Att älska

Det finns så många jag älskat. Som lärt mig så mycket. Som försvunnit ur mina liv. Det här är det närmsta jag kommer ett tack till er.

healthy-relationships

Ellen, du lärde mig hur fint det är att vara kär.

Emelie, du lärde mig vad kärlek är. Och att den kan infinna sig även när man har absolut ingenting gemensamt.

4, you taught me that two mentally instable people might be the worst combination there is. That nothing is solved by pain and lying. Uh, and how awesome sex can be.

Alice, du lärde mig vad musik äldre än tio år är. Och att Simon & Garfunkle inte spelar längre.

Stina, du lärde mig att jag faktiskt kan göra skillnad, att jag kan vara någonting mer.

W, du var på väg att lära mig vad 4 lärde mig på nytt. Och jag är så glad att det inte hände.

Cécile, you taught me to think completely differently about life, my place in this world, and monoamory.

Fabian, du lärde mig att leva livet på ett helt nytt sätt. Du lärde mig att jag är värd någonting. Du introducerade mig till BDSM i en tid när jag tappat allt intresse för sex.

Sarah-Lee, du lärde mig att för att hjälpa någon måste man ibland ta ett steg tillbaka. Och ibland ett steg närmare.

Ali, du lärde mig hur en filt kan vara magisk. Du lärde mig vad jag kan göra, och du lärde mig mina begränsningar.

Johanna, du lärde mig att jag inte alltid kan få precis vad jag vill ha. Jag kommer alltid att hata och älska dig lite för det.

Felicia, du har precis börjat lära mig så mycket nytt. Jag kan inte vänta på att få veta vad det är.

Gurkträff 26-28/12

Hi.

I haven’t written for a while, still I’m alive. ^^;

I broke up with Alice, by the way, in 15th of December.

I’m in Stockholm on another Gurkträff with Emelie and Ida. Yesterday I met Anna and Oscar for the very first time. Anna tried to rape me and broke Emelie’s bed. Oscar was tiny.

I quit writing Akira and I am now writing a horror novel, Dödsängeln (Swedish for Angel of Death).

I guess I’ll write again tonight or tomorrow. So long.

Dream: Alice Is Making Trouble

I and Alice was walking through the Cathedral Park in Linkoping, and she was saying mean things to everyone we passed. After a while, a short man stopped us and threatened me with a butterfly knife, because my company humiliated his friends. I was pointing my umbrella at him as a sword, and wondered how the hell I got into this fight. Meanwhile, Alice was just standing there, happy as god-knows-what, cheering at me.

Then I woke up.