Skrivtävling för debattartiklar och insändare – få jättegoda bakelser!

Om mindre än ett halvår är det val till EU-parlamentet, och då står det klart om vi lyckas behålla våra platser där – det är verkligen på tiden att vi drar upp kvantiteten på debattartiklar och insändare vi skickar till tidningar. 2013 har varit ett otroligt produktivt år, men det är fortfarande egentligen ett fåtal som står för de flesta artiklar som skickas in. Nu ska det bli ändring på det.

Nu ska det bli ändring på det, och därför får ni som är med och skriver också någonting att vinna på det, mer än bara att veta att ni gör gott för partiet.

För varje debattartikel eller insändare du skriver och skickar in till en tidning fram till EU-valet 2014, så får du någon typ av fantastiskt god bakelse.

Så enkelt är det egentligen, mer detaljer nedan. Det räcker alltså med att du skickar in en text, om den sen också publiceras är det en extra bonus. Det viktiga är att den skickas in.

Hur du går tillväga för att få en gratis bakelse:

  1. Skriv en debattartikel eller insändare om precis vad som helst, men nämn Piratpartiet eller Ung Pirat antingen i texten eller signaturen. Få tips om hur du skriver insändare här.
  2. Skicka in texten till en tidning för publicering. Läs mer om hur du kan bli publicerad här.
  3. Skicka också texten till mig på email anton@nordenfur.se, tillsammans med en svensk adress dit du vill ha en bakelse, och eventuell information om allergier, matval, och liknande.
  4. Du får en bakelse på posten, och äter den självklart utan att oroa dig för att jag förgiftat den, för jag är väldigt snäll.

Har du några frågor om tävlingen kan du kommentera nedan eller maila på anton@nordenfur.se. Observera att det här är en helt egenanordnad tävling som varken Piratpartiet eller Ung Pirat har att göra med.

Bok och bibliotek med Piratpartiet

Jag kom precis hem från en långhelg med Piratpartiet på Bok- och biblioteksmässan i Göteborg. Mässan är riktigt kul i sig, men det som är desto roligare är att se vilket bemötande vi får där. Under hela helgen var det bara ett par som dök upp för att säga att de verkligen ogillade oss, men extremt många kom fram för att säga att de älskade oss eller var nyfikna på oss. I många fall kände de till oss och var glada när de fick veta mer om vår politik och hur det går för oss. I andra fall var det människor som aldrig hört talas om oss, men som blev förälskade direkt när de fick veta mer.

För ungefär ett år sedan fick partiet ett komplett bibliotekspolitiskt program, och det har nu tryckts upp i en snygg folder som delades ut på mässan. Många verkade uppskatta att vi hade ett syfte bakom att vara på mässan och att vi faktiskt hade politik i relevanta områden. De två andra partierna som var där, Sverigedemokraterna och Miljöpartiet, hade inte med sig det utan diskuterade istället helt andra frågor som inte hade med kultur att göra.

Under lördagen pratade jag med sångaren i hårdrocksbandet Brimstone, som skällde ut oss för vår syn på upphovsrätt. Efter en lång diskussion kom vi dock överens om att vi ändå höll med varandra om mycket och hade ungefär samma syn på skapande, även om vi skiljde oss på slutpunkten om hur lagarna skulle se ut.

Under söndagen – sista dagen – kom det fram en kvinna som var helt förbluffad över vår existens. Efter att ha fått höra att vi funnits sedan 2006 och har två mandat i EU-parlamentet  frågade hon flera gånger om, ”men var har jag hållit hus som missat det?” Då vi gått igenom politiken var hon såld, och frågade om hur hon kunde börja bli aktiv.

Det allra viktigaste med att vara med på events som Bokmässan är att vi når ut till de som röstade på oss i EU-valet 2009. Om de som gjorde det inte hör talas om oss mellan att de röstade och nästa val, kommer de självklart att anta att vi dog och inte är värda ännu en röst. Om vi däremot låter dem veta att ja, vi finns och ja, vi gör skillnad – då kan vi få ytterligare en möjlighet att fortsätta med just detta. Bara en ”hej, vi lever” gör en enorm skillnad.

Självklart är det också viktigt att synas hos de som aldrig hört talas om oss, och att göra ett så gott första intryck som möjligt. Dessa kommer antagligen inte att rösta på oss bara för att de såg oss en gång, men det ökar chanserna att de lägger större märke till oss nästa gång de ser oss, oavsett om det är på ännu en mässa, på ett torgmöte, på internet, eller på en valsedel i vallokalen.

Partistyrelsen besöker Bryssel (igen)

I förra veckan besökte Piratpartiets partistyrelse vår europaparlamentariska representation i Bryssel igen. Det är andra året i rad vi gör det, och vi har redan bestämt att det blir av igen innan EU-valet nästa år.

Brysselresorna är intressanta i det att de är väldigt effektiva, praktiska och (för mig) känns väldigt lyxiga, samtidigt som de är de billigaste styrelsemöten vi har under året. Som det ser ut nu kostar ett vanligt partistyrelsemöte ungefär 15 000 kronor (inräknat resor, mat och boende för ungefär femton personer), medan brysselmötet enligt Mab såg ut att landa på runt 2 000 kronor.

Anledningen till det är att vår representation i EU-parlamentet har möjlighet att bjuda in informationsgrupper som bekostas av parlamentet. Parlamentet ger då ut en schablonsumma för flyg, mat och boende. Denna summa är dessutom högre än vi brukar bekosta för mat och boende (boende försöker vi få på noll genom att låna soffor, mat ligger på någon tjuga per måltid och person), så under brysselresorna äter vi jämförelsevis fin mat och bor på (billiga, men ändå) hotell. (Innan någon frågar, vi får inte behålla mellanskillnaden, utan pengarna som vi får i schablon måste göras slut på. Annars hade det varit ett trevligt tillfälle att fortsätta leva spartanskt och få in extra inkomster till partiet.)

Parlamentets villkor för detta är att vi är där under minst en vardag och besöker parlamentet samt lyssnar på deras informationsföreläsning om hur parlamentet fungerar. Sist var detta på fredagen, denna gång var det på måndagen. Det är trevligt, men informationen börjar bli repetitiv nu när jag hört den fyra gånger.

Förra gången vi gjorde denna resa var ganska dåligt timad. Det var styrelsemötet innan partiets höstmötet 2012, så den stora punkten var att gå igenom ett fyrtiotal olika sakpolitiska propositioner. Lägg till extrem hetta som svenskar inte är vana vid att ha i september, och vi satt instängda i ett kontor och pratade politik konstant två dagar i sträck, inklusive sena sluttider för att vi hade ont om tid. Parlamentsbesöket till trots hade det mötet egentligen lika gärna kunnat hållits i Sverige, och vi hade nog inte märkt mycket skillnad.

Denna gång var det mycket bättre timat. Till detta möte var de viktigaste punkterna att diskutera sådana som direkt rörde nästa års EU-val, och vi hade tur att få med bägge parlamentariker Christian Engström och Amelia Andersdotter på det mötet. Det var trevligt och konstruktivt och vi fick mycket gjort, och denna gång kändes det att det faktiskt fanns en riktig poäng med att vara just i Bryssel. Dessutom hade vi denna gång mycket mer tid – eftersom det var i semestertider passade många ledamöter på att åka ned en eller ett par dagar tidigare och stanna några dagar till (på egen bekostnad, förstås). Vi hade många trevliga konversationer vid middagar och sent in på nätterna, några åkte iväg på muséer och jag fick gott om tid att sitta på parlamentet (med Amelias stulna skrivbord) och skriva ihop mötesprotokollet.

En viktig poäng är att denna typ av möten dessutom leder till ökad social sammanhållning, vilket är mycket viktigt i en styrelse. Jag hade långa diskussioner med ledamöter som jag egentligen inte pratat så mycket med utöver ren politisk diskussion på möten, bland annat Troed Sångberg och Dennis Holm. Det är svårt att överskatta vikten av dessa rent sociala sammanhållningar.

Hax är sent ute om fria kandidater

Henrik Alexandersson (Hax) postade häromdagen ett förslag till hur Piratpartiet ska dra nytta av ”fria kandidater från ‘höger’ och ‘vänster'” på valsedeln till nästa års EU-val. Förslaget har bland annat stöttats av Christian Engström på hans blogg. Tyvärr är Hax lite sent ute i den här diskussionen, och eventuellt motsägs hans förslag av vad medlemsmötet redan beslutat om hur kandidater ska tas fram:

”För alla platser är det viktigt att förvissa sig om att kandidaterna delar partiets grundläggande värderingar, visat ett engagemang för partiets frågor till exempel genom att skriva eller framträda i traditionella media, har förmåga att företräda partiet på ett sätt som väcker respekt och att de har en långsiktighet i sitt engagemang, så att de kan förväntas vara beredda att arbeta aktivt för partiet under de kommande fem åren, oavsett om de blir invalda i parlamentet eller ej.”

Frågan är hur fria Hax menar att kandidaterna ska kunna vara. Piratpartiet tar ju inte ställning i grundläggande höger-vänster-politik, men vi har faktiskt tagit ställning i en del enskilda frågor som kan tolkas som höger eller vänster. Jag ser inga stora problem med en kandidat som motsätter sig vissa enskilda ställningstaganden (jag kommer antagligen kandidera och jag motsätter mig vår politik om public service, till exempel).

Problemet kommer när en kandidat är emot en väldigt central del av våra värderingar. Vi kan enligt medlemsbeslutet ovan, och enligt mitt och många andras samvete, inte ta in kandidater som exempelvis är mot all invandring, även om dessa håller med oss om vår grundläggande EU-politik. Vi kan inte ha kandidater som är emot demokrati som styrningssätt, eller mot homosexuellas rättigheter.

Det går säkert att hitta fria kandidater som stödjer vårt principprogram helhjärtat. Men i diskussionen måste vi betona att det faktiskt är väldigt viktigt.

Uppdatering

Troed påpekade att citatet ovan handlar om valberedningens förslag. Självklart kan medlemmarna rösta in vem de vill på vallistan, det gäller bara att komma med ett alternativ till valberedningens förslag. Jag tycker dock att det finns en mycket god poäng i att följa direktiven till valberedningen överlag i kandidatprocessen, eftersom de faktiskt har ett väldigt gott syfte – medan vi kan ha kandidater som inte håller med oss om varje ställningstagande (det förekommer i alla partier), kan vi inte ha en kandidat som inte håller med om de mest grundläggande principerna. Det vore ett sätt att svika medlemmarna som röstade igenom principerna, och det vore ett sätt att se korkade ut i media. Självklart kan dessa kandidater röstas in, men de borde inte.

Pirate Times släpps

The Pirate Times, den internationella piratrörelsens nya nyhetssida släpps idag den 13 augusti! Sidan borde vara online nu på www.piratetimes.net. Tidningen leds av tysk-britten Gefion Thuermer och ett gäng journalister, däribland jag. Jag kommer att fokusera på nyheter från Norden och Östasien, och min första artikel – om den svenska Breddningsbloggen – är en av de första artiklarna.

Önska oss lycka till!

Uppdatering: Min artikel blev den första att komma upp, vilket är jättekul. Artikeln har redan, efter drygt tio timmar, över 100 shares på Facebook och nästan 50 på Twitter. Det känns som om det kommer att gå bra för Pirate Times, och det är kul att få skriva för en så pass stor publik.

Kolla också in Florian Staschecks artikel om unga piraters resor till EU-parlamentet till Bryssel. Nästa artikel tror jag kommer ut imorgon.