen i Piratpartiet när partiet var relativt nystartat och det är inte rimligt att kräva att Anton ska ha koll på vad som hände back then. Mlg är däremot gammal nog att faktiskt veta bättre. För den som är nyfiken så skrev jag lite om det för ca 3.5 år sen:

      http://fmsj.se/2010/02/13/politisk-farg-och-vision/

      Trust me, jag har full koll på Piratideologi. Det är en orsak till att jag har varit skeptisk till breddningsarbetet, just för att jag var rädd för att det skulle leda till att partiet därmed skulle tappa sitt politiska oberoende. Min åsikt är att detta har skett som en direkt, och förväntad, konsekvens av breddningen.

      Anton hävdar däremot att detta inte har skett. Han får givetvis ha den åsikten om han vill, men jag vet att ganska många (både pirater och icke-pirater) numera ser (Svenska) Piratpartiet som tillhörande det röda blocket baserat på empiriska studier utifrån hur partiet agerar. Vad Anton stolt propagerar har därmed ganska lite relevans, för det som till syvende och sist avgör ett partis position är hur det uppfattas av de potentiella väljarna.

      ”If it looks like a duck, and quacks like a duck, we have at least to
      consider the possibility that we have a small aquatic bird of the family
      Anatidae on our hands.”

      — Douglas Adams

  • Qeruiem

    Jag noterar att du länkar till min artikel och insinuerar att jag är arg över Piratpartiets deltagande i demonstrationen. Det är beklagligt att du gör det antagandet eftersom det är en halmgubbe. Låt mig skriva min åsikt om Piratpartiets deltagande på ett sätt som förhoppningsvis inte kan misstolkas:

    I. Couldn’t. Care. Less.

    OK?

    Det jag skriver om är att jag anser att Piratpartiet de senaste åren har rört sig i en riktning som innebär att man i praktiken ”valt sida” och idag har betydligt mer gemensamt med vänsterblocket än med högerblocket och att valet att demonstrera med vissa VÄLDIGT vänsterradikala organisationer är ett symptom på detta. Man kan ha åsikter om min blogpost och anse att jag tex har fel vad gäller denna vänsterglidning, det är ok, men jag blir jävligt trött på alla (du är inte ensam) som läst in någonting i texten som inte finns.

    Jag skiter högaktningsfullt i vilka organisationer Piratpartiet fraternerar sig med. Fullständigt. Jag är inte längre medlem, ni kan göra precis vad fan ni vill och jag tänker inte ha åsikter om vad PIratpartiet bör eller inte bör göra.

    Det jag säger är dock, för att citera mig själv:

    ”Det är kanske dags att öppet erkänna att svenska Piratpartiet inte längre är blockneutrala utan har glidit allt mer vänsterut de senaste åren?”

    Men, fan, gå och demonstrera med SD om ni vill. Jag bryr mig inte.

    Comprende?