Att tro på framtiden, att tro på teknik

Med modern teknik kommer nya utmaningar och nya chanser – goda såväl som onda. Ny medicin och förbättrade odlingstekniker förlänger och räddar miljarder liv, samtidigt som vätebomber och allt dödligare vapen kan förinta mänskligheten. Bilar ledde till en enorm effektivisering av hela samhället, samtidigt som bilismen nu kräver hundratusentals liv varje år.1

Teknik kan vara fantastiskt. Teknik kan vara förödande. Och allt beror på hur vi som civilisation, vi som människor, implementerar den. Vill vi se internet som en källa för kommunikation, utbyte av information, undervisning och glädje? Eller som ett sätt att bevaka befolkningen, att styra deras tankar genom att censurera och ändra informationen som når dem, och ett sätt att leta rätt på oliktänkande med syftet att fängsla eller döda dem?

antonnordenfur-jagarpirat Med modern forskning får vi chansen att gräva oss djupare i universums absoluta grund, samtidigt som vi aldrig får sluta bry oss om varandra. Som Carl Sagan skrev – ”For small creatures such as we the vastness is bearable only through love.” Det är vi, inte tekniken, som är goda eller onda. Det är vi som fattar våra beslut, och vi som bestämmer om vi ska fatta dessa beslut baserat på kärlek, omtänksamhet, ett vurmande för personlig frihet och en tro på en bättre framtid. Eller om vi vill se varje människa som en potentiell fiende, om vi vill fängsla alla vi är oense med med målet att själva styra över vårt lilla hörn av kosmos.

Vi får aldrig fastna i att se teknik som någonting fundamentalt farligt. Vi får aldrig hamna i ett konservativt hål där vi blockerar allting nytt för att det kan bli fel. Vi måste alltid se på ny teknik med ett barns ögon, och drömma om möjligheterna. Vi måste alltid ge oss efter att göra det bästa vi kan av vår korta tid på jorden, innan vi också försvinner och blir damm på nytt.

Piratpartiet är det enda parti som faktiskt tror på framtiden. Vi ser modern teknik som verktyg som kan ta mänskligheten framåt – snarare än en bur där vi kan fängsla den. För att återigen citera Carl Sagan – ”somewhere, something incredible is waiting to be known”. Det är därför jag är pirat.

Debatt 101 – cannabis, veganism och rasbiologi

Det är få saker jag stör mig lika mycket på som när någon helhjärtat stödjer min åsikt, men argumenterar för den med helt felaktiga argument.

Inte att de inte håller med mig om varenda steg mot argumentet, alltså. Jag kan komma överens med kommunister om vilka företag vi ska bojkotta trots att vi inte är överens om exakt varför vi ska bojkotta dem. Nej, det jag stör mig på är när någon håller med mig ideologiskt hela vägen men tvunget ska ta fram ett logiskt felaktigt argument på vägen dit.

veganism-out-of-hereDet finns två riktigt bra exempel – cannabis och veganism. Jag är en stolt förespråkare av både cannabislegalisering och av veganism – men många ur de grupper som håller med mig tenderar också att presentera urbota korkade argument, speciellt när de ska börja dra in medicin i det hela.

Låt oss göra det enkelt, och låt oss för en kort stund helt förbise vad du som läser själv tycker om dessa två ämnen. Det enda som, enligt min ideologiska kompass, krävs för att argumentera för cannabislegalisering är att det inte skadar någon annan än brukaren, och att det därför bör vara upp till var och en att stoppa precis vad hen vill i sin egen kropp.1 Och det enda som, i min mening, krävs för att argumentera för veganism är att det är fel att skada andra varelser mer än vad som behövs för att själv leva ett drägligt liv.

Problemet uppstår när diverse cannabis- och veganismförespråkare går bortom dessa argument, som i grunden är baserade i moral och filosofi, och istället drar in betydligt mer komplexa frågor. Det är vanligt att som del av en debatt om cannabis höra påståenden om hur växten kan bota cancer,2 och det är precis lika vanligt att i en debatt om veganism höra påståenden om hur veganer lever längre och bättre liv och att människan ”egentligen inte är till för att äta kött”.

rasbiologi-bushkvinna-apaMan kan tänka att argumentationsfelet uppstår när förespråkaren väljer att ta till ett argument som de inte själva studerat klart utan bara förutsätter stämmer för att de hörde det någonstans, men det är faktiskt inte ens så enkelt. Argumentationsfelet uppstår när förespråkaren väljer att gå bortom de principer med vilka hen började, och väljer att ta till någonting mer.

Ibland är det väldigt lockande att, som del av en argumentation, presentera en väldigt lång rad olika argument. Tyvärr blir resultatet i princip alltid att kvantitet väljs framför kvalitet, och att de argument som är någorlunda starka försvagas av de som går att slå hål på. Du öppnar också upp för att tvingas utvärdera din ståndpunkt om argumenten motbevisas, någonting de flesta inte är beredda att göra. Vad händer när det står helt klart att cannabis inte alls botar cancer? Slutar du förespråka det då? Eller går du vidare till nästa argument? Om du gör det senare, så har du gjort fel hela tiden.

Ett avslutande exempel presenterades av Steven Novella på podcasten The Skeptic’s Guide to the Universe, och tog upp hur vissa antirasister argumenterade för lika värde genom att arbeta för att motbevisa de rasbiologiska semistudierna som i sin tur försökte vissa att svarta var dummare eller mindre moraliska än vita.

Så låt oss öppna Pandoras ask. Om det visar sig, trots all nuvarande forskning, att mörkhyade människor är något mindre intelligenta än ljushyade – betyder det att rasism blir okej?

Chelyabinsk var inte en väckarklocka, det var snoozeknappen

I februari i år sprängdes en asteroid över den ryska staden Chelyabinsk. Massvis filmer spreds över internet på den tjugo meter breda rymdstenen som kraschade genom jordens atmosfär. Det var bara ren tur att ingen dödades i katastrofen som skadade tusentals byggnader och uppemot ett och ett halvt tusen människor. En ny rapport som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature har nu undersökt händelsen närmare och kommit fram till den skrämmande slutsatsen att vi löper större risk att träffas av denna typ av meteoriter än vi tidigare trott.

Forskare har tidigare främst fokuserat på större asteroider, den typ som sprängdes över ryska Tunguska i början av 1900-talet. I det fallet hade vi tur att det handlade om ett befolkningslöst område – skulle samma asteroid slå ned mot Stockholm skulle Stockholm försvinna på sekunder, befolkningen utplånad och byggnaderna jämnade med marken. Och det är någonting som hänt i modern tid, vi har bara haft turen att det inte hänt på några städer.

Asteroiden över Chelyabinsk.

Asteroiden över Chelyabinsk.

Rymdstenar som utplånar städer är sällsynta, och vi har idag med hjälp av globala rymdprogram en ganska god bild av var de befinner sig i förhållande till jorden. Vi kan därför upptäcka dem i förväg, och då i alla fall delvis förbereda oss eller vidta åtgärder genom utrymning. Ett större problem som upptäckts efter meteoriten över Chelyabinsk och som nu beskrivs i Nature är dessa mindre kollisioner, som inte skulle utplåna en stad men som definitivt kan orsaka både mänskliga dödsfall och skador på byggnader och infrastruktur. I Chelyanbinsk uppskattas skadorna ha kostat uppemot 220 miljoner kronor.

Sverige har historiskt varit otroligt framåtblickande vad gäller innovationer och forskning, både i de områden som underlättar vår vardag utan att vara livsavgörande, och de områden som finns till just för vår egen säkerhet och överlevnad som civilisation – till det senare hör i modern fredstid bland annat matsäkerhet, energiproduktion och rymdforskning. Sverige har länge varit världsledande inom dessa forskningsområden, men vi har fortfarande lång väg att gå – av det lilla som spenderas på rymdforskning går otroligt lite till forskning om de asteroider som rör sig runt jorden.

Chelyabinsk vanligare än vi trodde

Bild public domain av NASA Goddard’s Visualization Studio.

Vi har en geografisk och geopolitisk placering på jorden som vi borde vara rätt tacksamma för – vi löper ingen risk för större naturkatastrofer som jordbävningar, översvämningar, vulkanutbrott, tsunamis, eller för den delen rent människoskapade katastrofer som krig. Vi lever ett ganska säkert liv. Den enda katastrof som vi löper lika stor risk för per kvadratmeter som de andra länderna är hot från rymden. Asteroider känner inga landsgränser, och det område som idag heter Sverige har historiskt träffas av oräkneliga asteroider. Förr eller senare kommer en att träffa oss i modern tid, och vi har inte lagt en krona på förberedelser inför det.

Nöd har alltid varit innovationens moder – eld, vapen, bostäder, och många fler uppfinningar har alla kommit ur vår civilisations ständiga vilja att överleva. Men när världen blir allt mer komplex gäller det också våra hot. Det är lätt att se hotet en natt i snön gör, och därför argumentera för att slå upp ett tält. Det är svårare att se risken av meteoritnedslag, och därför långsiktigt planera för ett utbyggt rymdprogram. Det gäller för oss som land och som civilisation att växa upp och tänka efter, utvärdera våra risker och försvara oss därefter.

Att vi förr eller senare kommer att råka ut för ett nedslag från rymdens håll är otvivelaktigt. Frågan är vad vi kommer att göra för att försvara oss.

NT: ”Släpp forskningen fri på internet”

Jag skriver i NT idag om forskning och open access:

Vi föreslår en modell där all forskning som produceras av skattemedel också ska bli tillgänglig för skattebetalarna, där vetenskapliga artiklar finns lätt tillgängliga över Internet för gratis nedladdning. Det skriver Anton Nordenfur, styrelseledamot i Piratpartiet och fysikstudent.

Transparens är grundpelaren i forskning sedan vetenskapens födelse. Transparens krävs för att forskare ska kunna undersöka, kritisera och replikera varandras resultat. Detta krävs allra mest för medicinsk forskning, för att undvika inkompetenta eller korrupta forskare. Här handlar det inte bara om god forskning, utan om liv och död.

Tyvärr är forskningen inte alltid så transparent som man skulle önska. Om du som privatperson vill läsa en publicerad vetenskaplig artikel, kan du inte räkna med fri tillgång till den, du möter prenumerationsavgifter på tusentals kronor per år, med alternativet att köpa enstaka artiklar (fem till 40 sidor) för uppemot 200 kronor. Det gör att den som läser om en ny undersökning i tidningen inte har en chans att kunna läsa mer om det. Det i sin tur leder till en befolkning med allt mindre inblick i forskarvärlden, det skapar en mindre allmänbildad befolkning och ökar glappet mellan forskare och “vanligt folk”.

Om du däremot är student eller forskare på ett universitet har du antagligen tillgång till prenumerationer på de största tidskrifterna. Fantastiskt, kan tyckas, men det är inte riktigt sant. Smällen åker i stället på universitetsbiblioteket och det leder till att universitet budgeterar tiotals miljoner kronor på digitala filer som är helt kostnadsfria att dela. Det är pengar som skulle kunna läggas på bättre lokaler, bredare utbildning åt lärare och större forskningsprojekt. Kostnaden gör att alla som vill läsa forskningen inte kan det och att forskare inte kan undersöka och vidarearbeta på varandras arbete lika lätt.

Den lösning som växt fram heter open access. Open access är att släppa forskningen fri, att släppa den med en öppen licens, nedladdningsbar på nätet för vem som än vill läsa den, forskare som privatperson. Forskningen blir helt transparent till sist.

Vi i Piratpartiet ser som vårt mål att ha en framtid där all forskning kan läsas av vem som helst, oavsett om den personen är en framgångsrik mikrobiolog, en fattig doktorand eller en medelålders telefonförsäljare. Dyra kostnader ska inte få vara en mur mellan forskarna och folket.

Vi föreslår en modell där all forskning som produceras av skattemedel också ska bli tillgänglig för skattebetalarna, där vetenskapliga artiklar finns lätt tillgängliga över Internet för gratis nedladdning. Denna modell stödjs av många andra organisationer runtom i Sverige och världen och är allt annat än en utopi. Det enda som krävs är den politiska viljan och vi kan ha en värld där forskningen finns tillgänglig för alla.

ANTON NORDENFUR styrelseledamot i Piratpartiet och fysikstudent

Kandidatur till innovationstalesperson för Piratpartiet

Bakgrund

Jag heter Anton Nordenfur och är fysikstudent från Linköping, aktiv i Piratpartiet både på lokal nivå som ordförande för Linköpingsföreningen, samt på riksnivå som ledamot i partistyrelsen.

Jag gick med i partiet 2008, var aktiv i EU-valrörelsen 2009, och 2010 kandiderade jag för partiet till Linköpings kommunfullmäktige. Sedan 2011 har jag varit mycket aktiv i partiets opinionsbildning, främst i frågor kring forskning, utbildning och HBTQ. Sedan 2012 har jag suttit i partistyrelsen, och jag planerar att kandidera för partiet i riksdagsvalet nästa år. Jag har också varit aktiv i ungdomsförbundet, någonting jag det senaste året dragit mig ifrån för att istället fokusera helt på partiet.
Varför talesperson?

Jag har länge engagerat mig för partiet i innovations- och forskningsfrågor, både i att opinionsbilda kring ny politik, och att kampanja för den existerande politiken utåt. Jag skryter gärna om att jag skrev och motionerade om vår nuvarande politik kring open access och open research, samt var med i partistyrelsen när vi föreslog stora delar av partiets nuvarande innovationspolitik. Jag är väl insatt i politiken, har varit med och skrivit en stor del av den, och arbetar gärna med att både bredda den och kampanja för den.

Jag har god mediavana, och har skrivit flera debattinlägg i större och mindre tidningar. Bland annat har jag skrivit i Dagens Nyheter om hur vi måste reformera Sveriges forskning och uppmuntra till open access. Jag har skrivit om partiets politik om slopad studieavgift för att stimulera innovation och forskning. Jag har varit med på SVT och argumenterat för ökade resurser till asteroidforskning efter nedslaget i Ryssland i februari.

Mediaexempel

Med i Östnytt om asteroidsatsningar

I fredags såg vi det största asteroidnedslaget på över hundra år, med över tusen skadade och enorma ekonomiska skador. Liknande katastrofer kan inträffa när som helst, och nästa gång kanske vi inte har lika stor tur.

Ung Pirats förbundsordförande Gustav Nipe har skrivit en debattartikel på Newsmill om hur vi borde satsa om pengar från internationell krigsföring och försvar till skydd mot yttre rymdens hot.

SVT Östnytt hade ett reportage om förslaget, där de tog med en kort intervju med mig. Det är inte varje dag man får använda ”annars kommer mänskligheten att utrotas” som argument för sitt politiska ställningstagande.

(Det står att jag är ordförande UP Öst, vilket är lite gammalt, slutade som det för ett par veckor sedan. Fortsätter traditionen att varje nyhet alltid har minst ett fel i sig.)

”Den som fildelar vill inte betala för sig”

Medan nidbilden av en fildelare är en girig filur som inte vill betala för vad hen tar åt sig, så visar ett flertal objektiva studier att sanningen är raka motsatsen – fildelare spenderar snarare mer pengar på kultur än vad andra gör.

Många jag har pratat med förklarar själva att de ofta laddar ned en skiva för att de vill ha den i MP3-format, vilket en köpt CD-skiva inte erbjuder. Andra rapporterar att de ofta går och ser en film på bio för att sedan ladda ned den för att se den igen. Många som laddar ned musik går sedan och ser konserter med banden, eller köper deras t-shirts, posters och knappar. Många ser inte poängen med fysiska skivor i den digitala världen, och vill inte gå igenom många lagliga alternativs DRM-infekterade korridorer. Det enda alternativet som är kvar är då att ladda ned musiken olagligt, och stödja bandet på andra sätt.

Självklart finns det de som laddar ned en hel del som de aldrig köper. För många handlar det dock om att man omöjligen kan köpa allt man laddar ned, utan att de istället laddar ned exempelvis tio skivor på en månad och köper två. Alternativet skulle ha varit att de skulle ha köpt två skivor, inte laddat ned någon, och således skulle de aldrig ha lyssnat på de andra åtta. Huruvida dessa åtta laddas ned påverkar inte industrin ett dugg, eftersom de ändå inte skulle ha blivit köpta. Enda skillnaden är att nedladdaren får mer musik, och ingen förlorar.

För andra handlar nedladdningen om att testa musiken som de sedan köper. Om en nedladdad skiva är bra så köper de den, men om den är dålig slängs filerna och skivan glöms innan den köptes. De som förlorar på detta är artister som släpper dåliga album, och de som vinner på detta är de som släpper bra album.

Mycket av detta är rena anekdoter, vilka inte ska betraktas som bevis. De stödjs dock av konkreta fakta. En studie visar att amerikanska fildelare betalar 30 % mer för kultur än amerikanska icke-fildelare, och att tyska fildelare betalar en bra bit över dubbelt så mycket som tyska icke-fildelare [källa, läs mer]. Flera andra visa att kulturskapare idag tjänar lika mycket eller mer än de gjorde innan fildelningens genombrott. En samling med alla funna studier som undersökt fildelning finns att läsa hos La Quadrature. En analys av studier om hur bra artister tjänar nu jämfört med innan fildelningen hittar du i kapitel 5 av Falkvinges och Engströms bok ”The Case for Copyright Reform”, som går att läsa online på copyrightreform.eu.

Kortfattat: fildelare tycker om att betala för sig, gör det mer än icke-fildelare, och för artisterna finns helt enkelt ingen kris.

Edit: Jag skrev först att iTunes använder DRM, vilket inte längre stämmer. Ber om ursäkt för missen. /2012-11-03 

Bild är CC BY-SA Chris Isherwood.

Data från ”Copy Culture in the USA and Germany”, som visar att fildelare betalar 30 % mer för kultur än de som inte fildelar [länk].

Vad har beslutats hittills på PP:s höstmöte? (första voteringen)

Just nu är Piratpartiets höstmöte i full gång, och vi har precis kommit ur den första voteringen. Främst behandlades ändrings- och tilläggsyrkanden, men ett fåtal motioner bifölls eller avslogs direkt. Eftersom det är rätt många omröstningar och yrkanden att hålla reda på tänkte jag försöka sammanfatta det här. Till den andra voteringen har Henrik Brändén sammanfattat riktigt fint vad som finns kvar att göra, så det ska jag inte försöka ge mig på!

Målet med detta är inte att inflika mina personliga åsikter, så säg till om jag råkat göra det. Säg också gärna till om jag råkat missa något, eller missrepresenterar ett yrkande. Thx!

Kultur

Om kulturpolitik: Vi vill ha en infrastruktur som gör kultur lättillgängligt för alla. Kultur ska komma in i bland annat skola, arbetsliv och vård. Kulturarter som graffiti och gaming ska sluta diskrimineras. De som får statligt stöd för sin kulturutveckling ska arbeta för att släppa denna fri för befolkningen att njuta av. All statligt finansierad kultur ska få spelas in och tillgängliggöras. Ökat stöd till bl a muséer, bibliotek och musikfestivaler. Kultur ska satsas på unga och inom vården. Vi tar ställning för öppna utställningsplatser för kultur.

Vård

Om integritet och delaktighet i vården: Vi behöver ett rikstäckande journalsystem som tillgodoser både den medicinska patientsäkerheten och patientens personliga integritet. Vi vill ha ett elektroniskt journalsystem där alla ”akutöppningar” utan patientens medverkan meddelas till patienten. Staten ska ta ett ökat ansvar för att förmedla information om medicinska frågor. Sjukvården måste bli bättre på att hantera och utnyttja att patienter själva skaffar sig kunskaper om sina symptom och sjukdomar. Informationsplikten av HIV-smittade ändras till en mer rimlig proportion till riskerna.

Om omsorg för äldre och funktionsnedsatta: Gamla, sjuka och funktionsnedsatta måste få möjligheter till mänsklig samvaro, tillgång till grönområden/natur och möjligheter att uppleva och utöva kultur. De ska få bo med sin livspartner även på ålderns höst. De ska få ökad möjlighet att använda och njuta av den digitala världens möjligheter.

Tillsynsmöjlighet för kriminalvården: det ska införas en särskild tillsynsmyndighet för Kriminalvården.

Skola och utbildning

Elevutvärderingar i skolan: Vi vill att elever ska få ökat inflytande i skolan genom utvärderingar och allmän möjlighet att ta iniativ till frågor som påverkar deras utbildning.

Om kunskapssyn i skola och utbildning: Skolans viktigaste uppgift är att lära elever att hitta, tolka, analysera och värdera information, och ge dem de grunder och referensramar som behövs för att kunna förädla informationen till kunskap, skapa förståelse och att dra slutsatser från denna. Skolan ska lära elever att navigera i informationsväven, ska stimulera elevers kreativitet, samarbetsförmåga, initiativtagande och källkritik. Alla elever ska få möjlighet att utvecklas optimalt. På alla praktiska gymnasieprogram ska det vara möjligt att skaffa sig högskolebehörighet. Alla ska ges möjlighet att lära sig nya saker för det höga nöjets skull. För att läsa på högskola ska det räcka med att ha relevanta förkunskaper, inte nödvändigtvis ett speciellt antal poäng. Vi vill införa obligatorisk datorkunskap med ökat djup, och tidigt ge elever chansen att programmera under lektimmarna.

Försvaret

Försvarets mål och syfte: Vi vill verka för en bred och blocköverskridande överenskommelse angående stabil och långsiktig försvarspolitik. Dess mål ska vara att värna befolkningens liv och hälsa, att värna samhällets funktionalitet, att värna vår förmåga att upprätthålla våra grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter. Dess huvuduppgift ska vara att verka för detta genom att försvara Sveriges territoriella intergritet på marken i luften, till sjöss och på andra arenor där vi kan hotas med angrepp.

Forskning

Publicering av rådata från forskning: Vi vill införa en policy om open research, vilken uppmanar forskare att släppa all sin rådata fri på internet. Skattefinansierade forskare krävs göra det.

Om värdering och finansiering av forskning: Forskning är viktigt både för att kunskap har ett egenvärde, och för att den kan göra nytta. Resurser till forskning ska fördelas i transparenta, genomskinliga system, där olika forskare ska konkurrera på lika villkor efter i förväg fastslagna kriterier, och det i efterhand ska vara lätt att se på vilka grunder besluten fattats.

Immaterial- och upphovsrätt

Om internationella immaterialrättsliga avtal: Vi upphäver det tidigare beslutet att vi är emot ACTA, och är nu istället mot ”alla försök att införa ny immaterialrättslig lagstiftning via handelsavtal som förhandlats fram utan demokratisk insyn” (i vilket ACTA rimligtvis inbegrips).

Om immaterialrättsligt skydd: Vi är emot allt immaterialrättsligt skydd av offentligt finansierad verksamhet. I övrigt ska det endast accepteras då fördelarna överväger nackdelarna.

Ändra lagen om skydd för landskapsinformation: Vi vill att flygfoton i normalfall ska få spridas lagligt och fritt.

HBTQ-rättigheter

Samkönade äktenskap i Sverige och i EU: Vi är för att fortsätta tillåta samkönade äktenskap i Sverige, och att vi vill göra det tillåtet i hela EU.

Bidragssystem

Om bidragssystemen för ideella organisationer: Reformering av bidragssystemen till ideella organisationer till ett mer enhetligt system som ger stöd på samma villkor oavsett vilket typ av verksamhet en organisation ägnar sig åt.

Migrations- och utrikespolitik

Mänskliga rättigheter och transparens vid vapenexport: Vapenexport till diktaturer eller andra länder som kränker mänskliga rättigheter ska inte tillåtas. Eventuell vapenexport ska ske helt transparent.

Mänskliga rättigheter i migrationspolitiken: Mänskliga rättigheter måste respekteras inom migrationspolitiken. Utvisningar av människor till stater drabbade av naturkatastrofer, våldsamma konflikter, mycket dåliga levnadsförhållanden eller brist på respekt för mänskliga rättigheter är inte acceptabelt.

Rättssäkerhet, polis och domstol

Resningsdomstol i Sverige: Vi vill sätta upp en resningsdomstol i Sverige.

Instans för beslut om husrannsakan: Endast en domstol ska kunna besluta om ordningsmakt får rätt till att göra en husrannsakan.

Ekonomi

Reglering av bankverksamhet: Vi tar ställning mot en europeisk bankunion. Banker och finansinstitut som har inlåning som omfattas av bankgaranti ska förbjudas att handla med värdepapper och valutor i egen räkning.

Om statens nivåer på bidrag och arbetsskatter, samt budgetbalans: Vi vill ha en budget i balans över konjunkturcykler och motverka budgetunderskott.

Bankers kapitalisering och krav vid bostadslån: Vi vill verka för ett stabilare finansystem med bättre kapitaliserade banker: vi ska införa ett kreditförlustkonto dit bankerna måste avsätta hälften av sina vinster tills det motsvarar halva egna bundna kapitalet. Pengar från kontot får endast tas ut de år banken går med förlust.

Organisation i stat, kommun och EU

Om det lokala och regionala självstyret, samt kommunikation med invånarna: Det kommunala självstyret ska förstärkas. Kommuner måste införa medborgarförslagsystem på sina hemsidor. Kommuner ska på sina hemsidor presentera framtida beslut och medborgarna ska kunna ge input på detta.

Procentspärr vid Europaparlamentsvalet: Vi vill avskaffa 4 %-spärren vid EU-valet, och vill göra det otillåtet för andra medlemsländer att använda sådana spärrar.

Krav på oberoende revision av myndigheter: Vi tar ställning för att myndigheter inte bör utreda sitt eget agerande, utan att de istället ska underställas så oberoende granskning eller revision som möjligt.

Skilj stat och religion åt: Kyrka och stat ska vara åtskilda, staten ska vara sekulär och lagar och regler i stat och kommuner ska vara anpassade därefter.

Partiinternt

Maktfördelning mellan partiet och folkvalda: Styrelsen ska till nästa medlemsmöte förbereda ett förslag på hur maktfördelningen kommer att se ut mellan partistrelsen och de som eventuellt väljs in i EU-parlamentet och riksdagen 2014.

Intressanta motioner på Piratpartiets höstmöte, del 1: motioner A01-B08

Piratpartiets höstmöte är i full gång på mote.piratpartiet.se, och är öppet för alla medlemmar. På mötet kommer vi bland annat att rösta om en drös förslag till ny sakpolitik. Enligt tidsplanen börjar de första omröstningarna den 29 oktober. Jag tänkte försöka sammanfatta var mina röster landar.

Det här är den första posten jag gör, där jag går igenom den första högen av motioner, A01-B08 (eller i varje fall de jag tycker är intressanta att prata om).

A03: PP ska inte ställa upp i kyrkoval

Motionären föreslår att Piratpartiet liksom Moderaterna inte bör ställa upp i kyrkoval, eftersom man ska skilja på religion och politik. Piratpartiet ska i mina ögon vara ett sekulärt parti, där vi inte tar ställning i frågor om tro. Jag är trots det fortfarande rätt osäker, eftersom jag förstås gärna ser att PP får så mycket politiskt utrymme som möjligt, så jag kanske avstår.

A04: Styrelsens storlek

Motionären framför att partistyrelsen idag är alldeles för stor med sina 16 platser, och föreslår en successiv nedbantning. Jag tror det här är helt rätt väg att gå, genom vilken vi kommer kunna ha en mer effektiv och mer sparsam styrelse framöver. Tumme upp!

B01: Privatisering av public service

Motionären vill privatisera public service och avskaffa tidningsstödet, för att ta bort en intressekonflikt där staten influerar pressen. Det ligger också förslag om att ha kvar offentligt finansierad public service, men att betalningsformen ska ändras till skatt, prenumerationer eller pay per view. Jag tycker själv helst att public service ska avskaffas helt, eftersom jag inte ser dess syfte i en värld där media är så fritt.

Kompromissen jag ser som ganska perfekt är den yrkad av Ravenna, att ”Piratpartiet anser att en offentligfinansierad Public Service bör fortsätta i minskat omfång (endast en (1) TV-kanal samt radio) och att radio- och tv-avgift ändras till finansieras via skatten” (B01-Y06). Hen sammanfattar väldigt bra i sin motivering: ”Jag anser att det som idag är Public Service är oerhört överdimensionerat för sitt syfte. En kanal borde räcka med råge. Vill man ha underhållning i form av filmer, sport och idoljakter så finns det en uppsjö av kanalpaket att välja mellan. Jag anser inte att det ligger i linje med partiets politik att finansiera viss utvald underhållning via skattesedeln.”

B02: Förbjud icke-medicinsk spädbarnsomskärelse

Motionärerna vill förbjuda icke-medicinsk spädbarnsomskärelse, för att motsätta sig ett ”oacceptabelt intrång i [barnens] rätt till kroppslig integritet”. De vill tillåta omskärelse för den som själv vill det, men vill inte att det ska tillåtas utan barnets godkännande.

Jag håller med helt och hållet. Omskärelse ska förstås vara helt frivilligt om man själv vill det, men jag tycker inte det är någonting som någon ska kunna tvinga på någon annan.

B03: Fortsatt laglig tobak (m. m.)

Motionären vill att den tobak som är laglig idag ska fortsätta vara laglig, och att de av EU planerade smaksättningsregleringarna stoppas. EU:s snusförbud ska avskaffas, och det ska bli tillåtet att sälja små cigarettpaket och enskilda cigaretter. Ytterligare restriktioner om var tobak får säljas ska förhindras. Det ligger också motyrkanden om att förbjuda rökning på diverse platser.

Jag varken röker eller snusar själv, men ser inte anledningen till att inskränka rökares och snusares rättigheter för att andra inte gillar det. Detta gäller förstås när de inte skadar andra avsevärt. Därför röstar jag för originalyrkanden Y01-Y05, men vad gäller Y06 röstar jag istället för ändringsyrkandet Y10: ”Piratpartiet antar ställningstagandet att rökning bör vara förbjudet i köer, i busshållsplatskurer och på liknande ställen där många personer motvilligt måste trängas bland främlingar.”

B04: Publicering av rådata av forskning

En av mina motioner. Jag vill införa en nationell policy för rådata från forskning att publiceras öppet tillgängligt för alla, och vill att detta ska vara ett krav för skattefinansierad forskning. Jag håller med mig själv.

B05: Tillåt samkönade äktenskap i Sverige och i EU

En av mina motioner. Jag vill ha fortsatt laglighet för samkönade äktenskap, och vill att det även ska bli lagligt i övriga EU-länder. Jag håller med mig själv ännu en gång.

B07: Eget samtycke för inträde i föreningar och samfund

Motionären vill att den som går med i en förening eller ett samfund ska gå med på det själv, vilket jag håller med om. Det är i min mening ganska absurt att det nu är möjligt för föräldrar att skriva in sina barn i exempelvis politiska och religiösa förbund, utan att barnet ens behöver känna till det eller kunna gå ut själv.

B08: Spel som kultur, spelmoms

Motionären Tommy Mogren (som skrivit en hel hög intressanta motioner detta möte) vill att vi erkänner spel som kultur, vilket jag tror alla i partiet är överens om. Spel – både bordspel, datorspel och andra typer av spel – ses ofta ned på i dagens samhälle, och även om deras status förbättrats ser det fortfarande rätt illa ut. Y01 – att spel ska erkännas som kultur – är glasklart, och där röstar jag helt för.

Sedan följer en hög yrkanden om moms på spel, vilket förvirrar mig och vilket jag finner ganska ointressant. Jag tror det finns de som kan bedöma detta bättre än jag, och avstår därför så länge.

MEP Amelia Andersdotter har skrivit ett gäng tilläggsyrkanden, som bland annat ger exempel på hur Y01 kan uppfyllas, vilket är super. Jag röstar därför för Y09-Y11.

Missad chans att försvara det gemensamma kunskapskapitalet

Jag och Kristofer Pettersson skriver (under mitt namn) i dagens DN Debatt om jakten på ett gemensamt kunskapskapital. Jag återpublicerar den här så att den inte försvinner bort i internetland. Och kommentarer är avstängda här, så gå dit och kommentera istället.

För övrigt känns det jättedumt att stå som enda underskrift på en debattartikel jag skrivit tillsammans med någon så trevlig som Kristofer, men det var lösningen för att göra texten mer personlig, och jag är tydligen en offentlig figur som kan få in debattartiklar i DN.

Det händer, men inte ofta, att jag hittar en livboj i nyheternas strida floder av arbetslöshet, våldsbrott och främlingsfientlighet. En sådan boj erbjöd dagens DN.

Titeln var “hållbar forskning kräver samarbete mellan blocken” och signerades en socialdemokrat och en miljöpartist. Två etablerade partier som funnit en smal väg bort från en bred, polariserad och tråkig debatt mellan högerhattar och vänstermössor. Underbart! Livet är större och det går att föra politik om möjligheter istället för katastrofer!

Förvånad blev jag när den föreslagna linjen missar att ta tillvara chansen att försvara det gemensamma kultur- och kunskapskapitalet. På ett nästan anti-socialdemokratiskt sätt förefaller syftet vara att stärka enskilda och ofta penningstarka intressen. Jag gick med i Piratpartiet just därför att jag anser att socialism ska kunna förenas med liberalism och inte styras av auktoritet.

Klavertrampet genljuder som starkast i meningar som “innovation innebär att gå från kunskap till värde”. Hur kan de glömma kunskapens alldeles egna värde? Tjänar inte ett samhälle, vårt samhälle, på förstärkt vetenskap och utökad kunskap oavsett den ekonomiska vinsten?

Piratpartiet vill reformera upphovsrätten så att framtidens forskare även i fortsättningen kan dela kunskap med varandra. Vi vill att skattefinansierad forskning kommer alla till nytta genom att släppas fritt. Vi vill att nya företag utan skräck för att bli stämda ska kunna utforska nya forskningsrön och utveckla nya produkter.

Forskningen kommer aldrig att kunna ta sitt nästa steg utan utökat samarbete, vetenskaplig öppenhet, och en helt ny syn på innovation och upphovsrätt. Medan MP och S skriver att ett problem för nyskapare är att finna rätt riskkapital i utvecklingsfaserna, menar vi att det finns betydligt större problem än så. Idag plågas innovation av absurda patentlagar som gör det dyrt och svårt för nya innovatörer att ta sig ut på marknaden, speciellt utan det riskkapital som S och MP nämner.

Patent används inte längre för att skydda grundläggande nyskapelser, utan för att peka ut marginella likheter mellan en ny produkt och ett existerande patent och använda dem för att stoppa konkurrens. Detta belystes nyligen när försäljning av mobiltelefonen Galaxy Nexus stoppades i USA för att den var för lik iPhonen. Liknande problem återkommer ofta i både forskning och innovation. En ordentlig patentreform krävs omgående för att förbättra forskningsmiljön.

För att inspirera samarbetet bör också skattefinansierade universitet bidra till det allmänna kunskapskapitalet genom att offentliggöra sina resultatet på lättåtkomliga och öppna ytor, där intresserade forskare och privatpersoner kan studera och arbeta vidare på den senaste forskningen. Om vi på allvar vill nå nya vetenskapliga och teknologiska höjder måste vi komma ifrån ett primitivt, individualistiskt system och vi måste arbeta tillsammans med ett gemensamt kunskapskapital.

Individuell jakt på ekonomisk vinst är naturligtvis lovvärt men transparens, samarbete och det nyfikna strävandet efter kunskap måste prioriteras. Innovativ framåtanda och förstärkt ekonomi kommer då att följa naturligt, tillsammans med de många andra fördelar som kommer av en allmänbildad befolkning.

Anton Nordenfur, styrelseledamot Piratpartiet