Etikettarkiv: 3

Life, part III: 2013

2013. It always feels weird when facing a new number, every year the same number. I’m enticed to say that the years feel more and more science fiction and futuristic in the 21st century, but I’m sure it felt exactly the same when predicting the near future or facing new years in the 1900s, or for that matter long before that.

2013-01-01 14.12.35
I took a self portrait last year, I have to do another.

Almost exactly one year ago, I made a rather personal post with my hopes and predictions for 2012. I now know the end result. I wrote about being excited for the new Hobbit release, which I have yet to see (but I have bought tickets to see it tomorrow, in HFR and 3D). I wrote about the so-called 2012 Phenomenon, and exposed my worries for a second Heaven’s Gate suicide disaster. I’m glad to know in hindsight that I was wrong, and that the prediction had a small number of true believers.

I wrote about graduating, which I did, and starting a new programme, which I did. But I did not write about changing from an engineering programme to a bachelor one.

I wrote about finalising my first novel, The Tempest, which I did. I wrote about submitting it to publishers, which I did. I did not write about them all refusing it.

I wrote about getting my own apartment, which I did.

I stand by the summary one year ago: ”All in all, it is the year I grow up. Let’s hope I don’t crash and burn while escaping Earth orbit.”

For 2013, I am going to be much more concrete. I like making check lists, so I have decided to make a check list of things to do this year.

  • I will finish all my 2012-2013 school courses.
  • I will finish at least one of the two novels I’m working on (”Home” and ”Loneliness”).
  • I will try at least ten new board games.
  • I will read ten of the best books ever written according to that arbitrary list I found.
  • I will watch ten of the best films ever made according to that arbitrary list I found.
  • I will continue training fitness a little every day, and at least once a week at the gym.

2013. It’s gonna be a good one.

Piratvågen sträcker sig över Europa

Tyska Piratpartiet är nu Tysklands tredje största parti i opinionsmätningarna, med 13 % av rösterna. Samtidigt sprider sig vågen till Österrike, där deras parti har fått 7 % i mätningarna, och i valet till delstaten Tyrolen kom de in på första försöket med 3.8 %.

Det är intressant att se hur vågen så kraftigt stärker sig när den väl kommer igång. I min erfarenhet med svenska Piratpartiet har vi mängder med sympatisörer som väljer att inte rösta på oss för att de inte tror vi kan komma in, och såleds inte vill ”kasta bort sin röst”. Det är förstås inget vidare tänk, eftersom vi självklart inte kommer in om alla tänker så.

Så vad skulle hända om svenska PP plötsligt skulle börja visa 2-3 % i opinionsmätningarna? Jag är övertygad om att det finns mängder av potentiella väljare därute som skulle börja rösta och aktivera sig om de väl såg att i hade en chans.

Det gäller bara att sno de första få procenten, och det kräver hårt arbete.

Sociala relationer och guanxis utveckling i Folkrepubliken Kina under reformeran: analys av Gold, Guthrie och Wanks ”Social Connections in China”

Följande är en av läsmodulerna (läsmodul 3) jag skrev till kursen TEAS02 (”Nordostasien II – det moderna samhället”) som jag läste på Linköpings universitet  våren 2012. Observera att texten inte får användas i elaka syften – du får inte påstå ägandeskap, du får inte använda den i kommersiellt syfte. Anledningen till att jag släpper den är om det finns de som är intresserade av att läsa om boken eller ämnet guanxi, och om det finns de som är intresserade av vad jag tyckte om den. Uppsatsen finns även i PDF-format (bättre stiliserad) här.

”Social Connections in China: Institutions, Culture, and the Changing Nature of Guanxi” redigerades av Thomas Gold (University of California, Berkeley), Doug Guthrie (New York University) och David Wank (Sophia University) och inkluderar texter från dem och elva andra forskare. Boken släpptes av Cambridge University Press år 2002.

Boken diskuterar genom elva kapitel av olika författare hur sociala relationer fungerar i Folkrepubliken Kina, hur dessa har förändrats mellan de ekonomiska reformernas början på sent 1970-tal och bokens författande i början av 2000-talet, med speciellt fokus på 1990-talet. Flera författare försöker också definiera det samhällsvetenskapliga konceptet guanxi, [1], som direktöversatt betyder ungefär ”relationer”. Det råder debatt mellan olika forskare om hur pass viktigt guanxi är, men det definieras i boken som ”absolutely essential to successfully complete any task in virtually all spheres of social life”. [Gold et al., 2002, s. 3] I en kortfattad förklaring är guanxi ett socialt band mellan två personer, som utvecklas genom tjänster och gentjänster mellan parterna.

De olika författarna berör varierande ämnen i de olika kapitlen. Kapitlen diskuterar bland annat problemet med att definiera guanxi som ett kinesiskt eller ett globalt fenomen; guanxis nuvarande roll i det kinesiska samhället, samt historia och framtid; rollen guanxi haft på nya företag under reformeran; huruvida guanxi xue [2] minskar; och användandet av guanxi vid arbetssökande.

Det är en intressant bok som efter vad jag kunnat hitta är den största samlingen av olika tankar och teorier om guanxi. Referenserna i boken, inklusive de olika författarnas referenser till egna böcker och artiklar, är mycket hjälpsamma för den som vill få en bred förståelse av området, både eftersom dessa är några av de mest framstående forskarna i området, och eftersom deras åsikter i vissa områden är mycket skiljda, någonting som är svårt att hitta i andra böcker på området, eftersom de flesta endast har en författare.

Frågeställning och metod

I vissa fall diskuterar olika författare samma område (eller två närliggande), och i vissa av dessa argumenterar författarna emot varandra. Detta är speciellt prevalent i vad som tycks vara den största kontroversen inom social sinoforskning, som jag därför valt som min frågeställning:

Vad är de främsta vetenskapliga åsikterna angående hur användningen av guanxi förändrades i Folkrepubliken Kina mellan 1970-talet och 1990-talet?

I min analys kommer jag att sammanfatta några av de främsta forskarnas åsikter i området. De författare från boken som jag kommer att betona är Doug Guthrie, Amy Hanser och Yanjie Bian, eftersom det är de tre som diskuterar frågan mest i boken. Guthrie och Hanser argumenterar för att användandet av guanxi sjönk under reformeran, medan Bian argumenterar för att guanxi fortfarande är minst lika viktigt in på 1990-talet. Jag använder även artiklar Guthrie och Bian skrivit för The China Quarterly: Guthries ”The Declining Significance of Guanxi in China’s Economic Transition” (1998) och Bians ”Guanxi and the Allocation of Urban Jobs in China” (1994). Jag tar även upp Mayfair Mei-hui Yangs ”The Resilience of Guanxi and its New Deployments: A Critique of Some New Guanxi Scholarship” (The China Quarterly, 2002), i vilken hon argumenterar för att guanxi inte har minskat utan bara bytt funktion i samhället.

En översikt av 1990– och 2000–talens guanxiforskning

Guanxi och den Kulturella revolutionen

I sitt kapitel i ”Social Connections in China” argumenterar Doug Guthrie för ståndpunkten att guanxi är ett system sammankopplat med samhällsinstitutioner under Kinas reformera, som minskade i och med att dessa institutioner förändrades. [Guthrie, 2002, s. 38] Han stödjer teorin att det moderna fenomenet guanxi har sina rötter i den Kulturella revolutionen, under vilken bristen på social ordning ledde till ett behov av att förlita sig på sociala band för att överleva. [Guthrie, 2002, s. 37] Guthrie menar att användandet av guanxi minskade mellan början på reformeran och 1990-talet, främst på grund av att staten skapade nya och klara system av det ekonomiska och sociala samhället, som dessförinnan varit kaotiskt, med regler och restriktioner som kunde variera mycket på lokal nivå. Att staten gjorde tydliga riktlinjer för folket gjorde det allt mer komplicerat att använda guanxi och guanxi xue i affärer, till den grad att det slutade vara lönsamt och användandet minskade allt mer. [Guthrie, 2002, s. 38] Detta framgår i större detalj i hans artikel (1998) i vilken han skriver att ”[w]hile many China scholars view guanxi as a deep-seated cultural fact of Chinese society, I view guanxi as an institutionally defined system — i.e. a system that depends on the institutional structure of society rather than on culture — that is changing in stride with the institutional changes of the reform era.” [Guthrie, 1998, s. 254-255]

Teorin om guanxis sammankoppling med den Kulturella revolutionen har tidigare förts fram av bland andra Mayfair Mei-hui Yang, [Yang, 1994] som dock inte håller med Guthrie i att användningen av guanxi minskat sedan 1970-talet. Yang kritiserar Guthries slutsatser i en artikel (2002) i vilken hon diskuterar hur användandet av guanxi steg kraftigt strax efter den Kulturella revolutionen fram till 1980-talet, då det ”declined in some areas of life but found new breeding grounds in others.” [Yang, 2002, s. 463] Även Yanjie Bian stödjer teorin om sammankoppling med den Kulturella revolutionen, speciellt vad gäller arbetssökning — han menar att de tjänstemän som var ansvariga att dela ut arbeten prioriterade de ungdomar som han relaterade med, vilket ledde till att ungdomar med flit skapade relationer för att bli prioriterade. [Bian, 1994, s. 972]

Guanxis växlande sfärer och betydelsen inom korruption

Bland andra Yang argumenterar för att den stora svårigheten i att forska om guanxis utveckling är att det inte nödvändigtvis bara ökar eller minskar i användning, utan det kan även byta användningsområde och helt överge gamla. Yang föreslår att medan guanxi som Doug Guthrie och Amy Hanser säger under 1990-talet användes betydligt mindre inom exempelvis arbetssökning, används den desto mer inom områden där den tidigare inte användes, exempelvis för att få tag på pass eller få ta ett lån. [Yang, 2002, s. 463]

Guthrie har tidigare kritiserat Yang för att dra slutsatser i sin bok ”Gifts, Favors and Banquets” (1994) som inte stödjs av hennes data, [Guthrie, 1998, s. 260-261] och skriver att medan sociala relationer fortfarande spelar en roll i affärer, är den rollen numera sekundär till rollen som exempelvis pris och kvalitet har. [Guthrie, 1998, s. 281] Enligt Guthries intervjuer med kinesiska affärsmän tycks guanxi allt mer smälta samman med sociala relationer såsom de är relevanta i allmänhet, såväl i öst som i väst. [3]

Yang argumenterar dock för att guanxi inte alls minskat i affärslivet, utan att det tvärtom fick allt större inflytande i affärslivet under 1980- och 1990-talen som följd av att dess originalsyfte — att klara sig i privatlivet — minskade allt mer när bekvämligheter som TV-apparater, tågbiljetter och dagisplats blev allt mer lättillgängligt även utan guanxi. Hon jämför guanxi med det liknande ryska sociala fenomenet blat, som dök upp i dåvarande Sovjetunionen då många varor var svårtillgängliga, och sociala relationer behövdes för att klara sig. Efter socialismens fall utvecklades blat från att vara i den personliga sfären till att nyttjas i affärsvärlden, bland annat då företag vill minska sina skatter. Detta har i sin tur lett till att korruption blivit ett stort socialt problem i Ryssland. Yang föreslår att detsamma hänt, om än långsammare, med guanxi sedan 1970-talet, då det under speciellt 1980- och 1990-talen minskade allt mer i den sociala sfären men ökade i affärsvärlden. Hon anklagar Guthrie för att förneka att korruption är ett stort problem även i sekelskiftets Kina, och argumenterar för att det är sannolikt att korruptionen ökat just eftersom användningen av guanxi i personliga sammanhang minskat. [Yang, 2002]

Förändring av arbetssökning under reformeran

Yanjie Bian argumenterar för att guanxi även på 1990-talet spelade stor roll för arbetssökning, först i sin artikel [Bian, 1994] och sedan i sitt kapitel i ”Social Connections in China”. [Bian, 2002] I sitt kapitel i ”Social Connections in China” diskuterar Amy Hanser hur guanxi används av kinesiska ungdomar då de söker arbete i storstäderna, och hur detta förändrades under de senaste decennierna fram till sent 1990-tal. Hanser genomförde intervjuer med arbetssökande ungdomar under 1998 angående hur de avänder sig av guanxi och hur de ser på guanxi i allmänhet. Slutsatsen hon kom fram till överensstämmer med den Guthrie lägger fram om guanxis utveckling i allmänhet, och är även kompatibel med Yangs teori om guanxis flyttande sfärer — användandet av guanxi inom arbetssökningen hade minskat tydligt. [Hanser, 2002, s. 137] Angående sina intervjuer skriver hon att ”there was significant reliance on formal job search methods and a measured degree of skepticism about the effectiveness, and at time appropriateness, of using guanxi.” [Hanser, 2002, s. 160]

Hanser listar en serie resonemang som förklarar varför det är logiskt att användandet av guanxi i samband med arbetssökning minskar. Hon föreslår bland annat att det under 1990-talet blev allt vanligare att söka mer specifika jobb, och argumenterar för att ju mer specifika kvalifikationer en arbetssökande hade, ju mindre behövde den använda guanxi. [Hanser, 2002, s. 138, 151-156] Hon spenderar en stor del åt att exemplifiera hur sätten ungdomar sökte jobb på ökade enormt från tidigt 1970-tal in på 1990-talet, från att ha blivit tilldelade ett jobb utan val till att ha en enorm valfrihet där de i princip kan arbeta med vad de vill. [Hanser, 2002, s. 145-148]

Liksom Guthrie är Hanser dock försiktig med att inte påstå att guanxi försvunnit helt eller inte har en påverkan. I hennes intervjuer framgår att de flesta till någon grad använder guanxi, men att den i de allra flesta fall har en sekundär roll, där den exempelvis är användbar för att bli introducerad, men inte till att faktiskt få arbetet. [Hanser, 2002, s. 138]

Svårigheterna i att skilja guanxi från sociala relationer

Guthrie spenderar en stor del av sitt kapitel till att förstå varför hans analys 1998 skiljer sig så från speciellt Yanjie Bians resultat, som visar på att guanxi inte alls minskar i användning. I en av sina studier har Bian intervjuat kineser om huruvida de använde guanxi för att få sitt första arbete, och han har därefter delat upp svaren efter när detta första arbete togs, i ett försök att se guanxis utveckling under tiden. Enligt hans resultat användes guanxi jämförelsevist lite under perioden 1961–1976, då arbetsfördelning kontrollerades som mest av staten. Därefter steg användningen under perioden 1977–1988, samtidigt som detta var en period då statens kontroll över arbetsmarknaden börjat lätta allt mer. [Bian, 1994, s. 972-974]

I en senare studie på 1990–talet visade han att användandet av ”predominantly strong ties” var ännu högre än användandet av guanxi tidigare, vilket stämmer överens med hans tidigare hypotes då staten under denna period fortsatte att ha mindre kontroll över arbetsmarknaden. [4] [Bian, 2002, s. 120-121] Bian menar att de som under 1960– och 1970–talen nyttjade guanxi för att få arbete av statsanställda under 1980– och 1990–talen istället började att använda guanxi för att få arbete av företagsadministratörer och direktörer, som tog över denna roll, fast nu utan statlig inblandning. [Bian, 2002, s. 121-122] Han argumenterar för att den ökade användningen beror på att de ansvariga för anställning numera har större personlig kontroll över vem de anställde, medan nyttjandet av guanxi tidigare — trots att det förekom — egentligen inte riktigt var tillåtet av staten [Bian, 2002, s. 126] Han skriver att guanxi ”was a counter social force to government control of jobs in all historical periods, and its widespread use in the 1980s was a response to the relative relaxation of such control.” [Bian, 1994, s. 999]

I sin analys av Bians resultat (från både 1994 och 2002) betonar Guthrie att det stora problemet i Bians slutledning är att det är svårt att veta om användningen av guanxi faktiskt gör en skillnad. Han menar att det enda Bians resultat visar är att de intervjuade säger att de försökt använda guanxi, men att han inte för fram några evidens för att det har gjort någon skillnad i den anställningsansvariges beslut, eller att det spelar en stor roll i det kinesiska samhället. [Guthrie, 2002, s. 40-42]

Att definiera guanxi och guanxi xue

Det är ett återkommande tema hos speciellt Guthrie och Hanser att guanxi smälter samman allt mer med sociala relationer av västerländsk typ, alternativt att det bäst klassifieras som den kinesiska varianten av någonting som finns över hela världen. [Guthrie, 2002, s. 37] Hanser skriver att ”[b]y labeling all (strong) social ties guanxi, we risk creating a false sense of ‘Chineseness’ where other explanations might apply.” [Hanser, 2002, s. 142] Guthrie menar att ”there is nothing fundamentally Chinese about the concept of guanxi”, [Guthrie, 2002, s. 37] och argumenterar för att det inte finns en definition som skiljer fenomenet från vanliga sociala relationer, samtidigt som det är av intern logik. Han kritiserar bland annat Yangs definition, och hur hennes egna exempel går emot definitionen av guanxi och guanxi xue. Medan Yangs definition av guanxi xue kräver att handlingen gör att den ena parten blir skyldig den andra parten någonting i retur, tar Guthrie upp exempel på vad Yang kallar guanxi xue där detta inte tycks råda. [Guthrie, 1998, s. 262-263] Denna definition delas även av bland andra Bian. [Bian, 1997, s. 369]

En otydlighet råder i vad som skiljer guanxi från sociala relationer. Guthrie kritiserar Bians otydlighet då han klassar all hjälp att få ett arbete som guanxi, medan Guthrie menar att en aretssökande kan få hjälp i arbetssökande utan att det nödvändigtvis borde behöva klassas som guanxi. [Guthrie, 2002, s. 43-45] Guthrie diskuterar i sin artikel (1998) att det är lätt missa att det som bland andra Bian klassar som guanxi förekommar även i västvärlden, och han citerar som exempel en affärsman som ser det som en självklarhet att hellre anlita gamla vänner än okända affärsmän vid projekt i Europa. [Guthrie, 1998, s. 254]

Det saknas fortfarande en bestämd definition av de två fraserna guanxi och guanxi xue som är invärtes logisk och som kan skiljas bestämt från sociala relationer av västerländsk typ. Fram till att detta fastställs är det i praktiken omöjligt att avgöra hur användning av guanxi utvecklats historiskt, och det enda som kan sägas med säkerhet är att det sociala fenomenet, liksom samhället det frodas i, är en levande och ständigt utvecklande organism.

Fotnoter

  1. Jag följer, liksom författarna, pinyinsystemet för transkribering av kinesiska ord som förekommer i texten.
  2. Guanxi xue (”läran om guanxi”) är användandet av guanxi för egen vinning, och ordet används ofta för ett fult sätt att använda guanxi, att jämföra med att utnyttja sina vänner för egen vinnings skull. [Gold et al., 2002, s. 6]
  3. Detta är en röd tråd i både Guthries artikel (1998) och hans kapitel (2002), se speciellt [Guthrie, 1998, s. 254] och [Guthrie, 2002, s. 43]
  4. Här kan diskuteras om Bians definition ”predominantly strong ties” verkligen kan likställas med ”guanxi”, men det är den slutsats som Bian drar, och jag ser inga allvarliga brister i den metodiken.

Referenser

  • Yanjie Bian. Guanxi and the allocation of urban jobs in china. The China Quarterly, 140:971-999, 1994. URL: http://journals.cambridge.org/abstract_S0305741000052863.
  • Yanjie Bian. Bringing strong ties back in: Indirect ties, network bridges, and job searches in china. American Sociological Review, 62:366-385, 1997. URL: http://www.jstor.org/stable/2657311.
  • Yanjie Bian. Institutional holes and job mobility processes: Guanxi mechanisms in china’s emergent labor markets. In Social Connections in China:Institutions, Culture, and the Changing Nature of Guanxi. 2002.
  • Thomas Gold, Doug Guthrie, and David Wank, editors. Social Connections in China: Institutions, Culture, and the Changing Nature of Guanxi. Cambridge University Press, Cambridge, UK, 2002.
  • Doug Guthrie. Information asymmetries and the problem of perception: the signicance of structural position in assessing the importance of Guanxi in china. In Social Connections in China:Institutions, Culture, and the Changing Nature of Guanxi. 2002.
  • Douglas Guthrie. The declining signicance of guanxi in china’s economic transition. The China Quarterly, 154:254-282, 1998. URL: http://journals.cambridge.org/abstract_S0305741000002034.
  • Amy Hanser. Youth job searches in urban china: the use of social connections in a changing labor market. In Social Connections in China:Institutions, Culture, and the Changing Nature of Guanxi. 2002.
  • Mayfair Mei-hui Yang. Gifts, Favors, and Banquets: The Art of Social Relationships in China. Cornell University Press, New York, USA, 1994.
  • Mayfair Mei-hui Yang. The resilience of guanxi and its new deployments: A critique of some new guanxi scholarship. The China Quarterly, 170:459-476, 2002. URL: http://journals.cambridge.org/abstract_S000944390200027X.

Anton Nordenfur <antno657@student.liu.se>
Linköpings universitet
Februari 2012

Chinese word of the day #3: 巧克力

Few moments in class have been as fun as when we were first introduced to this word – the two contestants that come to mind are:

  1. when we had to keep repeating the word 白色 (bái sè, ”white”) over and over again and everyone tried not to laugh as it sounds exactly like the Swedish word for ”poop” (and with the Chinese teacher not understanding the hilarity), and
  2. when everyone tried to say the repeated adjective for 漂亮, 漂漂亮亮 (piáopiáoliàngliàng, ”pretty”) as fast as possible. Try saying it ten times, it’ll kill you.

巧克力
qiǎokèlì

巧克力 is one of few English loanwords in Chinese, and it’s fairly clear from hearing its pronounciation that it derives from the English ”chocolate”. As with most loanwords derived from English, the key when pronouncing it is to have an as derogatory Chinese accent as possible, and the result is pretty okay. The same goes with words such as ”卡拉OK” (káláǒukèi, ”karaoke”), another loan words (the original is from Japanese).

Except for sounding funny, 巧克力 has stayed with me for being one of a few words that when I learned them included a bunch of all new characters. Before being introduced to the word, I had never before seen any of the characters. As with most loan words, the characters are chosen because they sound like the word sounds in English, and there is nothing logical to get from the three words put together other than forming the brand new 巧克力 (the same goes for other loan words and brand names, for example 可口可乐 (kēkǒukělè, ”Coca-Cola”)). With time, I have learned all the the three words in separate ways, and because of this, I find it much easier to remember both 巧克力 and the separate words (by thinking of 巧克力).

The meanings are in two of the cases a tad fuzzy, as is the case with many words in Chinese – they are seldom used alone, but are often parts of two-character words to change the meaning.

The meaning of 巧 (qiǎo) is basically ”opportunely” or ”coincidentally” (in a positive sense). Similarly, 不巧 (literally ”not opportunely”) means ”unfortunately”.

The most common meanings of 克 (kè) includes ”to be able to”, ”to subdue”, ”to restrain”, ”to overcome”, ”to overthrow” and ”gram”, as well as the name of a Shang dynasty mythological emperor. Interestingly (and speaking of loanwords), 克 alongside 朗 (lǎng, ”clear”) forms 克朗, the Chinese loanword for the Swedish monetary system krona.

力 is more fuzzy, and apart from being one of the most common surnames in China (Li), and part of probably hundreds of two- or three-character words, it means something along the lines of ”power”, ”strength” or for that matter ”strong”.

So what’s the point of all this? 1. Loanwords in Chinese are funny, and are great at reinforcing Chinese stereotypes. 2. Multicharacter words with characters you’ve never heard of are often a pain in the ass in the beginning, but once you’ve learned the different characters they are generally extremely easy to remember, because of all the time put into it as well as the memories you can c0nnect to the parts. With 巧克力 I simply waited, and as my vocabulary increased I learned 巧, 克 and 力 within a month or two. With most new multicharacter words I get, however, I generally look the words up immediately, and this often helps understanding and remembering the word right from the start – and ofcourse, as a plus, I learn several new words alongside the original one.

In the case of 巧克力 the words are nonsensically connected, but in most cases the different words connect in ways that help deeply understand the language and helps learn several new words. A common trick in word forming in Chinese is putting together two words that are basically synonyms, and together they form a third word that basically means the same thing. Learning the third word first helps you understand three at the price of one.

And to give a nice last example (in which the words aren’t nonsensical), Star Trek in Chinese is 星际旅行 (interstellar journey).

Herr Gurka är tillbaka

Jag vill ta detta tillfälle och tipsa om den helt fantastiska tecknade webbserien Herr Gurka. Serien är inne på sitt tredje kapitel och ett nytt avsnitt släpps varje dag (idag släpptes nummer 25). Serien handlar om en äventyrlig gurkskiva, Herr Gurka, och hans bråkiga tonårsson Patrik. Tredje kapitlet är till stor del en parodi av filmen The Shining.

3 years as a blog

Three years has passed to the day since my first post on this blog. I can’t believe it’s survived for so long, but it has and for that I’m greatful. I guess it’s because I don’t really care who if any reads it, I only post things I need to write for one reason or another. I think that’s the point of a blog. Lots of people really care too much about writing every day, and in the end that’s they have to take a pause. That’s lame. I try to keep at least one post a month, and so far I’ve been successful, for 36 whole months. Woah. Oh well, see you in another three years.

//Aki