Etikettarkiv: miljö

Rymdpolitisk utveckling i Sverige och i EU (motion till PP:s vårmöte)

Bakgrund

Rymdforskningen har under de senaste decennierna fått allt större betydelse i samhället. Teknik som uppkom i samband med rymdforskning, som GPS-navigering, används nu i allt fler fordon, mobiltelefoner och datorer, och med satellitteknologi har direktsänd TV blivit en del av nästan allas vardag. Sverige är idag framstående i rymdrelaterade forskningsområden som nanoteknik, som i framtiden kan revolutionera en mängd områden, inklusive medicin och infrastruktur. Än viktigare, är det tack vara rymdforskningen som vi upptäckt miljö- och klimathot som global uppvärmning och eventuellt dödliga asteroidnedslag, och framtida resultat av forskningen kan bland annat innebära en stabil energiproduktion och – på länge sikt – en utveckling av mänskligheten bortom vår enda planet i kosmos.

Rymdforskningen är viktig även för andra forskningsområden, som matematik och fysik. En potentiell upptäckt av liv utanför jorden skulle vara en revolution för ämnen som biologi och medicin. Rymden är ett av de ämnen som inspirerar många studenter att läsa vetenskap och ingenjörskap, områden som betyder mycket för Sveriges utveckling och ekonomi, och det är ett fantastiskt sätt att få barn och ungdomar intresserade av vetenskap, teknik och kritiskt tänkande.

I en tid när USA:s rymdprogram NASA har tappat stora delar av sin budget på relativt kort tid, har EU:s program ESA här en chans att bli världsledande i rymdforskning, en position som USA haft sedan 1960-talet. Vi behöver sund konkurrens i forskningen och tekniken. Vi måste satsa på svensk och europeisk forskning, nu när bland annat Kina och Indien börjat få allt större rymdprogram, och det är en reell möjlighet att Kina tagit över rymden inom bara ett par decennier.

Rymdforskning har tidigare diskuterats inom Piratpartiet och Ung Pirat genom bloggar, sociala nätverk och speciellt Isak Gersons motion “En progressiv rymdpolitik”, som röstades igenom på Ung Pirats årskongress 24 mars 2012.

Framtagande av en sammanhållen rymdpolitik

I dagsläget finns ingen sammanhållen rymdpolitik i svensk politik, utan rymdrelaterade frågor faller under forsknings- och näringspolitik. Rymdpolitiken har just nu en stor betydelse i det svenska samhället, då Sverige har ett av världens största rymdprogram jämfört med sin befolkning, och då rymdforskning blir allt viktigare vid forskning och lösning av miljöfrågor och ny teknik. Därför anser Piratpartiet att en konkret rymdpolitik behöver tas fram i riksdagen.

Ökad ekonomiskt budget för rymdforskning i Sverige och i EU

Rymdstyrelsen, Sveriges ansvariga för rymdverksamhet, har en budget som inte räcker till för de uppdrag de får av ESA (European Space Agency) och svenska staten, och en utveckling av rymdforskning kan bara fortgå om de ekonomiska anslagen ökar, efter att ha varit stadiga i snart 10 år. Piratpartiet vill utöka Rymdstyrelsens budget för att kunna utföra de viktiga uppdrag de får av Sverige och EU.

Detta kommer självklart att kosta skattepengar, men vi måste ha ett långsiktigt tänkande. Sverige är idag framstående och ibland även världsledande inom rymdrelaterade områden, och vi är unika i Europa med vår rymdbas Esrange i Kiruna. Om vi behåller och utvecklar detta försprång kan resultatet bli nya svenska teknologiska innovationer, rymdturism genom Esrange, fler studenter inom vetenskap och ingenjörskap, och många nya jobb inom både rymdbasen och de teknologiska branscher det leder till, som nanoteknik och byggandet av astronomiska farkoster.

Det arbete som idag genomförs av EU:s rymdorganisation ESA kan effektiviseras och förstärkas enormt genom ökad budget. Detta möjliggör att de både bemannade och icke bemannade resorna som planeras till bland annat Mars och månen Europa faktiskt kan genomföras.

Transparans och access av statsfinansierad forskning

Sveriges rymdprogram samlar in mängder av data om speciellt nordisk miljö, och EU:s ESA samlar in stora mängder astronomiska data i flera olika andra områden. En stor del av denna information släpps fritt på internet, men en hel del göms fortfarande undan, och det finns ingen direkt standard i varken EU eller Sverige för hur det ska hanteras. En spridning av all statlig forskning, både rådata och rena rapporter, gör det möjligt för både privatpersoner och andra forskare att undersöka och utvärdera informationen enkelt och billigt. Det hjälper också att göra EU och Sveriges stat mer transparanta, och gör det svårare att genomföra fusk eller gömma undan skattepengar.

Piratpartiet ska arbeta för att all forskning som finansierats av Sverige eller av EU ska göras tillgängligt för alla gratis och enkelt genom internet.

Kortsiktiga och långsiktiga mål

Piratpartiet anser att det är upp till de specialiserade forskarna i området att besluta vilka mål som just nu är de viktigaste att nå, men att politiker bör ha en viss insyn i vilka som verkar lämpligast och mest givande.

Piratpartiet stödjer ett helomfattande europeisk rymdprogram som fortsätter att forska om solsystemet, galaxen och universum på distans, samtidigt som det satsar på att bygga en permanent månbas för att därifrån utforska solsystemet med både sonder och människor, inklusive en bemannad resa till Mars och en sondutforskning av himlakroppar med potentiellt liv i vårt solsystem.

Byggandet av miljövänliga bränslen

Bristen på giftfria bränslen är ett stort problem inom modern rymdfart – eftersom budgeten för de flesta rymdorganisationer (NASA, ESA, et cet) är så pass låg tvingas de flesta arbeta med miljöfarliga bränslen. Rymdstyrelsen har de senaste åren satsat sina resurser mer på att utveckla miljövänliga bränslen, som dessutom är mer effektivt, lättare, och billigare att frakta än alternative bränslen. Sverige är idag unika med detta, och en framtida utveckling möjliggör både billigare, mer miljövänlig rymdfart för Sverige, samt exportmöjligheter till bland annat USA:s rymdorganisation NASA, som visat intresse. Rymdstyrelsen säger dock själva att detta är ett försprång som snart kan förloras om inte deras ekonomi förstärkt.

Piratpartiet stödjer utvecklingen av giftfria rymdbränslen, både för miljöns och för ekonomins skull.

Utveckling av ett svenskt centrum för planetär forskning

Genom Esrange i Kiruna har Sverige sedan länge en stor del i miljöforskning och uppskjutande av satelliter, samt antagligen en stor framtida del i kommersiell rymdturism. Samtidigt saknar Sverige ett centrum för planetär utforskning, vilken skulle göra det möjligt för de engagerade svenska forskarlagen att arbeta på hemmamark istället för att splittras och arbeta i andra länder. Utvecklingen av ett sådant centrum skulle locka många forskare att arbeta i Sverige istället för utomlands, samtidigt som det lockar utländska forskare att arbeta i Sverige, samt fungera som en inspiration för barn och ungdomar intresserade i vetenskap, teknik och rymden.

Piratpartiet vill arbeta för en utveckling av ett svenskt centrum för planetär forskning, som möjliggör en bred astronomisk forskning från Sverige, inklusive forskningen av planeter, exoplaneter, utvecklandet av ny teknik samt deltagande av de internationella projekt som idag är bortom vår kapacitet.

Stöd till nya privata företag inom rymdbranschen

Medan astronomi i dagsläget inte kommit igång på privat nivå ännu, främst på grund av de stora kostnaderna inblandade och osäkerheten om finansiell return, är detta onekligen framtiden för rymdbranschen. Piratpartiet stödjer utvecklingen av privatägda alternativ till de rymdorganisationer som just nu sköts på statlig eller europaparlamentarisk nivå. Privata företag kan i framtiden antingen komplementera eller rent av konkurrera ut statliga organisationer.

ESA har sedan ett par år tillbaka ett verktyg för att utveckla lokala rymdföretag av denna typ, kallat ESA Business Incubation Center (BIC). Fem BIC finns idag runtom i Europa, och de hjälper nya företag att starta upp och stärka sin verksamhet för att utveckla teknologi och vetenskap inom rymdrelaterade forskningsområden. Piratpartiet anser att BIC behövs i Sverige för att stödja de mindre företag som redan finns, och för att uppmuntra fler att starta.

Skydd mot främmande himlakroppar

“Dinosaurierna blev utrotade för att de inte hade ett rymdprogram. Och om vi blir utrotade för att vi inte har ett rymdprogram, då är det rätt åt oss!” – Larry Niven

Idag har vi möjligheten att upptäcka och förhindra asteroidnedslag på jorden, någonting som för bara ett par decennier sedan kunde ha kommit helt oväntat och orsakat enorma naturkatastrofer. Dessa nedslag har skett förut, senast 1908 i Tunguska i Sibirien, ett nedslag som ödelade 2000 km² skogsmark, och som motsvarade över 3000 Hiroshimabomber i sin kraft (läs mer). En Tunguskahändelse i ett befolkat område idag skulle vara en katastrof, och än värre än så är de asteroider som flera gånger varit nära att utrota allt liv på jorden – allra mest känt är antagligen den som mörklade himlen för 65 miljoner år sedan, då den utrotade i princip alla större djur på jorden, bland annat dinosaurierna. Om människan levt på den tiden hade hade hon utrotats på veckor.

Rymdorganisationer som ESA och NASA har program som spårar alla potentiellt farliga objekt i solsystemet, och kollar av deras färdbana så att vi har en viss förvarning om någon är på väg åt vårat håll. Det råder forskning om hur en asteroid som är på väg in i jorden kan hindras, och flera välutvecklade planer har utformats, men forskningen går långsamt på grund av en låg budget.

Det finns flera potentiella risker i en nära framtid, och dessutom är det svårt att bedöma färdbanan helt eftersom någonting oväntat kan hända som får dem att byta bana relativt hastigt. Dessa program har inte alls så mycket finansiering som de behöver, och om vi upptäcker en riskabel asteroid imorgon kan de inte göra annat än att vänta på ett nytt beslut i EU som ger dem mer pengar. Denna byråkrati fördröjer processen, och för varje dag som går blir det svårare och dyrare att göra någonting. Piratpartiet vill att dessa program ska gå ett steg före. Vi anser att vi genom EU ska ge dem större budget så att de kan förbättra sina sökmetoder och sin forskning, samt förbereda en plan för vad som händer om vi upptäcker en potentiellt farlig asteroid imorgon.

Konkreta yrkanden

Vi yrkar att…

  1. Piratpartiet ska ta politisk ställning för att Sveriges riksdag ska tillkännage att rymdforskning är en viktig del av svensk forskning och teknik, och därför arbeta fram en sammanhållen rymdpolitik.
  2. Piratpartiet ska ta politisk ställning för en stor utökning av Rymdstyrelsens budget, för att möjliggöra uppfyllandet av de uppdrag de får av European Space Agency och svenska staten.
  3. Piratpartiet ska ta politisk ställning för en stor utökning av European Space Agencys budget genom EU, för att möjliggöra en mer effektiv och en bredare utforskning av rymden.
  4. Piratpartiet ska ta politisk ställning för att all rymdforskning som finansierats av Sverige eller av EU ska göras tillgängligt för alla gratis och enkelt genom internet.
  5. Piratpartiet ska ta politisk ställning för ett europeiskt rymdprogram som fortsätter att forska om solsystemet, galaxen och universum på distans, samtidigt som det satsar på att bygga en permanent månbas för att därifrån utforska solsystemet med både sonder och människor, inklusive en bemannad resa till Mars och en sondutforskning av himlakroppar med potentiellt liv i vårt solsystem.
  6. Piratpartiet stödjer utvecklingen av giftfria rymdbränslen, både för miljöns och för ekonomins skull.
  7. Piratpartiet ska ta politisk ställning för utvecklingen av ett svenskt centrum för planetär forskning, som möjliggör en bred astronomisk forskning från Sverige, inklusive forskningen av planeter, exoplaneter, utvecklandet av ny teknik samt deltagande i de internationella projekt som idag är bortom vår kapacitet.
  8. Piratpartiet stödjer uppstartandet och utvecklandet av privata företag i rymdbranschen, som kan komplementera och konkurrera med de statliga.
  9. Piratpartiet ska ta politisk ställning för att utveckla ett ESA Business Incubation Center (BIC) i Sverige, för att stödja mindre privata företag inom rymdbranschen.
  10. Piratpartiet tillkännager att asteroid- och kometnedslag är reella faror för nationell och internationell säkerhet.
  11. Piratpartiet ska ta politisk ställning för utökad budget till organisationer och program med mål att analysera riskerna för asteroid- och kometnedslag och forska om hur dessa kan förhindras.


Vidare läsning

Följande undertecknare av motionen stödjer den och önskar att den införs som Piratpartiets sakpolitk inom rymdområdet.

Anton Nordenfur
Kristofer Pettersson

Naturkunskap: Instuderingsfrågor

Diverse frågor och svar angående naturkunskap. 

Förklara begreppet ekologi.Ekologi är den vetenskap som beskriver samspelet mellan levande organismer och dess miljöer, till exempel hur de påverkas av överlevnadsfaktorer såsom näringstillgång, ljus, syre, naturliga fiender med mera. Kort sagt kan man säga att ekologi är vetenskapen om hur naturen fungerar utan människans inblandning.

Förklara begreppet art.Djur och växter brukar delas in i arter, det vill säga efter sina genetiska besläktningar. Oerhört många mindre arter är även besläktade med varandra så att man kan se stora likheter mellan till exempel hund och varg, även om de inte är av samma art.

Ge exempel på ekosystem i din närmiljö.Ett exempel på ett ekosystem bara hundra meter från mitt hem är ett närbeläget träsk i början av en mindre skog, där människan i princip aldrig träder sin fot. Träsket kryllar av grodor, insekter, ödlor och växter, och det är ett tydligt kretslopp där man äter eller äts. Grodorna och ödlorna lever till exempel på insekterna som själva bland annat tar varandra, eller små kryp vid vattennivån. Allt går nedåt i ett kretslopp där de minsta är näst intill osynliga, ett kretslopp av vad som verkar som hundratals arter.

Fotosyntesen är en kemisk process. Hur går det till? Varför kan man kalla det ett kretslopp?Fotosyntes är när växter med hjälp av färgämnet klorofyll och solenergi omvandlar koldioxid, som tas upp ur luften, till socker och syre. Det som skapas används antingen till tillväxt för plantan, eller som lagring – anledningen till varför vissa växter smakar sött. Syret som släpps ut efter processen andas bland annat av djur och blir åter till koldioxid, som åter igen tas upp och görs om till syre. Att detta återvinns om och om igen är vad som gör fotosyntes till ett kretslopp.

Vilka är producenterna, konsumenterna och nedbrytarna i fotosyntesen?Växterna som byggs starkare av energin är producenterna, djuren som äter dem (och även de som i andra ledet äter de djuren) är konsumenterna. När dessa dött tar nedbrytarna hand om resterna. De omvandlas då till koldioxid, vatten och växtnäringsämnen. Nedbrytarna är exempelvis bakterier, insektslarver, svampar, gråsuggor, spindlar och daggmaskar.

Förklara begreppet kolets kretslopp. Vad heter det med ett annat ord?Allt känt levande består bland annat av kol, som tas upp av växter i fotosyntesen i form av koldioxid, som då omvandlas till kolhydrater och syre. Koldioxid återförs igen genom bland annat djurens utandning, och när nedbrytarna tar hand om rester från döda. Sedan industrialismen har människan påverkar utsläppen av koldioxid grovt då förbränningen av organiska ämnen (i detta fall exempelvis kol, petroleum och naturgas) släpper ut enorma mängder koldioxid.

Eftersom allt är ett så kallat kretslopp så borde det ju vara okej att förbränna fossila bränslen. Är det det? I annat fall varför inte?Det är inte okej. Då jorden som sagt är ett kretslopp är det omöjligt att förinta någonting. Allt som ”förbrukas” återkommer, ingenting försvinner komplett. När människan gräver upp till exempel naturgas och förbränner det bildas koldioxid som aldrig kommer försvinna. Självklart fanns det även innan, men då djupt nere i jorden och hade ingen möjlighet att skada miljön. Se det som att släppa ut ett oövervinnerligt monster från dess igenstängda håla.

Beskriv hur en näringsväv fungerar.En näringsväv är i princip en näringskedja, vem som äter vem i en lång kedja med producenterna längst ned och toppkonsumenterna högst upp. En näringsväv visar hur olika gifter och näringsämnen sprids i djurriket genom att visa vem som hade det först och hur det spreds genom att djuret åts av ett annat.

Vad menas med att ett ämne är ett miljögift?Miljögifter är ämnen som inte passar in i ekosystemet och förstör för växter eller organismer när de sprids. Miljögifter är ofta väldigt stabila, vilket innebär att det tar lång tid för dem att brytas isär. Miljögifter kan vara antingen organiska (uppbyggda av kol) eller oorganiska, och kan antingen vara naturliga eller konstgjorda, skapta av människan.

Hur påverkas toppkonsumenterna i en näringsväv när det är miljögifter inblandat?Även om bara ett djur i en näringsväv åtar sig ett miljögift, påverkas enkelt många andra i näringsväven. Exempel: Om djuret – i detta fall kan vi ta exemplet en insekt – blir uppäten av en fisk överförs giftet till denne. När fisken i sin tur äts av en större fisk, som kanske är toppkonsumenten i kedjan, överförs miljögiftet dit.

Vilken betydelse har fjällämlarna i den svenska naturen?Fjällämlar är ett bra exempel på ett bytesdjur som rovdjur är ytterst beroende av. Om det finns väldigt få fjällämlar skulle färre rovdjur få mat och de skulle inte kunna föröka sig lika mycket. Med andra ord sjunker antalet rovdjur med antalet fjällämlar, och likaså ökar de tillsammans med. Vår naturs mångfald är med andra ord ytterst beroende av fjällämlar.

Vilka faktorer avgör antalet individer i ett ekosystem?Mängd föda (växter, bytesdjur, vatten med mera), organiska fiender (rovdjur), miljögifter, klimat (om det är en ovanligt kall vinter exempelvis). Människan kan också vara en viktig faktor – om det är jaktsäsong, om människan söker nya boplatser och måste undanröja skog för detta, etcetera.