Motion: Ta bort lagen om pliktexemplar

Här kommer en motion jag skickat in till Piratpartiets höstmöte 2013.

Vi har i Sverige Lagen om pliktexemplar (1993:1392) som kräver att du varje gång du skapar någonting för allmän publikation måste leverera en kopia på det till det Kungliga biblioteket och till sex av Sveriges universitetsbibliotek. Detta ska ske helt på din bekostnad och fritid. Ett vanligt missförstånd är att det bara rör böcker, men det inkluderar även radioprogram, TV-program, filmer, och elektroniska dokument (skivor, USB-stickor, hårddiskar, moln, et cetera).

Från början var syftet med detta att kunna kontrollera och censurera den information som privata aktörer spred, men nu för tiden handlar det snarare om att dokumentera vad som trycks, av rent historiska anledningar.

Det finns minst tre anledningar till att Lagen om pliktexemplar borde tas bort:

1. Ekonomi och krångel

När lagen först dök upp 1661 var den publikation som skedde utanför staten ganska begränsad, och den skyddades inte av någon grundlagsstiftad yttranderätt. Då var det rätt självklart att den som tryckte upp en text i tiotusentals exemplar också var en rik person som hade råd och möjlighet att dessutom skicka några exemplar till staten.

År 2013 har vi en helt annan situation, där dessa verk tillverkas av varenda svensk medborgare nästan varje dag. Lagen täcker nu upp en bloggpost du skriver, en affisch du trycker upp för en rockkonsert, en kattvideo du spelar in och lägger upp på YouTube, en artikel du skriver för Wikipedia, en facebookuppdatering du skriver, en webbsida du skapar. Vi har alla brutit mot den här lagen tusentals gånger, och jag bryter mot den bara genom att skriva denna motion utan att skicka in det. Vi har inte råd eller tid att varje gång vi gör detta trycka upp sju exemplar och posta dem till sju olika bibliotek.

2. Ingen följer lagen i alla fall

Det är överlag dåligt att ha lagar som ingen följer, av två anledningar. För det första underminerar det respekten för lagen (”varför ska jag bry mig om den här lagen när jag ändå inte bryr mig om den där?”). För det andra ger det möjligheten att särskilja mellan person och person – om en åklagare har agg för en individ av annan anledning kan hen fälla hen för brott mot Lagen om pliktexemplar, bara för att.

3. Staten borde inte ges möjligheten att övervaka eller censurera

Här kommer den mest piratrelaterade poängen in – medan detta i nuläget är en lag som ingen fälls för kan en regering eller en polis när som helst välja att börja använda den. En person som skriver politiska inlägg som går emot staten kan exempelvis fällas i domstol för att hen inte lämnade in tryckexemplar, vilket är ett utmärkt sätt att censurera en politisk motståndare.

Och när lagen efterföljs, då har vi helt plötsligt ett samhälle där staten har ett register över alla politiska inlägg alla landets medborgare någonsin skrivit. Vad sägs om den vackra åsiktsregistreringen?

Så vad är alternativet?

Anledningen bakom den moderna lagen, att dokumentera vad som i framtiden kommer ses som historiska dokument, är mycket fin och hedersvärd. Men låt staten ta hand om detta, inte upphovspersonerna – tillsätt istället fler att arbeta med att gå igenom de texter och andra verk som skapas i Sverige, och spara det de tror kan vara av historiskt värde.

Och se, det tycker redan Piratpartiet. Vi har bara glömt ta bort den gamla kvarlevan. Det här står i vårt bibliotekspolitiska program: ”Ett nationellt digitalt bibliotek ska skapas, som digitaliserar vårt kulturarv och tillhandahåller detta för fildelning. Det ska bland annat gälla så mycket som möjligt av de texter, musikinspelningar, filmer, TV-produktioner och andra delar av det nationella kulturarvet som finns på bland annat de stora biblioteken, riksarkivet, olika muséer och public services arkiv.”

I det här fallet gäller alltså inte ens att behöva komma med ett alternativ, vi behöver bara ta bort den hemska kvarlevan.

Jag yrkar därför:

  • att Piratpartiet ska arbeta politiskt för att ta bort Lag (1993:1392) om pliktexemplar av dokument.

Appendix

Du kan läsa mer om pliktexemplar hos KB: http://www.kb.se/plikt/tryck/pliktexemplar/

Lagen kan läsas här: http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-19931392-om-pliktexempl_sfs-1993-1392/?bet=1993:1392

Bilden är CC BY-SA Phing.

Related posts:

Bookmark the permalink.
  • Gonte

    Jag håller faktiskt inte med alls om att lagen ska bort, men däremot kan jag instämma i att den är föråldrad.

    Idag krävs att publikationer i *fysiskt format* levereras med två pliktexemplar vid upplaga på färre än 30 exemplar, sju pliktexemplar vid större upplaga. Staten betalar portot, men utgivaren för trycksakerna. Det går att av kostnadsskäl begära dispens för att enbart lämna två exemplar och vissa trycksaker undantas helt från kravet på pliktexemplar.

    För digitalt levererade publikationer vill jag minnas att en lag träder i kraft 2015, jag är rätt osäker på detaljerna kring det.
    Därtill vet jag att KB själva arkiverar många webbplatser, men även där har jag dålig koll på detaljer.

    En spontan reflektion om trycksaker är att man kanske ska ha fler nivåer, kräva fysiska pliktexemplar av riktigt stora upplagor, digitala vid halvstora och inga alls för små upplagor…

    • Gonte

      Och nu sneglade jag lite på KBs sida. För digitala publikationer används lagen ”på prov” just nu gentemot utvalda instanser, 2015 kommer den att träda i kraft och gälla för de som har automatiskt skydd enligt YGL (massmedieföretag, organisationer, föreningar…), de som yrkesmässigt framställer elektroniskt material samt myndigheter.
      http://www.kb.se/plikt/Eplikt/