Att renodla

På Piratpartiets vårmöte har en väldigt betydelsefull motion precis gått igenom – beslutet att omedelbart riva upp alla partiets politiska ställningstaganden.

Jag har vänt mig mot motionen, inte för att jag ogillar grundidén utan för att jag anser att processen skulle ha gått åt andra hållet. Men nu blev det såhär, och jag anpassar mig efter medlemmarnas vilja.

Att göra såhär kan låta drastiskt, och det är det till viss del. Samtidigt tror jag att många verkligen underskattar hur starkt vårt principprogram, som kvarstår, är. I praktiken fortsätter vi tycka likadant i väldigt många frågor, helt enkelt för att åsikter lätt kan extrapoleras från principprogrammet.

Den stora skillnaden är egentligen att vi blir mer renodlade – dels att vi släpper frågor som inte kan kopplas direkt till våra principer, dels att vi slutar vara så extremt detaljstyrda i allting och ger mer förtroende till partiets företrädare.

Så vad innebär principprogrammet i praktiken? Låt oss gå igenom det och kolla!

self-driving-car1.1 Modern informationsteknik öppnar fantastiska möjligheter

Vi lever i en tid som är unik i mänsklighetens historia. Aldrig tidigare har så många haft möjlighet att kommunicera så lätt med varandra. Aldrig tidigare har så många haft tillgång till så mycket kunskap. Aldrig tidigare har spridande av information bidragit till så många så snabba tekniska, kulturella och ekonomiska framsteg, och dessutom öppnat nya förutsättningar och möjligheter för delaktighet och demokrati.

Detta är resultatet av en teknisk utveckling som sätter mänskliga relationer i centrum. Medan tidigare tekniska landvinningar krympt de fysiska avstånden mellan människor har den moderna informationstekniken stärkt de sociala och emotionella banden människor emellan över såväl geografiska som sociala avstånd och gränser.

Piratpartiet verkar för att denna utveckling ska bli en språngbräda för en rad positiva förändringar i både Sverige, Europa och resten av världen.

Konkret betydelse:

  • Vi värdesätter och vill stärka internets roll i samhället, och samtidigt skydda det från de många attacker det får utstå (ex övervakning).
  • Stärkt nätneutralitet.
  • Persondataskydd.
  • Teknikoptimism generellt, vilket kan exemplifieras genom ökat fokus på utbildning och forskning samt innovativa bidragssystem och friare villkor för forskare och innovatörer.

wikipedia1.1.1 Människors möjlighet att kommunicera fritt med varandra stärker frihet, delaktighet och demokrati.

Tack vare den moderna informationstekniken behöver människor inte längre förlita sig på officiella kommunikéer och traditionell nyhetsrapportering. Man kan följa händelseutvecklingen i realtid genom folkets egna ögon. Det innebär att färre övergrepp kan ske utan att uppmärksammas och att olika former av humanitär hjälp kan skickas tidigare. Tack vare nya möjligheter att kommunicera snabbt och lätt med varandra kan människor organisera sig på nya sätt mot diktatur och förtryck. Vi har redan sett hur detta lett till att somliga regimer fallit och andra anpassat sig.

Även i Sverige gynnar den allt friare kommunikationen demokratin. Nya möjligheter öppnas för människor att vara en del av det politiska samtalet. Förr hänvisades de flesta vänligt men bestämt till insändarsidornas dunkel. I dag har nästan alla möjlighet att på många olika sätt delta i samhällsdebatten. Rätten och möjligheten att vara anonym gör att ingen behöver frukta repressalier, vilket är viktigt, ty varje gång människor av olika skäl lämnas utanför det demokratiska samtalet undermineras det. Ett aktivt arbete för delaktighet gör istället demokratin starkare.

Fri kommunikation ökar också kraven på makthavare. Information om maktmissbruk och övertramp, som tidigare kunde döljas, kan idag spridas snabbt mellan människor. Detta kommer på sikt att driva fram mer transparens och öppenhet från makthavarnas sida, och kan samtidigt motverka en utveckling i en totalitär riktning.

Piratpartiet anser att den fria kommunikationen ska fredas och att meddelarskyddet ska stärkas, gälla alla medier och gälla oavsett arbetsgivare. Möjligheten att vara anonym i det offentliga samtalet ska bevaras. Detta är viktigt eftersom samhällsdebatten måste vara inkluderande om demokratin ska vara på riktigt.

Konkret betydelse:

  • Stärkt medborgarinflytande och möjligheter för alla att delta i det politiska samtalet.
  • Fokus på yttrandefrihet, pressfrihet, brevbärarimmunitet.
  • Whistleblowerskydd.
  • Transparens i speciellt politiken.
  • Internationellt arbete i exempelvis EU för demokrati och mot förtryck, och sätter fokus på hur det ska göras.
  • Rättvist presstöd för alla aktörer, inte bara de som följer gammal praxis, exempelvis bloggar och inte bara dagstidningar.

crowdfunding1.1.2 Fri tillgång till kunskap förbättrar människors möjlighet att bygga ett gott liv.

När kunskap och information kan spridas och bytas fritt blir det allt lättare för allt fler att göra nya innovationer, och att anpassa gamla efter annorlunda förhållanden. Detta har varit en viktig bakomliggande orsak till de senaste årtiondenas snabba ekonomiska utveckling, och till att en stor andel av världens befolkning på senare tid kunnat ta klivet från fattigdom till relativt välmående. I vårt land spelar lösningar med öppen källkod en viktig roll för många framgångsrika IT-företag och ett växande antal företag i andra branscher avstår medvetet från att ta patent. Fri användning av information kan alltså ingå i livskraftiga affärsmodeller och ökar möjligheterna för utvecklingens frukter att komma även fattiga nationer och individer till del.

Den tekniska utvecklingen har också lett till en utjämning av tillgången till kunskap. Tidigare var kunskap något som bara var tillgängligt för ett fåtal. I dag har en uppkopplad tioåring i Asien, Afrika eller Sydamerika samma tillgång till kunskap som en tioåring i Svedala eller Umeå. Miljoner barn och ungdomar, som tidigare inte hade möjlighet att få utbildning, har nu tillgång till hela mänsklighetens samlade kunskap. Om ingen annan utbildning finns tillgänglig har de möjlighet att utbilda sig själva. Den informationstekniska revolutionen och den fria tillgången till kunskap och kultur ger därigenom många människor nya möjligheter att själv ta kontrollen över sina liv.

Människor med specialintressen kan genom den moderna informationstekniken på ett helt annat sätt än tidigare finna varandra, och dela med sig av kunskap, idéer och erfarenheter. Genom människors ideella aktiviteter samlas därmed kunskap och kompetenser, som tidigare krävt stora professionella organisationer för att åstadkomma och upprätthålla. Många människor kan därmed uppleva en ännu större mening än tidigare i sitt ideella arbete. Ännu viktigare är att sådant oavlönat samarbete skapar stora värden, som i slutänden kan komma hela samhället till del. Samhällets strukturer måste därför förhålla sig till att en växande del av värdet i samhället skapas genom oavlönat arbete i allt från traditionella folkrörelser till nätbaserat svärmande.

Konkret betydelse:

  • Värdet av att sprida information och kunskap.
  • Ändra patentlagar och gör dem mindre repressiva.
  • Open access.
  • Frihandelsavtal som värdesätter fri information och kunskap.
  • Möjliggör fler typer av skapande och finansiering än tidigare, exempelvis genom att förenkla byråkratin för privatpersoner och småföretag som arbetar på deltid separat från heltidsyrke eller studier.

20957753285_65db09169f_o1.1.3 Fri kommunikation stärker kulturen och sprider både utövande och upplevande till allt fler människor.

Människor har ett naturligt behov av att ge tillvaron djup och mening. Genom kulturen har människan sedan urminnes tider tolkat sin samtid och omgivning för att bättre förstå sin egen tillvaro och roll i samhället.

Dessvärre har mycket av kulturen, precis som kunskapen, under större delen av historien varit ett privilegium för ett fåtal. De senaste årens tekniska utveckling skapar emellertid stora möjligheter för allt fler att både uppleva, utöva och försörja sig på kultur.
I dag kan många olika former av kultur kopieras och spridas fritt och på så sätt nå människor som annars aldrig skulle kunna ta del av den. Aldrig tidigare har unga svenskar haft så många olika musikstilar i sina samlingar. Aldrig har det varit så lätt att få tag på udda filmtitlar. Aldrig har så många människor i tredje världen haft tillgång till ett så stort och varierat kulturutbud.

Människans kultur har alltid utvecklats genom att kulturskapare lånat av varandra, remixat och utvecklat varandras idéer. De nya teknikerna har gjort detta lättare än någonsin, och under de senaste femton åren har vi sett en explosion av mångfald och kreativitet i kulturlivet.

Det har också blivit lättare för fler kulturproducenter att skapa egna alster och bearbeta andras. Den nya tekniken har gjort det lättare för kulturskapare att hitta en publik för sin egen stil, att hålla kontakt med sin publik och att få respons från den. Därmed har det också blivit lättare för många kulturskapare att ta klivet från hobbyskapande till professionellt arbete. Det ökande antalet kulturskapare leder till ett bredare kulturutbud och ett rikare kulturlandskap.

Piratpartiet anser därför att samhällets kulturpolitik ska bygga på en realistisk uppfattning om hur kulturskapare bygger vidare på varandras framsteg (istället för på en romantisk myt om en ensam, genial upphovsman). Kulturell bredd och fri spridning av kultur för privat bruk ska uppmuntras. Kulturskapare ska få stöd att utforska den nya teknikens möjligheter.

Konkret betydelse:

  • Reformerad upphovsrätt som möjliggör spridandet av kultur, speciellt med ickekommersiellt syfte.
  • Remixingkultur och lagar som tillåter detta.
  • Minska toppstyrning av kulturpolitik och släpp det istället fritt för skaparna, och ha lagar och regleringar som försöker styra så lite som möjligt.

 

blockering1.2.1 Övervakning kränker integriteten och hotar både demokratin och den fria informationsspridningen

Demokrati är inte bara rätten att rösta. För att kunna göra ett välinformerat val måste man fritt kunna inhämta och sprida information och tala öppet eller anonymt om samhällsutvecklingen, utan att riskera repressalier. Det är därför ett direkt hot mot demokratin att makthavare på olika sätt försöker övervaka och begränsa människors kommunikation. Allmän och slentrianmässig övervakning och begränsningar gör inte skillnad mellan dem som faktiskt begått brott och oskyldiga människor. Det som motiveras som ett skydd mot terrorister eller brottslingar blir därför ofta i själva verket ett hot mot den egna integriteten och det öppna samhället.

I Sverige övervakas medborgarna allt mer. All digital information och kommunikation som passerar Sveriges geografiska gränser filtreras och kan plockas ut för noggrannare granskning. Då både internet och telefoni mellan två punkter i Sverige ofta tar omvägen via utlandet innebär det att i stort sett all telefoni och internetanvändning idag kan vara övervakad. Eftersom allt fler människor idag använder digital kommunikation till sådant som tidigare skedde via brev, på telefon och i samtal över cafébord innebär detta en övervakning av samma slag som om alla telefoner ständigt avlyssnades, alla brev när som helst kunde ångas upp och läsas och det dessutom satt mikrofoner under borden på alla caféer och restauranger.

Övervakningstrenden drivs dessutom vidare, inte minst på EU-nivå. Fler och fler inskränkningar i den personliga integriteten föreslås och röstas igenom. Vår privata kommunikation övervakas, inte ens information om var vi befinner oss, vilka tidningsartiklar vi läser, vilka resor vi bokar eller vem man dejtar är längre heligt.
Sådana åtgärder innebär inte bara grova ingrepp i enskilda människors integritet. De hämmar också den fria spridningen av information. Exempelvis leder de till att journalister får svårt att garantera anonymitet åt sina källor, vilket begränsar deras förmåga att granska makthavare. Även möjligheten för privatpersoner att förbli anonyma när de diskuterar på internet skadas. Det innebär att många människor som på olika sätt sätt inte följer normen kan skrämmas till tystnad. Många viktiga röster riskerar därmed att aldrig bli hörda.
Slentrianövervakning erbjuds allt oftare som ett sätt att behandla symptomen på samhällets problem istället för att man tar sig an de underliggande problemen. Vi erbjuds kameraövervakade gator och torg, istället för traditionellt polisarbete som är långt mer effektivt. Äldre människor erbjuds kameraövervakade sovrum som en ersättning för mänsklig hjälp och kontakt.

Piratpartiet anser att fri kommunikation och rätten till privatliv är viktiga grundpelare för demokratin och att varje människas integritet och privatliv måste värnas. Övervakning och andra intrång på den personliga integriteten ska bara få ske vid grundad misstanke om grova brott, och efter individuell prövning. System som människor använder i sin vardag (för exempelvis betalning och passering) ska utformas så att man undviker eller minimerar mängden bevarade elektroniska fotavtryck. Mänsklig social närvaro i samhällsservice ska inte ersättas med elektronisk övervakning.

Konkret betydelse:

  • Press- och yttrandefrihet.
  • Mot massövervakning och andra integritetskränkande ingrepp, mot statlig påverkan av individers åsikter.
  • Speciellt fokus på rollen EU har i integritetspolitiken.
  • Whistleblowerskydd och skydd för grävande journalister, källskydd och rätt till kryptering.
  • Pragmatiska, fungerande lösningar istället för lagar som tillåter och litar på övervakning och integritetskränkande ingrepp (exempelvis att ta bort massövervakning som lösning på terrorism, och att ta bort narkotikalagar som både är integritetskränkande och bevisligen inte hjälper).
  • Omtänksamhet istället för misstänksamhet.
  • Rätt till kontant betalning.
CC BY-SA Manfred Werner.

CC BY-SA Manfred Werner.

1.2.2 Patent och andra idémonopol hämmar innovationer och utveckling

Starka ekonomiska aktörer lägger idag hinder för en fri användning av kunskap, idéer och information. Patent, växtsortsskydd, designskydd, varumärkesskydd och annan immaterialrätt sägs ha skapats för att stimulera och underlätta innovationer och utveckling. I själva verket är de ofta reliker från en tid med en starkt reglerad och styrd ekonomi, som försvårar innovation och utveckling och skapar onödiga globala orättvisor.

I dag köper och söker företag patent och andra idémonopol bara för att hindra konkurrenter från att utnyttja dem. Många företag söker aggressivt patentmonopol på en rad närmast självklara principer för att kunna skrämma bort konkurrenter med hot om stämningar. När olika aktörer hävdar delvis överlappande patent i olika kombinationer blir det riskabelt för entreprenörer och företag att utnyttja många spännande innovationer. I kunskapsintensiva branscher måste därför många företag ägna lika stora resurser åt immaterialrättslig juridik som åt forskning och utveckling. Det är slöseri med resurser. Det hämmar innovationer. Det gynnar stora etablerade aktörer, och skapar en besvärlig situation för de små och medelstora företag, där många verkligt intressanta innovationer sker.

Idémonopol är också problematiska ur ett rent humanitärt perspektiv. När idémonopolister tar ut höga priser för att täcka kostnaden för utveckling av exempelvis nya läkemedel eller grödor är priset ofta satt efter betalningförmågan i de rika länderna. Detta innebär att människor i fattigare delar av världen utestängs från många av utvecklingens frukter: De bästa medicinerna och härdigaste eller nyttigaste grödorna blir ett privilegium för människorna i den rika delen av världen. Friare kunskap och utnyttjande av innovationer bidrar därför till att minska ekonomiska klyftor både inom och mellan länder.
Piratpartiet anser att immaterialrätt och andra inskränkningar i principen om fritt utnyttjande av information bara ska göras om det finns väldokumenterade positiva effekter som motiverar sådana inskränkningar.

Konkret betydelse:

  • Reformerade patentlagar som öppnar för mer innovation och spridning av kunskap.
  • Mot patenttroll.
  • Mot patent på exempelvis medicin, frihandelsavtal som möjliggör ökad spridning av annars patenthindrad teknik och utveckling.

pirate-bay-maste-bredbandsbol1.2.3 Föråldrade kopieringsmonopol hindrar fritt spridande, delande och remixande av kultur

Övervakningen och begränsningarna av människors fria kommunikation drivs ofta fram av privata företag som i stället för att utnyttja samtidens alla nya möjligheter och anpassa sig efter kundernas önskemål försöker hålla tillbaka utvecklingen genom att kräva en restriktiv lagstiftning som cementerar deras oligopol. Upphovsrättsindustrin är ett tidigt exempel på detta.

Upphovsrättsindustrin motarbetar systematiskt alla försök att trampa upp nya stigar i kulturlandskapet. Man myglar fram lagar genom lobbyism, som inte tar hänsyn till de behov som samhället i stort har. Man åsidosätter personlig integritet, yttrandefrihet och meddelarskydd för sin egen vinnings skull. Fildelningssajter jagas utan pardon och skräms att stänga ner verksamheten. Oönskade sajter anmäls för upphovsrättsintrång och plockas bort, även när inga intrång gjorts.

Kultur och kunskap färdas ofta samma vägar på internet. Det betyder att upphovsrättsindustrins aggressiva arbete mot kulturspridning på nätet även hämmar den fria kunskapsspridningen. Deras aggressiva retorik och agerande skapar till exempel problem för arkiv, museer och bibliotek, som vill digitalisera och öppna upp sina samlingar för medborgarna.

Dessa kraftfulla åtgärder utförs i kulturskaparnas namn, men skadar i själva verket spridningen av kultur och kunskap. De gör det också svårare för kulturskapare att välja och utveckla nya sätt att sprida och tjäna pengar på sitt arbete. De gamla ersättningsstrukturerna krockar inte sällan med de nya och skapar problem för kulturskapare som vill möta sin publik på ett modernt sätt. Det kan till exempel vara svårt för enskilda kulturskapare att producera och distribuera sina analoga verk utan att underkasta sig upphovsrättsindustrins monopol.

Samtidigt riskerar miljoner kulturkonsumenter att dömas för privat kulturdelning, trots att man vet att kulturdelning är bra reklam som leder till kulturköp. Det betyder i praktiken också att många ungdomar kommer att gå in i vuxenlivet stämplade som brottslingar, och med en rejäl knäck i förtroendet för vårt rättssystem, trots att de bara gjort något som gynnar kulturen och samhället. Allt på grund av en industris ovilja att inse att tiderna har förändrats och politikernas flathet gentemot den.

Piratpartiet anser att att samhällsnyttan ska sättas före enskilda särintressen även i frågan om ekonomisk upphovsrätt, att kulturdelning i ickekommersiellt syfte ska avkriminaliseras och remixkulturen uppmuntras. Kulturskapare ska uppmuntras och att finna och använda sig av den nya teknikens möjligheter.

Konkret betydelse:

  • Dataskyddslagar som hindrar företag från att godtyckligt sprida individens uppgifter.
  • Gör det omöjligt att stänga ned sidor utan ordentlig rättegång.
  • Gör lobbyns maffiametoder med hot om böter olaglig.
  • Öppna upp för digitala bibliotek och andra kunskapsbärare, både ur civilsamhället och vid behov statliga.
  • Upphovsrättsreform, remixkultur.

gahem1.3.1 Alla människor har samma rättigheter

Piratpartiet tror på alla människors lika värde och att alla människor därför ska ha samma rättigheter. Det betyder att vi inte villkorar friheter, rättigheter och möjligheter utifrån exempelvis etnicitet, funktionshinder, härkomst, kön, religion, politisk åskådning eller sexuell läggning. Alla individer ska behandlas lika, åtnjuta likhet inför lagen och ha samma rätt att påverka samhällsutvecklingen. Samhället ska sträva efter att ge alla människor samma möjligheter att göra sin röst hörd och delta i samhällslivet. Ju fler som deltar, desto starkare blir demokratin.

Piratpartiet tror på mångfald och inkludering. Alla vi människor mår bra av att så många människor som möjligt, med olika erfarenheter och tankar, är med och bygger det samhälle vi lever i.

Konkret betydelse:

  • Religionsfrihet.
  • Regnbågsfrågor såsom allas rätt att gifta sig, skaffa barn, identifiera sig som sitt eget kön, ha de relationsformer de vill, allt utan repressalier från staten, individer och företag.
  • Mångfaldspositivism, fokus på ett integrerat samhälle.
  • Möjligheter för alla att engagera sig politiskt och i civilsamhället.

1.3.2 Demokrati förutsätter fri, oövervakad kommunikation

Alla människor ska ha samma rätt att påverka samhället. Piratpartiet vill värna och stärka demokratins fundament: likhet inför lagen, åsiktsfrihet, yttrandefrihet, pressfrihet, rätten att uttrycka sin åsikt anonymt och fria allmänna val med valhemlighet till samhällets beslutande organ.

Politiska beslut måste fattas på den nivå de hör hemma, så att besluten fattas så nära de människor som berörs som möjligt. Makten ska ligga hos de valda politikerna, inte hos tjänstemän. Beslutsfattande måste präglas av tillgänglighet, öppenhet och transparens och vara möjligt att granska utifrån. Alla måste ha rätt att slå larm om missförhållanden utan att riskera repressalier. Dessa principer måste bevakas på alla nivåer (kommun, landsting, stat, samt mellan- och överstatliga samarbeten) och innebär särskilda utmaningar för politiken på EU-nivå.

Alla måste ha möjlighet att fritt skaffa information i samhällsfrågor, och att göra sin röst hörd i samhällsdebatten. Yttrandefriheten är därför en omistlig del av demokratin, liksom att människors kommunikation med andra människor är fri och utan övervakning.
Till yttrandefriheten hör självklart rätten att uttrycka sig anonymt. Ingen ska exkluderas ur det demokratiska samtalet för att han eller hon är rädd för olika former av repressalier. För att bygga ett gott samhälle behöver vi inte bara höra väletablerade normsvenskars åsikter. En 15-årig bög från Sveg, en gömd papperslös flykting, en 50-årig gruvarbetare i Kiruna, en lattemamma på Söder, en student i Lund eller en pensionär i Göteborg har allra minst en sak gemensamt. Samhället behöver just deras tankar och åsikter för att utvecklas och förbättras.

Konkret betydelse:

  • Fokus på de rättigheter som arbetats bort på senare år.
  • Rätten att vara oskyldig till motsatsen bevisas.
  • Valhemlighet, exempelvis kritik mot digitala valsystem som är mindre säkrare än alternativ som valsystem med utskrifter snarare än dagens papperslappar.
  • Subsidaritetsprincip, lägg lokala frågor på kommuner och län, nationella frågor på staten, och EU-frågor på EU.
  • Minska byråkratin i politiken och lägg makten hos politiker snarare än tjänstemän.
  • Yttrandefrihet.
  • Flyktingpolitik – papperslösa ska ha samma rättigheter som formella medborgare.

banned1.3.3 Alla människor har rätt till personlig integritet och privatliv

Alla människor har en grundläggande rätt att själva bestämma vilka delar av sina privatliv de vill lämna ut till andra, och vilka de vill hålla för sig själva. Respekt för alla människors personliga integritet är nödvändig för att människor ska vara trygga, våga ta initiativ och säga vad de tycker. Intrång i privatlivet och övervakning ska därför bara få förekomma efter individuell prövning vid misstanke om grova brott.

Människor lever sina liv i olika miljöer, men alla har samma rätt att slippa övervakning oavsett om man skickar ett brev via posten eller som ett mejl, om man skvallrar över ett cafébord eller på en chattsajt, om man talar i fast telefon eller i mobiltelefon. Ingen åtskillnad ska därför göras mellan övervakning av elektronisk och annan kommunikation.
Den personliga integriteten och privatlivet måste värnas genom livets alla skeenden, från barndomsårens dagis och skola över vuxenliv med arbete och kärlek, till seniortillvarons ökade behov av vård och omsorg.

Konkret betydelse:

  • Mot övervakning, för rätt till privatliv.
  • Rättssäkerhet.
  • Integritet i utbildning, äldrevård och annat.

1.3.4 Kunskap tillhör oss alla

Den kunskap vi har idag har uppkommit genom en lång rad insikter, erfarenheter, upptäckter och experiment, gjorda under hela mänsklighetens historia av ett oräkneligt antal människor. Kunskap är därför inget som kan ägas av en person eller en grupp. Kunskap är mänsklighetens gemensamma källa, och borde därför vara fri och tillgänglig för alla att att ösa ur.

Immaterialrätt strider mot principen om informationens och kunskapens frihet, och kan bara accepteras i de enskilda fall där den har väldokumenterade positiva effekter. Stater och offentliga organ måste se till att den kunskap de besitter och utvecklar görs så tillgänglig som möjligt, exempelvis genom att museers, arkivs och biblioteks samlingar digitaliseras och öppnas, och insamlad statistik enkelt kan laddas ner och bearbetas vidare. Resultat från forskning och verk som helt eller delvis finansierats av allmänna medel ska vara fritt tillgängliga via nätet och andra tillämpliga forum.

Fri och tillgänglig kunskap öppnar nya möjligheter för skola och utbildning. Piratpartiet anser att all utbildning måste förbereda barn, ungdomar och vuxna för att möta och utnyttja den informationsväv som idag genomsyrar samhället även utanför skolan. Undervisningen måste präglas av mångfald och upptäckarlust. En människa som lär sig att söka och tycka om kunskap kommer alltid att fortsätta att leta kunskap och på så sätt göra sitt eget och andras liv rikare.

Konkret betydelse:

  • Immaterialrätt undantas som standard, snarare än tvärtom.
  • Skattefinansierad konst, kunskap och information ska vara fri från immaterialrätt och ägas av allmänheten.
  • Immaterialrättsbefriad kunskap ska användas i utbildningen.
  • Utbildning ska satsa mer på individens upptäckarlust snarare än att lära ut torr fakta.

pirate_party1.3.5 Kulturen berikar våra liv och ska vara så tillgänglig som möjligt.

Kulturen berikar våra liv och är en viktig del av ett samhälle som är sunt och roligt att leva i. Piratpartiet anser därför att det är viktigt att så många människor som möjligt får tillgång till ett rikt och varierat kulturutbud, och att vi ska bejaka och stödja de tekniska verktyg som kan göra detta möjligt.

Människor har alltid skapat och delat kultur mellan sig. Genom den nya teknikens fantastiska möjligheter kan vi i dag kopiera och dela mer kultur med varandra än någonsin tidigare. Samhället tjänar på att inte låta ungdomar gå ut i vuxenlivet med stora skulder. Piratpartiet anser att all kulturdelning för privat bruk och i ickekommersiellt syfte alltid ska vara laglig.

Kulturdelning stimulerar både produktion och försäljning av kultur. Därför finns ingen anledning att genom lag eller tekniska medel begränsa människors möjlighet att dela kultur mellan sig. Piratpartiet vill reformera upphovsrätten så att den bättre tjänar både kulturskapare och kulturkonsumenter i den nya tidens kulturlandskap.

Piratpartiet tror att ett samhälle där kultur fritt får delas mellan människor i ickekommersiellt syfte gynnar hela samhället. Vi anser att det är bättre att uppmuntra kulturskapare att använda sig av de nya möjligheterna, än att gå upphovsrättsindustrin till mötes och tvinga kvar dem i ett föråldrat system. Det skulle inte bara gynna kulturskaparna, utan även kulturkonsumenterna som skulle få tillgång till ett betydligt bredare kulturellt utbud.

Konkret betydelse:

  • Kulturpolitik som satsar på mångfald mellan alla typer av kultur, inte bara de som traditionellt accepteras av ett fåtal invånare.
  • Avkriminalised ickekommersiell fildelning, reformerad upphovsrätt.

Intressanta motioner på Piratpartiets höstmöte, del 3: motioner B28-C06

Piratpartiets höstmöte är i full gång på mote.piratpartiet.se, och är öppet för alla medlemmar. På mötet kommer vi bland annat att rösta om en drös förslag till ny sakpolitik. Enligt tidsplanen börjar de första omröstningarna den 29 oktober. Jag tänkte försöka sammanfatta var mina röster landar.

Det här är den tredje posten jag gör (läs första här och andra här), där jag går igenom motionerna B28-C06 (eller i varje fall de jag tycker är intressanta att prata om).

B30: Skilj stat och religion åt

Motionären vill slå ett slag för det sekulära samhället, någonting som flutit under ytan länge men aldrig riktigt konkretiserats. Det slutstående yrkandet har formuleringen ”Kyrka och stat ska vara åtskilda, staten ska vara sekulär och lagar och regler i stat och kommuner ska vara anpassade därefter.”, vilket är alldeles utmärkt i balansen mellan överflum och överkonkret. Bifall!

B34: Åtgärder mot hemlöshet

B34-Y05 lägger en vettig grund för en framtida vidareutveckling av politik för hemlösa – alla ska ha rätt till ett tak över huvudet. Bifall!

Utöver detta ligger Y03 och Y04 som diskuterar baracker för hemlösa på platser där de ständigt påminner om problemet. Jag lade Y04 för att det tar fram samma lösning som Y03 men på ett mer allmängiltligt vis, dock stöjder jag ingendera. Det är viktigare att belysa och lösa problemet på andra sätt än att skapa getthon. Avslag.

B36: Terminsavgifter och uppehållstillstånd för utbytesstudenter

Motionären vill stimulera den svenska arbetskraften genom att göra det enklare för utländska studenter att få uppehållstillstånd och jobb i Sverige.

Det här är ett mycket bra förslag. Utbildningen av utbytesstudenter hjälper en hel del både till nationell ekonomi och nationell utveckling vad gäller vetenskap och teknik. Det finns en ständig risk att de utbytesstudenter som kommer hit och läser sedan åker hem igen eller vidare till ett annat land, men denna risk är värd att ta mot fördelarna vi kan få.

Vi behöver utländska studenter för att få en ny våg av ingenjörer och doktorander som i sin tur kan skapa företag, göra stora vetenskapliga upptäckter och inspirera och utbilda nästa generation. Det allra bästa sättet att göra detta är att ha bra utbildningar, och att sänka tröskeln för att söka hit. Sverige har redan mycket bra utbildningar i sina universitetsstäder, och än bättre utbildningar är en följd av att få fler och bättre studenter.

 B38: Nordisk förbundsstat

Motionären vill bilda en nordisk förbundsstat av federal modell med en gemensam, folkvald statschef. Det här låter för mig som en cool idé som jag inte ser några tydliga fel med, men samtidigt faller det under den politiska kategorin ”stora vuxengrejor jag inte riktigt känner att jag kan sätta mig in i”, som inkluderar statsskick och ekonomi i allmänhet. Därför blir det antagligen att jag avstår.

C03: Skapande av sakpolitiska bazarer, samt ändrad process för framtagande av partiprogram

Motionären vill förändra processen med vilken vi breddar Piratpartiet, och vill göra så med ett bazarsystem.

Utan att egentligen ta ställning till grundidén, så tror jag att det vore ett stort misstag att plötsligt ändra processen för framtagande av partiprogram. Vi befinner oss mitt i en mycket stor breddning, och om vi pausar ens för ett ögonblick finns en stor risk att vi missar tåget. Om valen 2014 går åt helvete och vi av någon anledning vill börja om processen, då ser jag gärna att vi omvärderar processen. Fram till dess, avslag.

C06: Acceptans av de svenska lagarna

Motionären vill få igenom att vi accepterar alla svenska lagar vi inte fattat en åsikt om. Medan jag förstår vad hen är ute efter, så missar hen något viktigt: visst ska vi inte uppmuntra till att bryta mot lagar, men det betyder inte att vi accepterar dem. De lagar vi inte fattat en åsikt om har vi just så – ingen åsikt.

Henrik Brändén sammanfattar kritiken bäst: ”Som parti kan vi gilla eller ogilla lagar. Att anta åsikten att vi gillar en viss lag är lika förpliktande för våra blivande riksdagsledamöter som åsikten att vi ogillar en viss lag, så ett sådant ställningstagande bör föregås av samma noggranna prövning i det enskilda fallet. […] Sedan är det en fullkomlig självklarhet att vi alla som lever i ett demokratiskt land bör följa de lagar som finns, såvida vår moral inte i ett konkret fall påbjuder att man istället gör civilt motstånd.

Så…

Tack för mig! Hoppas någon fick nytta av dessa inlägg. 🙂

Vad beslutades på Piratpartiets vårmöte?

Piratpartiet hade sitt vårmöte nu i april och maj månad. Det resulterade i de första motionerna som lägger in ny sakpolitik på vår agenda, och öppnar upp oss för helt nya vägar (baserade på en grundideologi).

För den som inte satsar 100 % under mötet kan det vara tufft att hänga med i alla diskussioner och vad som beslutades, så jag tänkte skriva ihop lite sammanfattningar. Det här är saker som alla aktivister borde känna till, eftersom det faktiskt är del av vår politik nu. Jag hoppar över motioner som inte är sakpolitiska, men läs dem gärna själv i alla fall på forumet.

(Jag gör mitt bästa i att sammanfatta rätt långa motioner. Säg till om jag missrepresenterar på något vis, så fixar jag det.)

Rätts- och kriminalpolitik

[B02] Istället för att besluta att en hel fysisk hårddisk ska förstöras, så ska domstolen döma att endast nödvändig information på hårddisken förstörs. Exempelvis själva mp3-filen och torrentklienten om det är ett fildelningsmål.

[B20] De regler som idag gäller för tillståndsgivning till övervakningskameror i det offentliga rummet ska också gälla för attrapper.

Forskningspolitik

[B04] Forskare ska rekommenderas att släppa alla sina vetenskapliga artiklar under open access, alltså fritt tillgängligt för alla som vill läsa, utan kostnad. Detta är ett krav för all forskning som sponsrats av staten. Staten ska även subventionera open access-förlag under en övergångsperiod.

[B06B18] Vi ska arbeta för en kraftig utökning för svenska Rymdstyrelsens samt European Space Agencys budgetar, och erkänna rymdforskning som en viktig del av svensk forskning och teknik. All rymdforskning ska göras tillgänglig online, vi ska arbeta för giftfria bränslen samt bygga ett svenskt centrum för planetär forskning samt utöka budgeten till organisationer som analyserar och förhindrar asteroidnedslag. Detta ska finansieras genom en sänkning av EU:s jordbrukssubventioner.

Skolpolitik

[B05] Kritiskt tänkande ska vara en röd tråd genom hela skolgången (grund- och gymnasie-), samt ska undervisas tydligt till lärarstudenter.

[B11] Skolelever ska löpande kallas till psykoterapeut, kurator, psykolog eller liknande under grundskoletiden. Dessa ska också få ökad närvaro i skolorna, och få obligatorisk utbildning i HBTQ-frågor.

[B24] Skolor ska uppmuntras donera till samhällsnyttiga kunskapsaggregeande initiativ (exempelvis Wikimedia).

Bibliotekspolitik

[B07] Bibliotek ska radera lånehistorik för att bevara låntagarnas integritet, men också erbjuda ett aktivt val att spara och dela sina lån, för att låntagarnas ska kunna erbjudas rekommenderade böcker. Biblioteken ska också öppna upp sin mjukvara, och byta till open source-mjukvara alternativt utveckla en egen.

[B08B12] Biblioteken ska flytta e-lån från det nuvarande systemet till en statlig nedladdningstracker, fri från DRM. Bibliotek ska utrustas med bokscanners för att sprida möjligheterna med e-lån. Låntagare ska erbjudas en kontaktyta till upphovsmän. Fjärrlån ska vara möjligt med samtliga böcker som lånas ut i Sverige. Bibliotek ska kunna finnas kvar även om böcker i övrigt fysiskt försvinner.

[B09] Både Sverige och EU ska ändra så att biblioteksersättningen är densamme för e-böcker som pappersböcker.

[B27] Bibliotek ska ges rätt att distribuera all digital media kostnadsfritt. De ska få i uppgift att bevara och digitalt distribuera hela vårt fysiska kulturarv.

Vårdpolitik

[B16] Patienter ska få valfrihet bland en mångfald av vårdgivare. Alla ska ha tillgång till god vård, oavsett var de bor. All sjukvård ska vara kunskapsbaserad, medan vidskepelser bekämpas. Enbart patienten och vårdgivaren ska ha full tillgång till patientens vårddata, ingen annan. Patienten ska ha möjlighet att studera denna från hemmet. Elektroniska system i vården ska vara baserade på öppen källkod och ska ständigt utvecklas vidare.

Energipolitik

[B25] Sverige ska ha ett väl utbyggt elnät som byggs ut i de områden där underskott av el finns. Nettodebitering av el på månadsbasis ska införas, och utvecklingen av el ska vara teknikneutral. Företaget Vattenfalls ägardirektiv ska ändras så att de snarare än att få stora vinster ska ha låga och stabila elpriser året om.

[B26] Fossila bränslen ska under kontrollerade former fasas ut och ersättas med andra energikällor. Vi ska arbeta för en hållbar och säker energiproduktion, samt arbeta mot artificiellt uppblåsta energipriser.

Blandat

[B03] Det ska inte längre vara ett krav av kungafamiljen ska tillhöra den rena evangeliska läran, utan de ska liksom resten av befolkningen själva få välja vilken trosuppfattning de tillhör.

[B13] Det ska vara tillåtet att spela in eller på annat sätt dokumentera arrangemang (kultur, idrott och liknande) som sponsrats med offentliga bidrag, exempelvis filma en fotbollsmatch och sprida fritt.

[B15] Riksdagens 4 %-spärr ska ersättas med en enmandatsspärr. Statligt partistöd ska ges till alla som uppnått 0.3 %. Partier som tvingas bekosta valsedlar själva ska få dessa automatiskt utdelade till vallokalerna.

[B17] Trossamfund ska inte ha rätt till ett speciellt stöd från staten, utan ska få ansöka om statligt stöd för välgörenhet precis som sekulära organisationer. För att få stöd måste ideella organisationer acceptera respekt för mänskliga rättigheter och människors livsval.

[B21] Vid framtida licensfördelningar för trådlösa nät ska frekvensallmänning, där lokala nät självorganiseras, övervägas.

[B23] Bytet mellan sommar- och vintertid ska avskaffas på EU-nivå, och normaltid ska följas året om.

Nu breddar vi Piratpartiet: Kritiskt tänkande i skolan

Här är mitt andra bidrag till Piratpartiets breddningsblogg. Kommentarer är avstängda här, men gå gärna till den sidan och kommentera!

Kritiskt tänkande, förmågan att utvärdera och förstå information, blir ständigt allt viktigare i den digitala informationseran. Alla har idag chansen att bära världens kunskap i sin ficka i form av en smartphone, någonting som aldrig tidigare i mänsklighetens historia varit möjligt.

Informationseran gör det möjligt att sprida information på nolltid, och det har hjälpt både till att utveckla allmänkunskapen, och till att fälla antidemokratiska regimer. Samtidigt finns nackdelarna med detta – för varje sida med korrekt information finns en sida med utdaterad, lögnaktig eller ensidig information. Det är viktigt för varje människa i informationseran att kunna utvärdera information för att inse om den är att lita på eller inte, viktigare än det någonsin varit förut.

Detta är viktigt i vardagslivet, i arbetslivet och i skolan. Elever kan inte förvänta sig att allt de läser är sant, lärare kan inte vara allt för auktoritära när det alltid finns en källa som emotsäger dem, korrekt eller inte. I takt med detta bör därför även skolväsendet ändras. Lika mycket som vi idag belyser vikten av att kunna läsa och räkna, bör vi också belysa vikten av kritiskt tänkande. I Sveriges framtida skola bör vikten av kritiskt tänkande inte bara vara en mindre punkt i ett par kurser, som idag, utan det ska vara en ständig röd tråd genom alla kurser i alla skolår, samt vara en egen obligatorisk kurs genom högstadiet och gymnasiet. Först då kan vi fullt ut belysa vikten, först då kan alla svenska medborgare få chansen att själva förstå den information de matas från alla möjliga källor.

Allt detta underlättar både för elevernas personliga liv, deras skolliv, deras framtida arbetsliv, och vidare studier. Detta inte bara allmänbildar eleverna, utan förstärker Sveriges arbetskraft och akademiska trovärdighet. Det är både ett kortsiktigt och ett långsiktigt projekt som kan placera Sverige i fronten av informationseran.

Nu breddar vi Piratpartiet! Fri forskning och open access

Här är mitt bidrag till Piratpartiets breddningsblogg. Kommentarer är avstängda här, men gå gärna till den sidan och kommentera!

Transparens är grundpelaren i forskning sedan vetenskapens födelse. Transparens krävs för att forskare ska kunna undersöka, kritisera och replikera varandras resultat, och det krävs antagligen allra mest för medicinsk forskning på droger, för att undvika att forskare helt enkelt ljuger ihop sina data, och att en dåligt testad drog släpps på marknaden.

Tyvärr är forskningen inte alltid så transparent som man skulle önska. Om du som privatperson vill läsa en publicerad vetenskaplig artikel, kan du knappast räkna med fri tillgång till den – du möter prenumerationsavgifter på tusentals kronor, alternativt att köpa enstaka artiklar (5-40 sidor) för uppemåt 200 kronor.

Om du däremot är student eller forskare på ett universitet, har du antagligen tillgång till prenumerationer på de största tidskrifterna. Fantastiskt, kan tyckas, men there’s no such thing as a free lunch. Smällen åker istället på universitetsbiblioteket, och det leder till att universitet budgeterar tiotals miljoner kronor på digitala filer som är helt kostnadsfria att dela. Det är pengar som skulle kunna läggas på bättre lokaler, utbildning åt lärare och större forskningsprojekt. Kostnaden gör att alla som vill läsa forskningen inte kan det, och att forskare inte kan undersöka och vidarearbeta på varandras arbete lika lätt.

Den lösning som växt fram heter open access. Open access är att släppa forskningen fri – att släppa den med en öppen licens, nedladdningsbar på nätet för vem som än vill läsa den, forskare som privatperson. Forskningen blir helt transparent till sist. Piratpartiet bör se som sitt mål att ha en framtid där all forskning kan läsas av vem som helst, oavsett om den personen är en framgångsrik mikrobiolog, en fattig doktorand eller en medelålders skrivmaskinsförsäljare. Dyra kostnader ska inte få vara en mur mellan forskarna och folket.

Så vad kan vi göra? Idag finns en utveckling med open access, men den går för långsamt. Detta skulle snabbas på om vi införde en subventioneringsmetod till open access-förlag under en övergångsfas, i stil med subventioneringen av e-tidskrifter vid millenieskiftet. Vi borde också införa en statlig standard, där vi är tydliga med att forskningsinstitut förväntas övergå till att släppa artiklar under open access snarast möjligt. Vidare måste vi införa ett krav på att all forskning som sponsrats av staten måste släppas under open access. Den betaldes av folket genom skatten, och den ska således också finnas att läsas av folket utan kostnad eller komplikationer.

Forskningen vill vara fri, och Piratpartiet vill släppa den fri.

PP:s breddningsarbete sätter igång på allvar

Det rör sig i seglen. Piratpartiet har på förvånande kort tid kommit rakt in i ett breddningsarbete, med stora mängder motioner på vårmötet (just nu pågående) om ren sakpolitik – bostad, vård, forskning, et cetera – som tidigare legat utanför partiets räckvidd. Partiet är plötsligt överens om att 2014 ska vi kunna besvara precis varenda fråga potentiella väljare ställer.

Nu har nästa steg satt igång. Anna Troberg och Henrik Brändén har satt igång en breddningsblogg, dit intresserade kan skicka sina inlägg som sedan postas och kan diskuteras i kommentarsfälten. Hittills har det postats om mångfald, jobb, EU, tvångssterilisering och maktbalans. Jag har skickat in en post om open access, en av mina hjärtefrågor, som jag länkar till när den kommer.

Det rör sig i seglen, och det är en fantastisk utveckling.

En naturlig breddning av Piratpartiets politik

Det har nu återigen börjat diskuteras om det är dags att bredda Piratpartiets politik. Detta har pratats om förut, och den största anledningen till att vi låtit bli är att vi skulle tappa ett enormt antal väljare genom att ta en ställning i vissa frågor – som det är nu ser vi oss som ett alternativ till många olika partier, eftersom vi bara säger emot deras politik på ett fåtal punkter rörande integritet och upphovsrätt. Det är också en fördel att ha få frågor eftersom vi då kan fokusera på det vi verkligen bryr oss om. Tyvärr tror jag inte att detta slår igenom för den allmänna publiken, som vill ha svar på en hel del, och det kan jag förstå. Jag tror att det enda valet för att partiet ska överleva och få fortsätta påverka är genom breddning.

Det är ingen nyhet att många inom partiet är liberala, och jag anser mig också ha en liberal värdegrund. Jag tycker dock inte att detta ska reflektera en eventuell breddning av partiprogrammet. Jag tror att vi inte ska bredda för mycket, eftersom risken blir för stor att tvinga bort de som inte håller med oss i vad som för vissa kan vara skitfrågor, men som för andra kan vara otroligt viktiga. Jag tror att vi har en chans att göra en naturlig breddning av vad majoriteten av partiet redan tror på, men inte ta ställning i för många frågor, och ej heller för kontroversiella (exempelvis droger och prostitution, helt enkelt för att de är för stora).

Det har tidigare föreslagits många idéer på naturliga breddningar, och jag tror på en hel del av de idéerna.

  • Det är inte nytt att PP vill fokusera mer på IT i skolan. Farmor Gun skriver idag om detta, och jag har tidigare skrivit om fördelarna med bredare datoranvändning i skolmiljö förut. Piratpartiet ska aktivt arbeta för att varje elev ska få en egen dator från och med lågstadiet. Vi vill också se över möjligheterna att i stor utsträckning använda fri programvara i skolvärlden, vilket kraftigt både skulle sänka kostnaderna och (i många fält) öka säkerheten och effektiviteten. Exempel på detta skulle vara ersättandet av Windows med Edubuntu.
  • Medan rättigheterna för homo-, bi- och transsexuella ökat enormt på väldigt kort tid finns fortfarande mycket att göra. Piratpartiet borde stå bakom att stoppa tvångssterilisering av transsexuella och att låta transsexuella adoptera. Dessa är frågor som borde vara självklara i ett modernt samhälle, och jag kan inte tänka mig att det är bakom en piratpartistisk värdegrund.
  • Piratpartiet borde också arbeta inom vården med att neutralisera all alternativmedicin och -vård utan bevisad effekt. Detta är ett växande pr0blem idag, och det är ett problem som borde attackerad av Piratpartiet med sin kunskapsgrund. Alternativmedicin ska självklart inte förbjudas, men ska inte få säljas och kallas medicin om ingen vetenskaplig koncensus finns som tyder på att den gör någonting. Exempel på medicin som är växande populärt på grund av sin placeboeffekt, men som inte fungerar, är homeopatika. Piratpartiet borde aktivt bekämpa detta, och stödja fortsatt forskning av medicin som faktiskt hjälper.
  • Som vidare utveckling av kunskapsdelen av vårt nuvarande program borde vi fortsätta stödja både utvecklingen inom vetenskapen, samt uppmuntra samhällets förståelse av den. Det är viktigt för ett framtidsland att alla, inte bara civilingenjörer och tekniker, förstår vetenskapen och dess framsteg. På senare år har pseudovetenskap ökat radikalt, både i form av (tidigare nämnd) alternativmedicin som hindrar många från att ta riktig medicin, och i form av oförståelse för erkända fakta som evolutionen.

Jag återkommer till humanism, och det är jag knappast först med. Piratpartiet har en mycket humanistisk grund, och det var därför jag lockades dit till att börja med. Humanism handlar inte om antireligiositet, som många tyvärr verkar tro, utan handlar om att se världen från ett mänskligt perspektiv där vi respekterar människor först. Vi behöver ett parti i riksdagen som kan se vad vi kan göra och uppmuntra oss till det. Jag tror och hoppas att Piratpartiet kan vara det partiet.