Veganglass den stora nya trenden på Sigep 2016

Massor med veganglassmaker runtom i hela mässan, från ett flertal tillverkare.

Massor med veganglassmaker runtom i hela mässan, från ett flertal tillverkare.

I helgen var jag med jobbetSigep-mässan i Rimini, Italien. Sigep är en fantastisk mässa som fokuserar på allt som har att göra med tillverkningen och försäljningen av glass, konfektyr och bakverk, och fyller Rimini Fieras enorma lokaler med glass, kaffe, choklad, bakverk, och allt som har någon som helst koppling till det. Jag var främst där för att kolla in nya glassmaskiner och glassdiskar, men kunde inte låta bli att märka den stora trenden som översköljde mässan.

Jag hade precis blivit vegan när jag besökte Sigep senast, i början av 2014. Då fanns det absolut ingenting där för mig, annat än någon espresso. Veganglass var helt enkelt inte en grej. Nu var veganglassen omöjlig att missa – med allt från enorma reklamskyltar vid ingångarna till hundratals olika smaker man kunde prova på.

En av ett antal broschyrer om veganglass som delades ut på Sigep.

En av ett antal broschyrer om veganglass som delades ut på Sigep.

Ett antal tillverkare passade på att skryta om sina nya produkter, och det var långa köer med vad jag gissar var både veganer och ickeveganer som ville prova. Även tillbehörsavdelningarna hade smittats, och bland annat flera glasstruttillverkare presenterade veganska alternativ. Detsamma gällde andra områden, och det fanns exempelvis ett antal bakverk som skyltades som veganska.

Även utanför mässan syntes fenomenet – för första gången någonsin såg jag skyltar som marknadsförde caféer som veganska, och de hade tydliga skyltar vid olika bakverk. Jag lyckades för första gången någonsin i det här landet äta en vegansk, god och mättande frukost ute i form av en fantastisk croissant.

Ett antal stora reklamskyltar för veganglass syntes runtom på mässan, bland annat denna vid ingången.

Ett antal stora reklamskyltar för veganglass syntes runtom på mässan, bland annat denna vid ingången.

Veganglass har växt i alla fall på den svenska marknaden, i takt med andra veganska produkter, de senaste åren. Bland andra Oatly har lanserat helt okej burkglass som finns i de flesta mataffärer, Rice-glass i strut finns lite här och var (men det är snarare ett undantag) och mer är på gång – bland annat Ben & Jerry’s meddelade i höstas att de arbetar på veganglass gjord på mandelmjölk. Men att det växt så här mycket, och speciellt på den italienska marknaden (det här är landet som när jag pluggade där för några år sedan inte hade ett väletablerat ord för ”vegetarian”), var en rejäl chock.

Så vad betyder det? På kort sikt, vi kommer att se fler veganska alternativ på marknaden, både internationellt och i Sverige. Så stora trender från mässor som Sigep tar sig alltid runt. Räkna med mer veganglass, i alla fall i de större glassaffärerna och proffsgelaterierna. Och på längre sikt? Omöjligt att säga. Det kan vara en kortvarig trend, det kan stanna kvar. Only time will tell.

Jag älskar nyår del 1 – 2014

Med delar av Pirate Times-gänget på min födelsedag. Koen De Voegt, Josef Ohlsson Collentine, Justus Römeth, Matthijs Po, Patrick Schiffer, Luis Cuerdo, Gefion Thuermer, Tomas Kronvall, Στάθης Λειβαδίτης, och en person jag inte kan namnet på. Bild av Mab.

Koen De Voegt, Josef Ohlsson Collentine, Justus Römeth, Matthijs Po, Patrick Schiffer, Luis Cuerdo, Gefion Thuermer, Tomas Kronvall, Στάθης Λειβαδίτης. Bild av Mab.

Av alla konstiga helgdagar finns det två som sticker ut för mig – jul och nyår. Så ja, jag älskar december ganska rejält. Jul blir för mig speciellt vacker när jag tänker på varför det började firas – att runt vintersolståndet samlas och umgås när natten är som längst, mörkast och kallast. Nyår är lite mer komplicerat.

Nyåret är ju en hundra procent godtycklig helg i när det är, helt frånkopplat någonting faktiskt och istället helt kulturellt, men på något vis gör det det bättre. För mig har nyår alltid varit stunden när vi en gång om året satsar på nytt. Inte att börja om, utan köra ett varv till, och jag älskar det. Ett ögonblick där jag kan tänka igenom det senaste året, fundera på vad som gick bra och vad som gick dåligt, och tänka efter vad jag kan göra annorlunda nästa varv.

Så här kommer nu en total egopost om vad som varit några av mina highlights 2014.

Med Maša Čorak, co-chairperson PPI. Bild av Anders Kleppe, tror jag?

Med Maša Čorak, Paris.

För 2014 hade jag ett nyårslöfte – att bli vegan. Jag var tidigare lakto-ovo-vegetarian runt 2007-2012 och gick sedan tillbaka till att äta kött. Efter mycket övertalning från Kajsa Larsson, Paula Roth, Niklas Dahl, Sarah Hage, Hampus Berg och andra coola människor bestämde jag mig för att satsa på att bli vegan 2014, och efter ett par krackliga månader har jag nu inte ätit kött sedan runt februari, och bara ätit någon enstaka annan animalisk produkt sedan dess, av misstag. Att vara vegan tänker jag såklart fortsätta med 2015. Tack till alla som övertalade mig!

2014 har jag dessutom gjort många av de saker saker som jag ville satsa på, utan att de var löften.

Jag har rest runt mycket – flera rundor till Paris med fantastiska Cécile Bardout, en resa till London, en rad till Stockholm, och massor med andra häftiga städer.

I mars var jag Sverige-representant med Josef Collentinegrundandet av det Europeiska Piratpartiet i Bryssel, och fick även passa på att fira min födelsedag där tillsammans med både Pirate Times-gänget och en massa fantastiska pirater från hela världen.

Med Alexander Spies (delstatsparlamentariker Berlin) på grundandet av PPEU, Bryssel.

Med Alexander Spies (delstatsparlamentariker Berlin) på grundandet av PPEU. Bild av Mathias Heinel.

Jag, Anders Kleppe, Koen de Voegt.

Jag, Anders Kleppe, Koen de Voegt.

Jag åkte ned på Pirate Parties Internationals årsstämma i Paris i april där jag var mötesordförande, och fick passa på att hänga med nya och gamla vänner, bland dem Maša Čorak och Koen de Voegt som på samma möte valdes till co-chairpersons för PPI.

Och valrörelse. Herregud, denna valrörelse. Den här bloggposten är redan fylld med bilder, och jag har så många fler jag gärna skulle dela. Jag kanske borde börja använda min Flickr trots allt, så för den som vill se mer så kommer det komma upp fler bilder där de kommande dagarna. Tre album ligger där redan – bilder från London (jag träffade en såpbubblande Sherlock Holmes och en dodo!), Versaille med Cécile (den coolaste byggnaden med den coolaste människan) och Disneyland Paris (inklusive en sönderslagen dörr på Buzz hamburgerhak och en massa bilder på Merida).

Fast i en hiss i Västerås med Johan Andreasson och Erik Einarsson.

Fast i en hiss i Västerås med Johan Andreasson och Erik Einarsson.

Det har varit två valrörelser jag satsat helt i – EU-valrörelsen på våren och kommunrörelsen på hösten. Trots att de gick som de gick var det otroligt kul och lärorikt, och jag träffade mängder av häftiga människor. Och så satt jag fast i en hiss i Västerås också, vilket var mindre kul.

Det här har varit ett otroligt roligt år, och jag har bara pratat om några få highlights. Jag ville egentligen passa på att skriva om bussresan till Bryssel, spontanresan till London, Stockholm Pride, West Pride i Göteborg och en massa andra saker. Alla diskussioner i Elins soffa med vin och chips. Alla sena spelkvällar med Niklas, Erik och Elin, med Europa Universalis IV och Borderlands 2.

På någon plan ville jag skriva om alla hemskheter. Grannungdomsgården som brändes ned. Ihjälskjutningen mindre än en kilometer hemifrån. Sveken. 26 december, när jag låg förstörd och grät hela dagen på tioårsdagen av Freddys död. När en god vän fick plötslig cancer och jag aldrig ens hann säga farväl. Allt det där som suger. Men jag vill också bara gå vidare.

Oavsett vad kommer 2015 att bli ännu häftigare än 2014, och börjar med ett inlägg imorgon om mina planer för det kommande året!

Pride Stockholm med Henry Winckle, Gustav Tällberg, Calandrella Rudberg, Elin Andersson, Fabian Rosdalen och David Midhage.

Med Henry Winckle, Gustav Tällberg, Calandrella Rudberg, Elin Andersson, Fabian Rosdalen, David Midhage.

~1.7 % för Piratpartiet i opinionsundersökning

Det går allt bättre för Piratpartiet i opinionsundersökning inför 2014 års riksdagsval.

Media ignorerar fortfarande till stor del Piratpartiet. De som tittar lite närmare på de senaste opinionssiffrorna ser dock en rejäl ökning i ”övrigt”, där Piratpartiet fortfarande gömmer sig.

1.7 % för Piratpartiet i opinionsundersökning

CC BY-SA Anne Kekki.

Övrigt har den senaste tiden dragit till sig rejält, och låg på flera mätningar en bra bit över 1 % under sommaren, som högst på 1.8 %. I den senaste undersökningen ligger övrigt så högt som 2.2 %.

Att Piratpartiet är en stor del av övrigt är mer än bara en gissning. När DN/Ipsos rapporterade i december 2012 var PP statistiskt säkerställda till 1.1 % av övrigas 1.4 %.

Om vi antar att Piratpartiet fortfarande utgör samma kvot (inga andra partier har synts märkbart i media på sistone, eller fått sina frågor resta), betyder att Piratpartiet ligger runt 1.7 %. Även om vi inte antar att det står så högst för Piratpartiet i opinionsundersökning, ligger partiet i alla fall över 1 %, vilket är en väldigt bra ökning mot 2010s valresultat.

Varför även <4 % för Piratpartiet i opinionsundersökning är bra

Visst vill vi gärna ha 4 % och komma in i riksdagen. Men det finns enorma möjligheter även med ”lägre” resultat som 2 %.

  1. För det första är det runt 1.5 % som partier traditionellt börjar särredovisas i olika opinionsundersökningar. Håller Piratpartiet sig där ett tag kommer vi alltså börja dyka upp i texterna, vilket ger oss mer exponering för potentiella väljare.
  2. När vi ser ut att ha en chans – alltså stadigt öka i opinionsundersökningar – blir fler sugna på oss som annars skulle se det som en bortkastad röst.
  3. Många röster i riksdagsvalet betyder oftast också många röster i kommun och landsting. Kommer vi in i dessa får vi betydligt större chans att påverka, om ens på lokal nivå.
  4. Det finns tre spärrar att komma över, inte bara den välkända 4 %. Först har vi 1 %, och när vi kommer över den får vi betalda och utkörda valsedlar till det nästkommande valet. Med andra ord en stor börda som vi slipper 2018.
  5. Den andra är 2.5 %, och det är partistöd. Här får vi ren ekonomisk hjälp under mandatperioden, även om vi inte kommer in i riksdagen. Det hjälper otroligt i partiarbetet.

Bilden är CC BY-SA Piratpartiet.

Piratpartiet stiger i opinionsundersökningar

Edit: Artikeln är uppdaterad efter rättning i kommentarsfältet.

Vid valet 2010 fick Piratpartiet mesiga 0.65 % av rösterna, bland annat på grund av dåligt kampanjande och en skugga när media fokuserade på mer intressanta saker.

922910_10151663788961197_1742787306_nSedan dess har vi arbetat konstant med stora utspel, försiktig mediaplanering, insändare, demonstrationer, flygbladsutdelningar, medlemsvård, och mycket annat. Trots att det är kul är det också mycket jobbigt och tungt, och därför är det roligt att se när vi får ut någonting av det.

Sedan i höst har partiet stigit starkt i opinionsundersökningar, oftast inte särredovisat utan som del av ”övriga partier”, där vi är störst (Feministiskt initiativ är tvåa men har sedan valet legat på någon tredje- eller fjärdedel av våra siffror, trean kommer mycket längre bak). I SIFOs undersökning i december 2012 noterades det att vi hade 1.1 % som del av övriga partiers 1.4 %.

I United Minds undersökningar har övriga partier stigit konstant sedan november 2012. I både april och maj har övriga legat på 1.8 %, vilket även för den pessimistiska torde betyda att Piratpartiet är runt eller över 1 %.

Varför är detta så otroligt bra och viktigt att uppmärksamma?

  1. Det är vid 1.5 % som partier brukar börja särredovisas. Ökar vi något kommer vi alltså att börja synas i media en hel del som det där partiet som är precis under de andra. Det kanske låter dåligt, men det är bra mycket bättre än att vara partiet som står så långt utanför att de inte ens nämns. Vi får också vårt partinamn uppläst för deltagare under undersökningen, medan de i nuläget måste ta initiativet att säga det själva. Det gör att allt fler potentiella väljare hör talas om oss mycket oftare, och förstår att vi fortfarande lever.
  2. Jag har pratat med massor av människor som lät bli att rösta på oss i riksdagsvalet 2010, inte för att de inte gillade oss utan för att de såg att vi inte skulle nå över spärren på 4 % och därför inte komma in i riksdagen, och de ”ville inte slösa bort sin röst”. Nästan alltid är dessa personer omedvetna om de två andra spärrarna vi har – 1 % och 2.5 %. Når vi över 1 % i valet 2014 får vi betalda och utdelade valsedlar vid valet därefter, vilket innebär enorma sparade resurser och arbete, som vi kan använda till annat. Når vi över 2.5 % får vi statligt partistöd, vilket är ännu bättre. Helt enkelt massor med pengar som kan användas på kampanjande.

Att nå över 1.5 % är jätteviktigt. Både symboliskt, i media, och rent ekonomiskt i valet 2018. Vi behöver öka, öka, öka, och vi behöver veta att vi har chansen.

Det går bra nu.

Intressanta motioner på Piratpartiets höstmöte, del 3: motioner B28-C06

Piratpartiets höstmöte är i full gång på mote.piratpartiet.se, och är öppet för alla medlemmar. På mötet kommer vi bland annat att rösta om en drös förslag till ny sakpolitik. Enligt tidsplanen börjar de första omröstningarna den 29 oktober. Jag tänkte försöka sammanfatta var mina röster landar.

Det här är den tredje posten jag gör (läs första här och andra här), där jag går igenom motionerna B28-C06 (eller i varje fall de jag tycker är intressanta att prata om).

B30: Skilj stat och religion åt

Motionären vill slå ett slag för det sekulära samhället, någonting som flutit under ytan länge men aldrig riktigt konkretiserats. Det slutstående yrkandet har formuleringen ”Kyrka och stat ska vara åtskilda, staten ska vara sekulär och lagar och regler i stat och kommuner ska vara anpassade därefter.”, vilket är alldeles utmärkt i balansen mellan överflum och överkonkret. Bifall!

B34: Åtgärder mot hemlöshet

B34-Y05 lägger en vettig grund för en framtida vidareutveckling av politik för hemlösa – alla ska ha rätt till ett tak över huvudet. Bifall!

Utöver detta ligger Y03 och Y04 som diskuterar baracker för hemlösa på platser där de ständigt påminner om problemet. Jag lade Y04 för att det tar fram samma lösning som Y03 men på ett mer allmängiltligt vis, dock stöjder jag ingendera. Det är viktigare att belysa och lösa problemet på andra sätt än att skapa getthon. Avslag.

B36: Terminsavgifter och uppehållstillstånd för utbytesstudenter

Motionären vill stimulera den svenska arbetskraften genom att göra det enklare för utländska studenter att få uppehållstillstånd och jobb i Sverige.

Det här är ett mycket bra förslag. Utbildningen av utbytesstudenter hjälper en hel del både till nationell ekonomi och nationell utveckling vad gäller vetenskap och teknik. Det finns en ständig risk att de utbytesstudenter som kommer hit och läser sedan åker hem igen eller vidare till ett annat land, men denna risk är värd att ta mot fördelarna vi kan få.

Vi behöver utländska studenter för att få en ny våg av ingenjörer och doktorander som i sin tur kan skapa företag, göra stora vetenskapliga upptäckter och inspirera och utbilda nästa generation. Det allra bästa sättet att göra detta är att ha bra utbildningar, och att sänka tröskeln för att söka hit. Sverige har redan mycket bra utbildningar i sina universitetsstäder, och än bättre utbildningar är en följd av att få fler och bättre studenter.

 B38: Nordisk förbundsstat

Motionären vill bilda en nordisk förbundsstat av federal modell med en gemensam, folkvald statschef. Det här låter för mig som en cool idé som jag inte ser några tydliga fel med, men samtidigt faller det under den politiska kategorin ”stora vuxengrejor jag inte riktigt känner att jag kan sätta mig in i”, som inkluderar statsskick och ekonomi i allmänhet. Därför blir det antagligen att jag avstår.

C03: Skapande av sakpolitiska bazarer, samt ändrad process för framtagande av partiprogram

Motionären vill förändra processen med vilken vi breddar Piratpartiet, och vill göra så med ett bazarsystem.

Utan att egentligen ta ställning till grundidén, så tror jag att det vore ett stort misstag att plötsligt ändra processen för framtagande av partiprogram. Vi befinner oss mitt i en mycket stor breddning, och om vi pausar ens för ett ögonblick finns en stor risk att vi missar tåget. Om valen 2014 går åt helvete och vi av någon anledning vill börja om processen, då ser jag gärna att vi omvärderar processen. Fram till dess, avslag.

C06: Acceptans av de svenska lagarna

Motionären vill få igenom att vi accepterar alla svenska lagar vi inte fattat en åsikt om. Medan jag förstår vad hen är ute efter, så missar hen något viktigt: visst ska vi inte uppmuntra till att bryta mot lagar, men det betyder inte att vi accepterar dem. De lagar vi inte fattat en åsikt om har vi just så – ingen åsikt.

Henrik Brändén sammanfattar kritiken bäst: ”Som parti kan vi gilla eller ogilla lagar. Att anta åsikten att vi gillar en viss lag är lika förpliktande för våra blivande riksdagsledamöter som åsikten att vi ogillar en viss lag, så ett sådant ställningstagande bör föregås av samma noggranna prövning i det enskilda fallet. […] Sedan är det en fullkomlig självklarhet att vi alla som lever i ett demokratiskt land bör följa de lagar som finns, såvida vår moral inte i ett konkret fall påbjuder att man istället gör civilt motstånd.

Så…

Tack för mig! Hoppas någon fick nytta av dessa inlägg. 🙂

Främjandet av svensk rymdturism (motion till PP:s vårmöte)

Detta är en motion jag lämnat in till Piratpartiets vårmöte 2012. Dit och rösta och kommentera med dig.

Den 8 juli 2011 skedde den sista uppskjutningen med NASA:s rymdfärja, efter 30 år i drift, som ett ödets ironi nästan precis tio år efter att den första rymdturisten Dennis Tito for upp i rymden den 28 april 2001. Rymdturismen har år 2012 fortfarande inte börjat ordentligt, men andelen företag som satsar på branschen har stigit kraftigt det senaste decenniet. Richard Bransons Virgin Galactic blev 2011 det första kommersiella företaget i rymden, och planerar att 2013 eller 2014 genomföra de första turistresorna. Priset ligger på $200 000 US, bara en tiondel av vad Dennis Tito betalade för tio år sedan, och 500 miljonärer har redan skrivit på de första avtalen.

Sett till sin folkmängd är Sverige ett av världens ledande rymdnationer, och raketbasen Esrange i Kiruna har redan valts ut av Virgin Galactics som en av de mest intressanta platser att använda som europeisk bas. Esrange genomför sedan årtionden tillbaka världsledande astronomiska och geologiska undersökningar, och Kiruna är en utmärkt plats att utgå framtida rymdturism från, med redan etablerad professionell personal och en ovanligt god infrastruktur för en relativt isolerad stad. Detta är Sveriges chans att få vara med i början och utnyttja en helt ny bransch, som kan leda till en enorm mängd turism, förstärkt förtroende i astronomiska sammanhang, och en boom i Sveriges vetenskapliga utveckling.

Ingenting är dock säkrat, och ett annat alternativ är Skottland. Det är nu Sverige måste utnyttja det försprång vi har med en färdigbyggd rymdhamn i Kirunas Spaceport Sweden. Redan idag erbjuder de resor på höga höjder för att uppleva norrskenet, men om inte Sverige satsar på Spaceport Sweden finns en stor risk att vi hamnar efter och missar en enorm chans.

För att Sverige ska vara redo att ta hand om rymdturismen när den börjar måste arbetet starta redan nu, vilket snart tas upp i riksdagen med motion 2011/12:Ub323 “Nationell strategi för rymdturism”, som behandlas i april. Oavsett hur det går med denna motion behöver Piratpartiet ta en ställning för att försvara Sveriges plats i den kommande rymdturismbranschen, för att veta var vi står när vi kommer in i riksdagen. 2014, ett år vi har en chans att komma in i riksdagen, är också ett år då rymdturismen kan börja bli en viktig fråga för svensk turism och forskning.

Jag yrkar att…

  1. Piratpartiet ska se rymdturismen i Kiruna som en potentiellt viktig del av Sveriges framtida turism.
  2. Piratpartiet ska ta politisk ställning för att utveckla staden Kiruna med onejd inför den potentiella rymdturismen.

Osänkbara gummiankor i antipiratismens tecken

När han pratar om vikten att besegra vidskepelse och pseudovetenskap i vårt samhälle, brukar illusionisten James Randi prata om vad han kallar för ”unsinkable rubber ducks” – osänkbara gummiankor. Det är de fenomen som nästan alltid har funnits, och som antagligen alltid kommer att finnas kvar. Det är fenomen och idéer som vi kan visa inte stämmer om och om igen, men som alltid kommer att finnas kvar. De kanske går i perioder, där de sjunker och sedan stiger igen, precis som en gummianka i ett badkar, men de kommer onekligen alltid att stiga igen.

Randi använder detta just när han pratar om vidskepliga fenomen som astrologi eller homeopati, men osänkbara gummiankor förekommer inom i princip alla områden i världen, inklusive politik och inklusive piratism.

Osänkbara gummiankor grundar sig i okunskap. Anledningen till att miljoner människor tror att dagen de föddes gör en skillnad för deras beteende (astrologi) är grundat i en bristande kunskap i hur biologi och fysik fungerar, samt en otillräcklig förståelse av psykologiska fenomen som konfirmeringsbias. På samma sätt tror jag att anledningen till att så många är emot piratismen, är brist på kunskap om vad den faktiskt går ut på, och brist på kunskap i vad det innebär.

Som rörelse kommer vi aldrig att bli av med de frågor som vi har besvarat hundratusentals gånger förut. Varje gång jag pratar om att förändra upphovsrätten eller att gå emot övervakningslagarna, får jag exakt samma frågor, och mycket sällan får jag en helt ny fråga. Det är till att inse att folk alltid kommer att fråga saker som ”hur ska då musikerna få betalt?” och ”men den som har rent mjöl i påsen har väl ingenting att dölja?” Och det är vår skyldighet att lära oss att svara dessa frågor rättvist.

Mina svar har börjat bli automatiska, och det gäller nu att lära sig att svara dem ärligt och korrekt utan att låta oförskämd eller uttråkad. Den som är på den andra sidan, den som inte är det minsta insatt i piratismen eller Piratpartiet, är inte en idiot. Det här är ärliga, intresserade, ofta intelligenta och utbildade människor, som helt enkelt inte vet vad det går ut på, och som inte tänkt tillräckligt mycket på saken eller gjort tillräckligt mycket efterforskningar för att inse att det finns en poäng bakom det vi säger. I många fall har jag upptäckt att den som i början är mycket kritisk mot Piratpartiets mål totaländrar sig när jag faktiskt förklarar varför vi vill vad vi vill. I relativt få fall håller personen på andra sidan fast vid sin kritik efter att ha lämnat lite utrymme att få svar på sina frågor.

Det finns någonting mycket viktigt att ta med sig om detta. Det är väldigt lätt att börja se hela den icke-piratiska populationen som en gemensam grupp, men det är naturligtvis inte fallet. Om du spenderar en halvtimme med att förklara för antipiraten Adam att Datalagringsdirektivet är dåligt, betyder detta absolut ingenting när du pratar med antipiraten Ingrid tio minuter senare. Det är fortfarande en helt ny person, med en helt annan uppfattning av vår politik. Med precis samma missförstånd.

Det räcker inte med att vi förklarade allt det här under förra valrörelsen. Klockan tickar och snart är det val igen, och 2014 får vi förvänta oss att återigen besvara potentiella väljare om vad vi vill göra och varför.

Och det är extremt fördelaktigt för oss om vi har några svar när det gäller.