Att dö, att minnas, att hata, att leva

Terrordådet i Orlando slog mig hårdare än något annat jag varit med om. Det som hänt mig, det som hänt någon annan, allt. Det har fått mig att gråta floder. Att bli så jävla arg att jag inte vet vart jag ska ta vägen.

Jag vet att det funnits värre dåd. Fler människor som dött. Jag vet att fler dör i attacker och krig varje dag. Men ändå slog det så hårt. Det slog hårt, för det här var mina vänner. Det här var alla jag älskat. Det här var jag. Min pojkvän. Min partner. Min flickvän. Mina vänner. Alla homosexuella, bisexuella, pansexuella, asexuella, transpersoner, ickebinära, och så många fler. Alla ni – alla vi – som lever annorlunda liv, ibland för att vi vill och ibland för att vi inte har ett val. Vi som kanske sticker ut med vilka vi älskar, vilka vi tänder på, vilka vi vill vara med.

Vi sticker ut. Ibland får vi enormt stöd, speciellt i accepterande länder som Sverige. Ibland känner vi oss älskade, accepterade som alla andra, en del av samhället.

Men ibland sticker vi ut för mycket för vissa att hantera. Ibland är det som händer inte kärlek och acceptans – utan lidande och död. Alla gånger jag fått höra svärord, blivit kallad alla möjliga saker. Idag kan jag hantera det, idag kan jag skratta åt idioterna. När jag var femton och blev nedslagen i skolan kunde jag inte det.

Jag har alltid tyckt att det varit jobbigt att leva som pansexuell, som ickebinär transperson, som polyamorös, som någon som älskar det fetisch- och BDSM-sex en del andra finner vidrigt. Och då kan jag ändå passera så fort jag vill – och jag anstränger mig för att göra det, för att jag inte alltid orkar med. Jag har inte kommit ut som ickebinär inför mina föräldrar. Har inte kommit ut som vare sig poly eller pansexuell på jobbet.

Jag tycker det varit jobbigt för mig. Jag har inte ens en uppfattning över hur tungt det är för så många andra. Ni som inte kan passera. Ni som inte ens orkar försöka. Ni som hellre dör än försöker.

Ni som andra hellre dödar än accepterar.

Ni är mina vänner. Jag kommer alltid älska er. Kommer alltid sörja er.

Men syftet med terrorism är just att skrämma. Att få oss att sluta. Att bryta mönster. Att röra om i grytan. Och jag ber er, alla, att inte låta en homofob bestämma över era liv.

Sörj Orlando. Sörj Pulse. Bli förbannade. Arbeta hårdare, inte för att det är ert och vårat uppdrag utan för att det är enda vägen framåt. Enda vägen mot glädje, mot acceptans. Mot chansen att fortsätta leva.

Skratta åt Omar Mateen. Förlöjliga. Hata. Men anpassa er inte. Live on. Gör som förut – med undantaget av att sörja och att evigt minnas de som dog.

Jag och min man Fabian skaffade igår en hund, efter att ha pratat om det i nästan ett år. Vi fastnade omedelbart för namnet Orlando.

orlando

Naturkunskap: Instuderingsfrågor

Diverse frågor och svar angående naturkunskap. 

Förklara begreppet ekologi.Ekologi är den vetenskap som beskriver samspelet mellan levande organismer och dess miljöer, till exempel hur de påverkas av överlevnadsfaktorer såsom näringstillgång, ljus, syre, naturliga fiender med mera. Kort sagt kan man säga att ekologi är vetenskapen om hur naturen fungerar utan människans inblandning.

Förklara begreppet art.Djur och växter brukar delas in i arter, det vill säga efter sina genetiska besläktningar. Oerhört många mindre arter är även besläktade med varandra så att man kan se stora likheter mellan till exempel hund och varg, även om de inte är av samma art.

Ge exempel på ekosystem i din närmiljö.Ett exempel på ett ekosystem bara hundra meter från mitt hem är ett närbeläget träsk i början av en mindre skog, där människan i princip aldrig träder sin fot. Träsket kryllar av grodor, insekter, ödlor och växter, och det är ett tydligt kretslopp där man äter eller äts. Grodorna och ödlorna lever till exempel på insekterna som själva bland annat tar varandra, eller små kryp vid vattennivån. Allt går nedåt i ett kretslopp där de minsta är näst intill osynliga, ett kretslopp av vad som verkar som hundratals arter.

Fotosyntesen är en kemisk process. Hur går det till? Varför kan man kalla det ett kretslopp?Fotosyntes är när växter med hjälp av färgämnet klorofyll och solenergi omvandlar koldioxid, som tas upp ur luften, till socker och syre. Det som skapas används antingen till tillväxt för plantan, eller som lagring – anledningen till varför vissa växter smakar sött. Syret som släpps ut efter processen andas bland annat av djur och blir åter till koldioxid, som åter igen tas upp och görs om till syre. Att detta återvinns om och om igen är vad som gör fotosyntes till ett kretslopp.

Vilka är producenterna, konsumenterna och nedbrytarna i fotosyntesen?Växterna som byggs starkare av energin är producenterna, djuren som äter dem (och även de som i andra ledet äter de djuren) är konsumenterna. När dessa dött tar nedbrytarna hand om resterna. De omvandlas då till koldioxid, vatten och växtnäringsämnen. Nedbrytarna är exempelvis bakterier, insektslarver, svampar, gråsuggor, spindlar och daggmaskar.

Förklara begreppet kolets kretslopp. Vad heter det med ett annat ord?Allt känt levande består bland annat av kol, som tas upp av växter i fotosyntesen i form av koldioxid, som då omvandlas till kolhydrater och syre. Koldioxid återförs igen genom bland annat djurens utandning, och när nedbrytarna tar hand om rester från döda. Sedan industrialismen har människan påverkar utsläppen av koldioxid grovt då förbränningen av organiska ämnen (i detta fall exempelvis kol, petroleum och naturgas) släpper ut enorma mängder koldioxid.

Eftersom allt är ett så kallat kretslopp så borde det ju vara okej att förbränna fossila bränslen. Är det det? I annat fall varför inte?Det är inte okej. Då jorden som sagt är ett kretslopp är det omöjligt att förinta någonting. Allt som ”förbrukas” återkommer, ingenting försvinner komplett. När människan gräver upp till exempel naturgas och förbränner det bildas koldioxid som aldrig kommer försvinna. Självklart fanns det även innan, men då djupt nere i jorden och hade ingen möjlighet att skada miljön. Se det som att släppa ut ett oövervinnerligt monster från dess igenstängda håla.

Beskriv hur en näringsväv fungerar.En näringsväv är i princip en näringskedja, vem som äter vem i en lång kedja med producenterna längst ned och toppkonsumenterna högst upp. En näringsväv visar hur olika gifter och näringsämnen sprids i djurriket genom att visa vem som hade det först och hur det spreds genom att djuret åts av ett annat.

Vad menas med att ett ämne är ett miljögift?Miljögifter är ämnen som inte passar in i ekosystemet och förstör för växter eller organismer när de sprids. Miljögifter är ofta väldigt stabila, vilket innebär att det tar lång tid för dem att brytas isär. Miljögifter kan vara antingen organiska (uppbyggda av kol) eller oorganiska, och kan antingen vara naturliga eller konstgjorda, skapta av människan.

Hur påverkas toppkonsumenterna i en näringsväv när det är miljögifter inblandat?Även om bara ett djur i en näringsväv åtar sig ett miljögift, påverkas enkelt många andra i näringsväven. Exempel: Om djuret – i detta fall kan vi ta exemplet en insekt – blir uppäten av en fisk överförs giftet till denne. När fisken i sin tur äts av en större fisk, som kanske är toppkonsumenten i kedjan, överförs miljögiftet dit.

Vilken betydelse har fjällämlarna i den svenska naturen?Fjällämlar är ett bra exempel på ett bytesdjur som rovdjur är ytterst beroende av. Om det finns väldigt få fjällämlar skulle färre rovdjur få mat och de skulle inte kunna föröka sig lika mycket. Med andra ord sjunker antalet rovdjur med antalet fjällämlar, och likaså ökar de tillsammans med. Vår naturs mångfald är med andra ord ytterst beroende av fjällämlar.

Vilka faktorer avgör antalet individer i ett ekosystem?Mängd föda (växter, bytesdjur, vatten med mera), organiska fiender (rovdjur), miljögifter, klimat (om det är en ovanligt kall vinter exempelvis). Människan kan också vara en viktig faktor – om det är jaktsäsong, om människan söker nya boplatser och måste undanröja skog för detta, etcetera.