NT: ”Släpp forskningen fri på internet”

Jag skriver i NT idag om forskning och open access:

Vi föreslår en modell där all forskning som produceras av skattemedel också ska bli tillgänglig för skattebetalarna, där vetenskapliga artiklar finns lätt tillgängliga över Internet för gratis nedladdning. Det skriver Anton Nordenfur, styrelseledamot i Piratpartiet och fysikstudent.

Transparens är grundpelaren i forskning sedan vetenskapens födelse. Transparens krävs för att forskare ska kunna undersöka, kritisera och replikera varandras resultat. Detta krävs allra mest för medicinsk forskning, för att undvika inkompetenta eller korrupta forskare. Här handlar det inte bara om god forskning, utan om liv och död.

Tyvärr är forskningen inte alltid så transparent som man skulle önska. Om du som privatperson vill läsa en publicerad vetenskaplig artikel, kan du inte räkna med fri tillgång till den, du möter prenumerationsavgifter på tusentals kronor per år, med alternativet att köpa enstaka artiklar (fem till 40 sidor) för uppemot 200 kronor. Det gör att den som läser om en ny undersökning i tidningen inte har en chans att kunna läsa mer om det. Det i sin tur leder till en befolkning med allt mindre inblick i forskarvärlden, det skapar en mindre allmänbildad befolkning och ökar glappet mellan forskare och “vanligt folk”.

Om du däremot är student eller forskare på ett universitet har du antagligen tillgång till prenumerationer på de största tidskrifterna. Fantastiskt, kan tyckas, men det är inte riktigt sant. Smällen åker i stället på universitetsbiblioteket och det leder till att universitet budgeterar tiotals miljoner kronor på digitala filer som är helt kostnadsfria att dela. Det är pengar som skulle kunna läggas på bättre lokaler, bredare utbildning åt lärare och större forskningsprojekt. Kostnaden gör att alla som vill läsa forskningen inte kan det och att forskare inte kan undersöka och vidarearbeta på varandras arbete lika lätt.

Den lösning som växt fram heter open access. Open access är att släppa forskningen fri, att släppa den med en öppen licens, nedladdningsbar på nätet för vem som än vill läsa den, forskare som privatperson. Forskningen blir helt transparent till sist.

Vi i Piratpartiet ser som vårt mål att ha en framtid där all forskning kan läsas av vem som helst, oavsett om den personen är en framgångsrik mikrobiolog, en fattig doktorand eller en medelålders telefonförsäljare. Dyra kostnader ska inte få vara en mur mellan forskarna och folket.

Vi föreslår en modell där all forskning som produceras av skattemedel också ska bli tillgänglig för skattebetalarna, där vetenskapliga artiklar finns lätt tillgängliga över Internet för gratis nedladdning. Denna modell stödjs av många andra organisationer runtom i Sverige och världen och är allt annat än en utopi. Det enda som krävs är den politiska viljan och vi kan ha en värld där forskningen finns tillgänglig för alla.

ANTON NORDENFUR styrelseledamot i Piratpartiet och fysikstudent

Kandidatur till innovationstalesperson för Piratpartiet

Bakgrund

Jag heter Anton Nordenfur och är fysikstudent från Linköping, aktiv i Piratpartiet både på lokal nivå som ordförande för Linköpingsföreningen, samt på riksnivå som ledamot i partistyrelsen.

Jag gick med i partiet 2008, var aktiv i EU-valrörelsen 2009, och 2010 kandiderade jag för partiet till Linköpings kommunfullmäktige. Sedan 2011 har jag varit mycket aktiv i partiets opinionsbildning, främst i frågor kring forskning, utbildning och HBTQ. Sedan 2012 har jag suttit i partistyrelsen, och jag planerar att kandidera för partiet i riksdagsvalet nästa år. Jag har också varit aktiv i ungdomsförbundet, någonting jag det senaste året dragit mig ifrån för att istället fokusera helt på partiet.
Varför talesperson?

Jag har länge engagerat mig för partiet i innovations- och forskningsfrågor, både i att opinionsbilda kring ny politik, och att kampanja för den existerande politiken utåt. Jag skryter gärna om att jag skrev och motionerade om vår nuvarande politik kring open access och open research, samt var med i partistyrelsen när vi föreslog stora delar av partiets nuvarande innovationspolitik. Jag är väl insatt i politiken, har varit med och skrivit en stor del av den, och arbetar gärna med att både bredda den och kampanja för den.

Jag har god mediavana, och har skrivit flera debattinlägg i större och mindre tidningar. Bland annat har jag skrivit i Dagens Nyheter om hur vi måste reformera Sveriges forskning och uppmuntra till open access. Jag har skrivit om partiets politik om slopad studieavgift för att stimulera innovation och forskning. Jag har varit med på SVT och argumenterat för ökade resurser till asteroidforskning efter nedslaget i Ryssland i februari.

Mediaexempel

Intressanta motioner på Piratpartiets höstmöte, del 1: motioner A01-B08

Piratpartiets höstmöte är i full gång på mote.piratpartiet.se, och är öppet för alla medlemmar. På mötet kommer vi bland annat att rösta om en drös förslag till ny sakpolitik. Enligt tidsplanen börjar de första omröstningarna den 29 oktober. Jag tänkte försöka sammanfatta var mina röster landar.

Det här är den första posten jag gör, där jag går igenom den första högen av motioner, A01-B08 (eller i varje fall de jag tycker är intressanta att prata om).

A03: PP ska inte ställa upp i kyrkoval

Motionären föreslår att Piratpartiet liksom Moderaterna inte bör ställa upp i kyrkoval, eftersom man ska skilja på religion och politik. Piratpartiet ska i mina ögon vara ett sekulärt parti, där vi inte tar ställning i frågor om tro. Jag är trots det fortfarande rätt osäker, eftersom jag förstås gärna ser att PP får så mycket politiskt utrymme som möjligt, så jag kanske avstår.

A04: Styrelsens storlek

Motionären framför att partistyrelsen idag är alldeles för stor med sina 16 platser, och föreslår en successiv nedbantning. Jag tror det här är helt rätt väg att gå, genom vilken vi kommer kunna ha en mer effektiv och mer sparsam styrelse framöver. Tumme upp!

B01: Privatisering av public service

Motionären vill privatisera public service och avskaffa tidningsstödet, för att ta bort en intressekonflikt där staten influerar pressen. Det ligger också förslag om att ha kvar offentligt finansierad public service, men att betalningsformen ska ändras till skatt, prenumerationer eller pay per view. Jag tycker själv helst att public service ska avskaffas helt, eftersom jag inte ser dess syfte i en värld där media är så fritt.

Kompromissen jag ser som ganska perfekt är den yrkad av Ravenna, att ”Piratpartiet anser att en offentligfinansierad Public Service bör fortsätta i minskat omfång (endast en (1) TV-kanal samt radio) och att radio- och tv-avgift ändras till finansieras via skatten” (B01-Y06). Hen sammanfattar väldigt bra i sin motivering: ”Jag anser att det som idag är Public Service är oerhört överdimensionerat för sitt syfte. En kanal borde räcka med råge. Vill man ha underhållning i form av filmer, sport och idoljakter så finns det en uppsjö av kanalpaket att välja mellan. Jag anser inte att det ligger i linje med partiets politik att finansiera viss utvald underhållning via skattesedeln.”

B02: Förbjud icke-medicinsk spädbarnsomskärelse

Motionärerna vill förbjuda icke-medicinsk spädbarnsomskärelse, för att motsätta sig ett ”oacceptabelt intrång i [barnens] rätt till kroppslig integritet”. De vill tillåta omskärelse för den som själv vill det, men vill inte att det ska tillåtas utan barnets godkännande.

Jag håller med helt och hållet. Omskärelse ska förstås vara helt frivilligt om man själv vill det, men jag tycker inte det är någonting som någon ska kunna tvinga på någon annan.

B03: Fortsatt laglig tobak (m. m.)

Motionären vill att den tobak som är laglig idag ska fortsätta vara laglig, och att de av EU planerade smaksättningsregleringarna stoppas. EU:s snusförbud ska avskaffas, och det ska bli tillåtet att sälja små cigarettpaket och enskilda cigaretter. Ytterligare restriktioner om var tobak får säljas ska förhindras. Det ligger också motyrkanden om att förbjuda rökning på diverse platser.

Jag varken röker eller snusar själv, men ser inte anledningen till att inskränka rökares och snusares rättigheter för att andra inte gillar det. Detta gäller förstås när de inte skadar andra avsevärt. Därför röstar jag för originalyrkanden Y01-Y05, men vad gäller Y06 röstar jag istället för ändringsyrkandet Y10: ”Piratpartiet antar ställningstagandet att rökning bör vara förbjudet i köer, i busshållsplatskurer och på liknande ställen där många personer motvilligt måste trängas bland främlingar.”

B04: Publicering av rådata av forskning

En av mina motioner. Jag vill införa en nationell policy för rådata från forskning att publiceras öppet tillgängligt för alla, och vill att detta ska vara ett krav för skattefinansierad forskning. Jag håller med mig själv.

B05: Tillåt samkönade äktenskap i Sverige och i EU

En av mina motioner. Jag vill ha fortsatt laglighet för samkönade äktenskap, och vill att det även ska bli lagligt i övriga EU-länder. Jag håller med mig själv ännu en gång.

B07: Eget samtycke för inträde i föreningar och samfund

Motionären vill att den som går med i en förening eller ett samfund ska gå med på det själv, vilket jag håller med om. Det är i min mening ganska absurt att det nu är möjligt för föräldrar att skriva in sina barn i exempelvis politiska och religiösa förbund, utan att barnet ens behöver känna till det eller kunna gå ut själv.

B08: Spel som kultur, spelmoms

Motionären Tommy Mogren (som skrivit en hel hög intressanta motioner detta möte) vill att vi erkänner spel som kultur, vilket jag tror alla i partiet är överens om. Spel – både bordspel, datorspel och andra typer av spel – ses ofta ned på i dagens samhälle, och även om deras status förbättrats ser det fortfarande rätt illa ut. Y01 – att spel ska erkännas som kultur – är glasklart, och där röstar jag helt för.

Sedan följer en hög yrkanden om moms på spel, vilket förvirrar mig och vilket jag finner ganska ointressant. Jag tror det finns de som kan bedöma detta bättre än jag, och avstår därför så länge.

MEP Amelia Andersdotter har skrivit ett gäng tilläggsyrkanden, som bland annat ger exempel på hur Y01 kan uppfyllas, vilket är super. Jag röstar därför för Y09-Y11.

Obama tar ställning i open access

För ett tag sedan skrev jag om open access-petitionen som gjorts mot Vita huset i USA.

Nu har den äntligen fått de 25 000 påskrifter som gör att president Barack Obama måste ta ställning i frågan – han måste alltså till sist bestämma om han är för eller emot open access. Självklart hoppas jag (och Piratpartiet, som numera är helt för open access) att han säger ja, men jag är för cynisk för att tro det. Obama är den bästa amerikanska presidenten på ett bra tag, men han följer fortfarande en politisk tradition av att tänka enormt konservativt och kortsiktigt. Tyvärr.

Få USA att ta nästa steg i open access

Just nu pågår en petition till Vita huset för att USA ska införa ett krav på att all statsfinansierad forskning släpps under open access, det vill säga görs nåbar av alla medborgare gratis över nätet. Skutta över och skriv under, du behöver inte vara amerikansk medborgare!

Piratpartiet röstade på vårmötet i april-maj igenom en motion som gör att vi nu stödjer just detta på svensk plan – inför krav på open access för allt statsfinansierat, och uppmuntra privata forskare att göra detsamma (läs mer).

WE PETITION THE OBAMA ADMINISTRATION TO:

Require free access over the Internet to scientific journal articles arising from taxpayer-funded research.

We believe in the power of the Internet to foster innovation, research, and education. Requiring the published results of taxpayer-funded research to be posted on the Internet in human and machine readable form would provide access to patients and caregivers, students and their teachers, researchers, entrepreneurs, and other taxpayers who paid for the research. Expanding access would speed the research process and increase the return on our investment in scientific research.

The highly successful Public Access Policy of the National Institutes of Health proves that this can be done without disrupting the research process, and we urge President Obama to act now to implement open access policies for all federal agencies that fund scientific research.

Nu breddar vi Piratpartiet! Fri forskning och open access

Här är mitt bidrag till Piratpartiets breddningsblogg. Kommentarer är avstängda här, men gå gärna till den sidan och kommentera!

Transparens är grundpelaren i forskning sedan vetenskapens födelse. Transparens krävs för att forskare ska kunna undersöka, kritisera och replikera varandras resultat, och det krävs antagligen allra mest för medicinsk forskning på droger, för att undvika att forskare helt enkelt ljuger ihop sina data, och att en dåligt testad drog släpps på marknaden.

Tyvärr är forskningen inte alltid så transparent som man skulle önska. Om du som privatperson vill läsa en publicerad vetenskaplig artikel, kan du knappast räkna med fri tillgång till den – du möter prenumerationsavgifter på tusentals kronor, alternativt att köpa enstaka artiklar (5-40 sidor) för uppemåt 200 kronor.

Om du däremot är student eller forskare på ett universitet, har du antagligen tillgång till prenumerationer på de största tidskrifterna. Fantastiskt, kan tyckas, men there’s no such thing as a free lunch. Smällen åker istället på universitetsbiblioteket, och det leder till att universitet budgeterar tiotals miljoner kronor på digitala filer som är helt kostnadsfria att dela. Det är pengar som skulle kunna läggas på bättre lokaler, utbildning åt lärare och större forskningsprojekt. Kostnaden gör att alla som vill läsa forskningen inte kan det, och att forskare inte kan undersöka och vidarearbeta på varandras arbete lika lätt.

Den lösning som växt fram heter open access. Open access är att släppa forskningen fri – att släppa den med en öppen licens, nedladdningsbar på nätet för vem som än vill läsa den, forskare som privatperson. Forskningen blir helt transparent till sist. Piratpartiet bör se som sitt mål att ha en framtid där all forskning kan läsas av vem som helst, oavsett om den personen är en framgångsrik mikrobiolog, en fattig doktorand eller en medelålders skrivmaskinsförsäljare. Dyra kostnader ska inte få vara en mur mellan forskarna och folket.

Så vad kan vi göra? Idag finns en utveckling med open access, men den går för långsamt. Detta skulle snabbas på om vi införde en subventioneringsmetod till open access-förlag under en övergångsfas, i stil med subventioneringen av e-tidskrifter vid millenieskiftet. Vi borde också införa en statlig standard, där vi är tydliga med att forskningsinstitut förväntas övergå till att släppa artiklar under open access snarast möjligt. Vidare måste vi införa ett krav på att all forskning som sponsrats av staten måste släppas under open access. Den betaldes av folket genom skatten, och den ska således också finnas att läsas av folket utan kostnad eller komplikationer.

Forskningen vill vara fri, och Piratpartiet vill släppa den fri.

PP:s breddningsarbete sätter igång på allvar

Det rör sig i seglen. Piratpartiet har på förvånande kort tid kommit rakt in i ett breddningsarbete, med stora mängder motioner på vårmötet (just nu pågående) om ren sakpolitik – bostad, vård, forskning, et cetera – som tidigare legat utanför partiets räckvidd. Partiet är plötsligt överens om att 2014 ska vi kunna besvara precis varenda fråga potentiella väljare ställer.

Nu har nästa steg satt igång. Anna Troberg och Henrik Brändén har satt igång en breddningsblogg, dit intresserade kan skicka sina inlägg som sedan postas och kan diskuteras i kommentarsfälten. Hittills har det postats om mångfald, jobb, EU, tvångssterilisering och maktbalans. Jag har skickat in en post om open access, en av mina hjärtefrågor, som jag länkar till när den kommer.

Det rör sig i seglen, och det är en fantastisk utveckling.

”Open sesame” – The Economist om open access

En läsvärd ledare om open access släpptes nyss i amerikanska The Economist, där de argumenterar för vad jag argumenterade för i min motion till Piratpartiets vårmöte – ett krav att släppa all statligt sponsrad forskning fri till medborgarna. Privata företag ska inte få tjäna pengar på forskningen om det som resultat gör att universitetsbibliotek blir fattiga och att medborgarna inte får chansen att ens läsa arbetet.

There is a simple way both to increase access to publicly funded research and to level the playing field for new journals. Government bodies that fund academic research should require that the results be made available free to the public. So should charities that fund research. This would both broaden access to research and strengthen the hand of “open access” journals, since many researchers would then be unable to publish results in closed ones.

Rymdpolitisk utveckling i Sverige och i EU (motion till PP:s vårmöte)

Bakgrund

Rymdforskningen har under de senaste decennierna fått allt större betydelse i samhället. Teknik som uppkom i samband med rymdforskning, som GPS-navigering, används nu i allt fler fordon, mobiltelefoner och datorer, och med satellitteknologi har direktsänd TV blivit en del av nästan allas vardag. Sverige är idag framstående i rymdrelaterade forskningsområden som nanoteknik, som i framtiden kan revolutionera en mängd områden, inklusive medicin och infrastruktur. Än viktigare, är det tack vara rymdforskningen som vi upptäckt miljö- och klimathot som global uppvärmning och eventuellt dödliga asteroidnedslag, och framtida resultat av forskningen kan bland annat innebära en stabil energiproduktion och – på länge sikt – en utveckling av mänskligheten bortom vår enda planet i kosmos.

Rymdforskningen är viktig även för andra forskningsområden, som matematik och fysik. En potentiell upptäckt av liv utanför jorden skulle vara en revolution för ämnen som biologi och medicin. Rymden är ett av de ämnen som inspirerar många studenter att läsa vetenskap och ingenjörskap, områden som betyder mycket för Sveriges utveckling och ekonomi, och det är ett fantastiskt sätt att få barn och ungdomar intresserade av vetenskap, teknik och kritiskt tänkande.

I en tid när USA:s rymdprogram NASA har tappat stora delar av sin budget på relativt kort tid, har EU:s program ESA här en chans att bli världsledande i rymdforskning, en position som USA haft sedan 1960-talet. Vi behöver sund konkurrens i forskningen och tekniken. Vi måste satsa på svensk och europeisk forskning, nu när bland annat Kina och Indien börjat få allt större rymdprogram, och det är en reell möjlighet att Kina tagit över rymden inom bara ett par decennier.

Rymdforskning har tidigare diskuterats inom Piratpartiet och Ung Pirat genom bloggar, sociala nätverk och speciellt Isak Gersons motion “En progressiv rymdpolitik”, som röstades igenom på Ung Pirats årskongress 24 mars 2012.

Framtagande av en sammanhållen rymdpolitik

I dagsläget finns ingen sammanhållen rymdpolitik i svensk politik, utan rymdrelaterade frågor faller under forsknings- och näringspolitik. Rymdpolitiken har just nu en stor betydelse i det svenska samhället, då Sverige har ett av världens största rymdprogram jämfört med sin befolkning, och då rymdforskning blir allt viktigare vid forskning och lösning av miljöfrågor och ny teknik. Därför anser Piratpartiet att en konkret rymdpolitik behöver tas fram i riksdagen.

Ökad ekonomiskt budget för rymdforskning i Sverige och i EU

Rymdstyrelsen, Sveriges ansvariga för rymdverksamhet, har en budget som inte räcker till för de uppdrag de får av ESA (European Space Agency) och svenska staten, och en utveckling av rymdforskning kan bara fortgå om de ekonomiska anslagen ökar, efter att ha varit stadiga i snart 10 år. Piratpartiet vill utöka Rymdstyrelsens budget för att kunna utföra de viktiga uppdrag de får av Sverige och EU.

Detta kommer självklart att kosta skattepengar, men vi måste ha ett långsiktigt tänkande. Sverige är idag framstående och ibland även världsledande inom rymdrelaterade områden, och vi är unika i Europa med vår rymdbas Esrange i Kiruna. Om vi behåller och utvecklar detta försprång kan resultatet bli nya svenska teknologiska innovationer, rymdturism genom Esrange, fler studenter inom vetenskap och ingenjörskap, och många nya jobb inom både rymdbasen och de teknologiska branscher det leder till, som nanoteknik och byggandet av astronomiska farkoster.

Det arbete som idag genomförs av EU:s rymdorganisation ESA kan effektiviseras och förstärkas enormt genom ökad budget. Detta möjliggör att de både bemannade och icke bemannade resorna som planeras till bland annat Mars och månen Europa faktiskt kan genomföras.

Transparans och access av statsfinansierad forskning

Sveriges rymdprogram samlar in mängder av data om speciellt nordisk miljö, och EU:s ESA samlar in stora mängder astronomiska data i flera olika andra områden. En stor del av denna information släpps fritt på internet, men en hel del göms fortfarande undan, och det finns ingen direkt standard i varken EU eller Sverige för hur det ska hanteras. En spridning av all statlig forskning, både rådata och rena rapporter, gör det möjligt för både privatpersoner och andra forskare att undersöka och utvärdera informationen enkelt och billigt. Det hjälper också att göra EU och Sveriges stat mer transparanta, och gör det svårare att genomföra fusk eller gömma undan skattepengar.

Piratpartiet ska arbeta för att all forskning som finansierats av Sverige eller av EU ska göras tillgängligt för alla gratis och enkelt genom internet.

Kortsiktiga och långsiktiga mål

Piratpartiet anser att det är upp till de specialiserade forskarna i området att besluta vilka mål som just nu är de viktigaste att nå, men att politiker bör ha en viss insyn i vilka som verkar lämpligast och mest givande.

Piratpartiet stödjer ett helomfattande europeisk rymdprogram som fortsätter att forska om solsystemet, galaxen och universum på distans, samtidigt som det satsar på att bygga en permanent månbas för att därifrån utforska solsystemet med både sonder och människor, inklusive en bemannad resa till Mars och en sondutforskning av himlakroppar med potentiellt liv i vårt solsystem.

Byggandet av miljövänliga bränslen

Bristen på giftfria bränslen är ett stort problem inom modern rymdfart – eftersom budgeten för de flesta rymdorganisationer (NASA, ESA, et cet) är så pass låg tvingas de flesta arbeta med miljöfarliga bränslen. Rymdstyrelsen har de senaste åren satsat sina resurser mer på att utveckla miljövänliga bränslen, som dessutom är mer effektivt, lättare, och billigare att frakta än alternative bränslen. Sverige är idag unika med detta, och en framtida utveckling möjliggör både billigare, mer miljövänlig rymdfart för Sverige, samt exportmöjligheter till bland annat USA:s rymdorganisation NASA, som visat intresse. Rymdstyrelsen säger dock själva att detta är ett försprång som snart kan förloras om inte deras ekonomi förstärkt.

Piratpartiet stödjer utvecklingen av giftfria rymdbränslen, både för miljöns och för ekonomins skull.

Utveckling av ett svenskt centrum för planetär forskning

Genom Esrange i Kiruna har Sverige sedan länge en stor del i miljöforskning och uppskjutande av satelliter, samt antagligen en stor framtida del i kommersiell rymdturism. Samtidigt saknar Sverige ett centrum för planetär utforskning, vilken skulle göra det möjligt för de engagerade svenska forskarlagen att arbeta på hemmamark istället för att splittras och arbeta i andra länder. Utvecklingen av ett sådant centrum skulle locka många forskare att arbeta i Sverige istället för utomlands, samtidigt som det lockar utländska forskare att arbeta i Sverige, samt fungera som en inspiration för barn och ungdomar intresserade i vetenskap, teknik och rymden.

Piratpartiet vill arbeta för en utveckling av ett svenskt centrum för planetär forskning, som möjliggör en bred astronomisk forskning från Sverige, inklusive forskningen av planeter, exoplaneter, utvecklandet av ny teknik samt deltagande av de internationella projekt som idag är bortom vår kapacitet.

Stöd till nya privata företag inom rymdbranschen

Medan astronomi i dagsläget inte kommit igång på privat nivå ännu, främst på grund av de stora kostnaderna inblandade och osäkerheten om finansiell return, är detta onekligen framtiden för rymdbranschen. Piratpartiet stödjer utvecklingen av privatägda alternativ till de rymdorganisationer som just nu sköts på statlig eller europaparlamentarisk nivå. Privata företag kan i framtiden antingen komplementera eller rent av konkurrera ut statliga organisationer.

ESA har sedan ett par år tillbaka ett verktyg för att utveckla lokala rymdföretag av denna typ, kallat ESA Business Incubation Center (BIC). Fem BIC finns idag runtom i Europa, och de hjälper nya företag att starta upp och stärka sin verksamhet för att utveckla teknologi och vetenskap inom rymdrelaterade forskningsområden. Piratpartiet anser att BIC behövs i Sverige för att stödja de mindre företag som redan finns, och för att uppmuntra fler att starta.

Skydd mot främmande himlakroppar

“Dinosaurierna blev utrotade för att de inte hade ett rymdprogram. Och om vi blir utrotade för att vi inte har ett rymdprogram, då är det rätt åt oss!” – Larry Niven

Idag har vi möjligheten att upptäcka och förhindra asteroidnedslag på jorden, någonting som för bara ett par decennier sedan kunde ha kommit helt oväntat och orsakat enorma naturkatastrofer. Dessa nedslag har skett förut, senast 1908 i Tunguska i Sibirien, ett nedslag som ödelade 2000 km² skogsmark, och som motsvarade över 3000 Hiroshimabomber i sin kraft (läs mer). En Tunguskahändelse i ett befolkat område idag skulle vara en katastrof, och än värre än så är de asteroider som flera gånger varit nära att utrota allt liv på jorden – allra mest känt är antagligen den som mörklade himlen för 65 miljoner år sedan, då den utrotade i princip alla större djur på jorden, bland annat dinosaurierna. Om människan levt på den tiden hade hade hon utrotats på veckor.

Rymdorganisationer som ESA och NASA har program som spårar alla potentiellt farliga objekt i solsystemet, och kollar av deras färdbana så att vi har en viss förvarning om någon är på väg åt vårat håll. Det råder forskning om hur en asteroid som är på väg in i jorden kan hindras, och flera välutvecklade planer har utformats, men forskningen går långsamt på grund av en låg budget.

Det finns flera potentiella risker i en nära framtid, och dessutom är det svårt att bedöma färdbanan helt eftersom någonting oväntat kan hända som får dem att byta bana relativt hastigt. Dessa program har inte alls så mycket finansiering som de behöver, och om vi upptäcker en riskabel asteroid imorgon kan de inte göra annat än att vänta på ett nytt beslut i EU som ger dem mer pengar. Denna byråkrati fördröjer processen, och för varje dag som går blir det svårare och dyrare att göra någonting. Piratpartiet vill att dessa program ska gå ett steg före. Vi anser att vi genom EU ska ge dem större budget så att de kan förbättra sina sökmetoder och sin forskning, samt förbereda en plan för vad som händer om vi upptäcker en potentiellt farlig asteroid imorgon.

Konkreta yrkanden

Vi yrkar att…

  1. Piratpartiet ska ta politisk ställning för att Sveriges riksdag ska tillkännage att rymdforskning är en viktig del av svensk forskning och teknik, och därför arbeta fram en sammanhållen rymdpolitik.
  2. Piratpartiet ska ta politisk ställning för en stor utökning av Rymdstyrelsens budget, för att möjliggöra uppfyllandet av de uppdrag de får av European Space Agency och svenska staten.
  3. Piratpartiet ska ta politisk ställning för en stor utökning av European Space Agencys budget genom EU, för att möjliggöra en mer effektiv och en bredare utforskning av rymden.
  4. Piratpartiet ska ta politisk ställning för att all rymdforskning som finansierats av Sverige eller av EU ska göras tillgängligt för alla gratis och enkelt genom internet.
  5. Piratpartiet ska ta politisk ställning för ett europeiskt rymdprogram som fortsätter att forska om solsystemet, galaxen och universum på distans, samtidigt som det satsar på att bygga en permanent månbas för att därifrån utforska solsystemet med både sonder och människor, inklusive en bemannad resa till Mars och en sondutforskning av himlakroppar med potentiellt liv i vårt solsystem.
  6. Piratpartiet stödjer utvecklingen av giftfria rymdbränslen, både för miljöns och för ekonomins skull.
  7. Piratpartiet ska ta politisk ställning för utvecklingen av ett svenskt centrum för planetär forskning, som möjliggör en bred astronomisk forskning från Sverige, inklusive forskningen av planeter, exoplaneter, utvecklandet av ny teknik samt deltagande i de internationella projekt som idag är bortom vår kapacitet.
  8. Piratpartiet stödjer uppstartandet och utvecklandet av privata företag i rymdbranschen, som kan komplementera och konkurrera med de statliga.
  9. Piratpartiet ska ta politisk ställning för att utveckla ett ESA Business Incubation Center (BIC) i Sverige, för att stödja mindre privata företag inom rymdbranschen.
  10. Piratpartiet tillkännager att asteroid- och kometnedslag är reella faror för nationell och internationell säkerhet.
  11. Piratpartiet ska ta politisk ställning för utökad budget till organisationer och program med mål att analysera riskerna för asteroid- och kometnedslag och forska om hur dessa kan förhindras.


Vidare läsning

Följande undertecknare av motionen stödjer den och önskar att den införs som Piratpartiets sakpolitk inom rymdområdet.

Anton Nordenfur
Kristofer Pettersson

Open access på svenska universitet och institutioner (motion inför PP:s vårmöte)

Detta är originalversionen av den rapport jag skrev om open access-läget i Sverige och vad Piratpartiet jag kan göra för att förbättra det. En förkortad version som tar upp de viktigaste delarna, men utan fördjupning eller källhänvisningar, är en motion vid Piratpartiets vårmöte 2012. Kommentera gärna här eller (om du är medlem) på mötet.

Bakgrund

I forskarvärlden har sedan länge demokrati och transparens varit återkommande teman, och i realiteten kan vem som helst, oavsett utbildning eller position, utföra forskning och komma med resultat som publiceras i prestigefyllda tidskrifter som Science och Nature, och därmed ha en reell påverkan på den vetenskapliga världen.
På samma sätt har det länge varit ett mantra att vem som helst ska kunna läsa vilken vetenskaplig artikel som helst, så länge den har släppts i en refereegranskad tidskrift. Detta ska göra det enkelt för vem som helst, forskare som student som privatperson, att dubbelkolla källor om påståenden som att aspirin fungerar, eller att leta rätt på originalrapporten för att kunna replikera en studie, en grundpelare i forskning.

Detta har sedan länge följts – i teorin. Visserligen är i princip alla tryckta artiklar tillgängliga för alla, oavsett om de är forskare, studenter eller privatpersoner, men de är inte tillgängliga gratis. Den som idag kollar upp en artikel på nätet (där de flesta som tur är läggs upp, ofta till och med snabbare än i den fysiska tidskriften) möts av en kort sammanfattning på mindre än en sida, samt förfrågan om man vill köpa artikeln. Idag kostar en artikel på 5-40 sidor i de flesta tidskrifter ungefär $30-35 US (ungefär 210-250 SEK), och i de flesta fall är det man får möjligheten att läsa artikeln online i ett fåtal dagar. Att prenumerera på papperstidningen varierar, från cirka $100 (700 SEK) per år för de billigaste till över $500 (3 500 SEK) i de dyraste lagen. [1]

Detta är inte allt för mycket om året för de flesta arbetande forskarna, men vi måste också räkna med att en bra forskare inte bara läser en tidskrift, utan håller koll på vad dussintals olika tidskrifter publicerar. Och även en enda tidskrift blir genast för dyr för den privatperson som inte har annat än personligt intresse att vinna på en prenumeration. Samtidigt är det inte så att de utan licens inte är intresserade av forskningen – tidskriftdatabasen JSTOR rapporterar att de årligen nekar tillträde för 150 miljoner försök att nå artiklar utan licens. [7]

Många universitet köper in både papperstidningen och onlinelicenser som kan nås av lokala studenter och forskare, och för de flesta universitet kostar detta årligen en väsentlig del av bibliotekens budget. 2012 budgeterade KTH 21.8 miljoner kronor till tidskrifter, varav merparten gick till e-licenser. [16] LiU lade samma år 19 miljoner kronor, varan “en mycket liten del av den summan” gick till papperstidskrifter. [17]

Framsteg hittills

Allt fler universitet har på senare tid börjat stödja open access, rörelsen för att släppa alla forskningsrapporter och alla paper fritt. Många svenska universitet uppmuntrar idag sina studenter och forskare att förutom vanliga tidskrifter också släppa sina arbeten i universitetens elektroniska verk, vilket gör arbeten tillgängliga åt alla som vill läsa dem utan kostnad. Målet för detta är just att göra det enklare för andra elever och forskare, oavsett läroverk, att läsa arbeten, replikera studier och arbeta vidare på det arbete som påbörjats.

”]Undersökningar har även visat andra fördelar, som att artiklar som släppts i open access citeras betydligt oftare än artiklar som släppts i låsta tidskrifter (se figur 1 nedan).  [4]  [11]  Citeringar är ett simplistiskt sätt att mäta en artikel och en forskares kvalitet, men det är också ett sätt att mäta hur tillgänglig en artikel är, vilket i sin tur resulterar i ökad kunskap och vidare forskning. Det är svårt att förneka att inlåsta artiklar hämmar både forskningen och allmänbildningen.

Redan 1991 grundades arXiv.org, som släpper arbeten under open access. I dagsläget finns nästan 750 000 artiklar registrerade. [2] Institutioner som släpper alla eller vissa artiklar under open access kan även registrera sig på ROARMAP, där allt fler institutioner registrerat sig konstant sedan starten 2003 (se figur 2 nedan). [3a]

I Sverige har 10 institut registrerat sig i ROARMAP. [3b] Detta är imponerande i jämförelse med resten av Europa, där många länder har färre än så och där bara 21 av 50 länder är representerade, [3c] och det är än mer imponerande om vi jämför med USA, där enorma andelar tidskrifter kommer ut, men som bara har 97 registreringar på ROARMAP jämfört med Europas 217. [3d] Men trots att dessa siffror reflekterar gott på Sverige, kan de vara mycket starkare. Finland har nästan tre gånger så många open access-registreringar som vi, trots sin mindre befolkning. Detsamma gäller med Italien, och Storbrittanien (som visserligen är betydligt större på forskningsfronten) har fem gånger så många registreringar som vi. [3c]

”]

Under den senaste tiden har allt fler akademiker börjat protestera mot storproducenter av tidskrifter, speciellt Elsevier, som årligen står bakom tusentals olika tidskrifter. [5] Förutom att ta ut hutlösa priser har Elsevier dessutom stött SOPA, PIPA och RWA (Research Works Act) [14] för att säkerställa kontrollen på sina artiklar. På grund av en massprotest i vilken över 8 000 forskare lovat att bojkotta Elsevier, har de nu valt att låta bli att stödja RWA, men de står fortfarande bakom ett flertal liknande lagar, inklusive SOPA och PIPA, och deras priser har ännu inte sänkts. [6]

Det finns även andra tecken på viljan till en förbättring. Den enorma och ideella tidskriftsdatabasen JSTOR, tog i januari 2012 det första steget mot open access. Besökare kan nu registrera sig gratis och läsa artiklar online, dock bara tre artiklar per 14 dagar, och bara från ett 70-tal utvalda tidskrifter. Det här kan vara ett första steg mot mer open access, men det är ett alldeles för litet steg. [8]

Läget i Sverige

De som främjar open access i Sverige är OpenAccess.se, ett program som drivs av Kungliga biblioteket i samarbete med bland andra Vetenskapsrådet och Kungliga Vetenskapsakademien. Programmet uppmuntrar institutioner till att släppa verk under open access, samt driver en väl uppdaterad blogg med nyheter och tankar om open access i Sverige och internationellt. [9a]

10 svenska institutioner är registrerade i databasen ROARMAP: Blekinge Institute of Technology, Chalmers University of Technology, Karolinska Institutet, Lund University, Malmö University, Swedish National Library, Swedish Research Council Formas, Swedish Research Council Vetenskapsrådet, University College of Borås. [3b] Enligt Kungliga Bibliotekets databas är dessa dock betydligt fler, 46 stycken. Enligt en studie de genomförde i september 2011 hade hälften av läroverken i Sverige en policy där de rekommenderade eller krävde att arbeten släpptes under open access. [12]

Den exakta varianten av open access som används av de olika institutionerna varierar något, men en stor andel använder en Creative Commons-licens som öppnar upp helt för spridning men ej redigering i icke-kommersiellt bruk, så länge författarna ackrediteras. Många av dessa institutioner kräver att arbeten som sponsras av institutionen också släpps open access, medan andra enbart uppmuntrar det. Det finns också en växande grupp finansiärer av forskning som kräver att all forskning de sponsrar måste släppas som open access. Senast anslöt sig Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap (FAS) till dessa i januari 2012. [10]

Det som hittills har gjorts är främst att helt enkelt uppmuntra institutioner och finansiärer att kräva att arbete de sponsrar släpps under open access. Eftersom denna finansiering i många fall sker genom ren välgörenhet spelar det ingen roll för finansiärerna om slutresultatet kostar eller inte. Många av dessa finansiärer är dessutom ideella föreningar. De som eventuellt förlorar på utökad open access är storproducenterna som Elsevier.

Liksom när det gäller piratkopiering av musik, är det dock möjligt att ingen behöver förlora. Bland andra Kungliga biblioteket har föreslagit att fritt tillgängliga böcker kan ge ökad försäljning, i stil med hur studier visat att illegal nedladdning av musik lett till att fler köper skivan. KB skriver att “[f]ritt tillgängliga vetenskapliga böcker kan leda till ökad försäljning eftersom att många inte vill läsa en hel bok på nätet”, [9b] vilket även hänger samman med de studier som visat att artiklar inom open access får större spridning än inlåsta artiklar. [4] Övertalandet av de kommersiella institutionerna och producenterna är med andra ord mycket likt situationen med skivbolag, medan övertalandet av ideella organisationer snarare handlar om att få ut informationen.

I det politiska rummet tog Miljöpartiet de gröna i oktober 2011 fram motionen “Kunskapsbaserad samhällsutveckling” (motion 2011/12:Ub359), i vilken de bland annat tillägnar en sektion åt Open Access: [13b]

3.5 Vidareutveckling av öppna arkiv

För att kunskap ska kunna spridas och att fler ska kunna ta del av och bidra till den behöver kunskap vara tillgänglig. Öppna arkiv är en förutsättning för att det ska fungera så bra som möjligt. ”Open Access” betecknar en modell för publicering där forskningspublikationerna är fritt tillgängliga på nätet. Den nuvarande modellen med licensavtal för elektroniska resurser innebär att tillgången till forskningsinformationen på nätet är beroende av betalningsförmågan varför många utestängs från möjligheten att ta del av ny kunskap. Det är exempelvis mycket kostsamt för biblioteken, som här kan spela en mycket viktig roll. Med Open Access menas, enligt Berlindeklarationen 2003, att läsaren har fri tillgänglighet till forskningsresultat på internet, det vill säga kostnadsfritt kan läsa, citera, ladda ner och skriva ut vetenskapliga artiklar. I Sverige har Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF), Vetenskapsrådet och Kungl. biblioteket med flera undertecknat Berlindeklarationen. I oktober 2009 beslutade Vetenskapsrådet att kräva fri tillgång till forskningsresultat som kriterium för att ge ut bidrag. Allmänheten och andra forskare ska ha fri tillgång till forskning som finansierats av allmänna medel.

Regeringen bör i samverkan med högskolebiblioteken och Kungl. biblioteket följa upp de initiativ som tagits för att all offentligt finansierad forskning i Sverige ska vara tillgänglig för allmänheten och återkomma till riksdagen med förslag på en vidare utveckling.

Den sjätte förslagspunkten i motionen sammanfattar detta “Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör följa upp de initiativ som tagits för att offentligt finansierad forskning i Sverige ska vara tillgänglig för allmänheten och återkomma till riksdagen med förslag på en vidare utveckling.” [13a] Förslaget kommer att behandlas 19 april 2012. [13c]

Vad kan Piratpartiet göra?

Jag yrkar att…

  1. Piratpartiet ska ta politisk ställning för införandet av en nationell policy om open access, i vilken Sveriges forskare och forskarinstitutioner rekommenderas gå över till att publicera samtliga vetenskapliga artiklar under en open access-licens som gör artikeln gratis tillgänglig över internet för alla som vill läsa den.
  2. Piratpartiet ska ta politisk ställning för statlig subventionering av forskares publicering hos open access-förlag, för att minska kostnaderna för forskare och forskarinstitutioner under en övergångsfas.
  3. Piratpartiet ska ta politisk ställning för att alla vetenskapliga artiklar som är resultat av statligt finansierad forskning ska släppas under en open access-licens som gör artikeln gratis tillgänglig över internet för alla som vill läsa den.
  4. Piratpartiet ska bilda en arbetsgrupp med uppdrag att förtydliga hur en nationell policy om open access i Sverige skulle se ut, hur den skulle appliceras, och vad det skulle kräva för förändringar.
  5. Piratpartiet ska bilda en arbetsgrupp med uppdrag att analysera open access-läget i EU, och vad Piratpartiets parlamentariker kan göra för att förbättra det.
  6. Piratpartiet ska bilda en arbetsgrupp med uppdrag att
    • förtydliga hur en nationell policy om open access i Sverige skulle se ut, hur den skulle appliceras, och vad det skulle kräva för förändringar,
    • analysera open access-läget i EU, och vad Piratpartiets parlamentariker kan göra för att förbättra det.


Argument för enskilda punkter

1. Att verket ska gå att nå gratis av vem som helst över internet är det allra viktigaste för ett open access-system. Vidare detaljer bör med fördel diskuteras inom partiet i ett senare skede efter att medlemsmötet godkänt denna utgångspunkt.

2. Det stora problemet i nuläget är att det är mer kostsamt för institutioner att publicera under open access, eftersom de större förlagen inom open access ofta kräver publiceringsavgifter på 25 000 – 30 000 kronor. Denna kostnad är till för att förlagen ska kunna bekosta sin verksamhet, vilket är svårt eftersom i princip alla open access-förlag är relativt nystartade. Summan är ofta för hög för en enskild forskargrupp, vilket försvårar open access-publicering. En statlig subventionering skulle kringgå detta tills förlagen kan bekosta det själva. Detta har gjorts lyckat förut, 1998-2002 i samband med övergången från tryckta till elektroniska tidskrifter. 2002 subventionerade Utbildningsdepartementet universitetsbibliotek sammanlagt 10 miljoner kr, en subventionering på 16 %, för att biblioteken skulle övergå till licenser för elektroniska tidskriftsdatabaser istället för papperstidningen. Detta lindrade de stora kostnaderna kring att installera ett helt nytt system på biblioteket, och ledde till att allt fler bibliotek köpte licenser och sade upp sina gamla pappersprenumerationer. [15]

3. Medan det vore odemokratiskt att kräva att all forskning släpps under open access, oavsett finansiär, är det viktigt att all forskning som bekostats helt eller delvis med skattepengar ska släppas under open access. Folket ska ha rätt att se vad deras skattepengar resulterade i, utan att behöva betala för det.

4-6. En grupp behöver analysera hur en open access-policy bäst ser ut och vad den skulle göra för infrastrukturen och läroverken. Ytterligare en grupp behöver gå in på djupet om hur open access-läget är i EU och inte bara i Sverige. Om detta ska vara en och samma grupp (alternativ 6) eller två olika (4 och 5) beslutar medlemsmötet.

Hänvisningar

  1. Sandra Porter, Discovering Biology in a Digital World: “How much does it cost to get a scientific paper?” (2012-01-09, hämtad 2012-03-19)
  2. arXiv.org, Cornell University Library (hämtad 2012-03-19)
  3. ROARMAP (Registry of Open Access Repositories Mandatory Archiving Policies) (hämtad 2012-03-19)
  4. David Hill, Singularity Hub: “8,200+ Strong, Researchers Band Together To Force Science Journals To Open Access” (2012-03-18, hämtad 2012-03-19)
  5. Elsevier: “All Journals” (hämtad 2012-03-19)
  6. The Cost of Knowledge (hämtad 2012-03-19)
  7. Alex Madrigal, The Atlantic: “Every Year, JSTOR Turns Away 150 Million Attempts to Read Journal Articles” (2012-01-13, hämtad 2012-03-19)
  8. Jennifer Howard, The Chronicle of Higher Education: “JSTOR Tests Free, Read-Only Access to Some Articles” (2012-01-13, hämtad 2012-03-19)
  9. Kungliga Biblioteket, OpenAccess.se – Vetenskaplig publicering (hämtad 2012-03-19)
  10. Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap: “Open access – fri tillgänglighet till forskningsresultat” (hämtad 2012-03-19)
  11. Dr Diane McDonald, JISC: “Value and benefits of text mining” (2012-03-14, hämtad 2012-03-19)
  12. Aina Svensson, OpenAccess.se, Nationell Samverkan, Kungliga biblioteket: “Open access vid svenska lärosäten – en enkätundersökning” (2011-09, hämtad 2012-03-19)
  13. Riksdagen: “Motion 2011/12:Ub359 Kunskapsbaserad samhällsutveckling” (2011-10-04, hämtad 2012-03-19)
  14. RWA är antagligen mer okänt för pirater än SOPA och PIPA. Enligt tidigare godkända amerikanska propositioner måste statligt sponsrad forskning släppas fri, och ett av målen med RWA är att återställa detta. Förslaget är antagligen dött för tillfället, men kommer troligen att komma igen, liksom den gjort flera gånger förut.
  15. Kungliga biblioteket: “Årsredovisning 2002” (hämtad 2012-03-20)
  16. E-postkonversation med Nils Jansson, Kungliga Tekniska Högskolan (2012-03-20).
  17. E-postkonversation med Axel Tiderman, Linköpings universitetsbibliotek (2012-03-21).

Rekommenderad läsning