Till försvar för matten

En anonym debattör skriver i dagarna på Piratpartiets breddningsblogg om hur skolan bör reformeras. Bland annat fokuserar hen på att stora delar av matematik bör tas bort från den obligatoriska utbildningen, och hen skriver att ”Matte är helt enkelt ett ämne för dom högutbildade! Den som vill satsa på att bli ingenjör, ekonom eller astronaut. Och dessa yrkesgrupper har vi knappast alla en motivation att få en plats i.”

Anonym har helt rätt i att matematik som går längre än plus, minus, division och multiplikation inte så ofta används i de flesta människors vardag eller yrkesliv. Dock missar hen en av grundskolans mest viktiga uppgifter, nämligen att ge eleven en tillräcklig bred grund för att hen ska kunna bestämma vad hen ska göra härnäst. Även om Anonym själv inte upplevde det, finns många elever som upplevde en stor fascination av matematiken i grundskolan, och som tack vare den valde att studera matematik, naturvetenskap eller andra sådana ämnen på högre nivå. Hur ska dessa elever inspireras till att studera detta, om de inte får chansen att uppleva matematik i grundskolan?

Det finns många ämnen i skolan som studeras av alla elever, även om bara en liten del av dem faktiskt kommer att använda det i sitt yrkesliv. De flesta behöver inte kunna identifiera olika ordgrupper i en mening, men ändå undervisas detta i svenskan. De flesta behöver inte känna till hur det gick för Sverige i Slaget vid Lützen, men ändå undervisas detta i historian.

Skolan har tre stora syften:

  1. Att hjälpa en människa att fungera i samhället, socialt och yrkesmässigt.
  2. Att ge en människa kunskap för blotta kunskapens skull, för att inspirera och påminna om alla möjligheter som finns i livet.
  3. Att ge den grundläggande kunskap som behövs för alla vidare utbildningar och arbetsuppgifter.

I syfte ett ingår exempelvis grundläggande svenska och engelska (läsa, skriva, förstå); delar av historia och religion som behövs för att förstå samhället; samhällskunskap för att förstå vårt politiska system och hur man kan ändra det; grundläggande matematik för att kunna få rätt växel i affären, och så vidare.

I syfte två ingår allt – att låta eleven prova grunderna i alla de ämnen som hen kan vilja arbeta vidare med, exempelvis algebra.

I syfte tre ingår det som behövs i de flesta utbildningar och yrken, till en grad eller en annan, och som du förväntas kunna när du går vidare i livet – återigen grundläggande matematik, hur du skriver för att göra dig förstådd, och så vidare.

Matematik behövs, inte för att det behövs i de flesta människors vardag eller yrkesliv, utan för att vi måste inspirera elever att läsa dessa ämnen. De flesta kommer inte att göra det, men vi måste ha ett sätt att dra tag i de som kan det. Om inte detta undervisas i skolan, kommer vi att gräva ned oss i en verklighet där matematik och naturvetenskap endast är till för en begränsad elit av de få som haft turen att ha föräldrar eller andra personer som inspirerat dem.

Intressanta motioner på Piratpartiets höstmöte, del 2: motioner B09-B27

Piratpartiets höstmöte är i full gång på mote.piratpartiet.se, och är öppet för alla medlemmar. På mötet kommer vi bland annat att rösta om en drös förslag till ny sakpolitik. Enligt tidsplanen börjar de första omröstningarna den 29 oktober. Jag tänkte försöka sammanfatta var mina röster landar.

Det här är den andra posten jag gör (läs första här), där jag går igenom motionerna B09-B27 (eller i varje fall de jag tycker är intressanta att prata om).

B09: Elevutvärderingar i skolan

En motion som väldigt rakt på sak vill ge elever ökat inflytande i skolorna. Medan detta redan lagförs i skollagen idag efterföljs det dåligt, och det vill vi ändra på. Tumme upp!

B11: Ceremonin för Riksmötets öppnande

Av ren tradition sponsras idag en kristen kyrkoceremoni varje år, dit riksdagsledamoter förväntas gå innan riksmötets öppnande. Det är extremt ovärdigt ett samhälle med så stora andelar icke-kristna. Jag bloggade tidigare om Humanisternas alternativ som de anordnade i år, och håller fast vid vad jag skrev då: ”Vi lever i ett samhälle där allt färre är medlemmar av svenska kyrkan, och där allt fler är exempelvis muslimer eller icke-troende. Det är en fånig kvarleva att fortfarande förvänta sig att de som styr vårt land är kristna.” Bifall.

B12: Åldersgräns på Systembolaget

Motionären föreslår att åldersgränsen på Systembolaget ska sammanfalla med myndighetsåldern (just nu 18). Någon som anses vuxen nog att ta straff, dricka alkohol, röka och rösta borde rimligtvis också anses vuxen nog att köpa in alkohol själv. Bifall.

B14: Inkomstgaranti för folkvalda

Motionären föreslår att ta bort garantin för folkvalda till riksdag och EU-parlament att få betalt efter att de slutat jobba där. Jag brukade vara för det, men har under diskussionen blivit omvänd. Den som blir vald till dessa arbeten hamnar bakom i princip alla möjliga yrken, där hen försvinner helt från arbetsmarknaden under mandatperioden. Att ha jobbat i riksdagen innebär i stort sett ingenting i CV. Det är därför viktigt att de har möjligheten att få betalt under den tid de försöker komma tillbaka till arbetslivet igen. Avslag.

B16: Förändrad rösträttsålder

Det föreslås att sänka rösträttsåldern, till exakt vad är olika i olika yrkanden. Jag tycker personligen att 16 är en ultimat ålder. Här har man haft tid att gå igenom hela grundskolan, fått välja gymnasieval och dessutom hunnit börja på gymnasiet. 15 är lite för ungt, men det fungerar. Därför yrkar jag bifall på B16-Y02 och sedan bifall på motyrkandet B16-Y04.

B21: Dela upp skola och betygsättande i olika institutioner

Motionären vill införa en separat institution som enbart arbetar med att betygsätta elever. Hit skickas betygsgrundande uppgifter såsom prov, inlämningar, inspelade muntliga redovisningar och liknande.

Jag, liksom många andra, har erfarit lärare som givit betyg baserat på person snarare än vad personen åstadkommit. Det är ett stort problem idag, och detta vore en bra kompromiss för att lösa det. Bifall.

B23: Mänskliga rättigheter i migrationspolitiken

Motionären tar ett första steg mot en migrationspolitik för Piratpartiet, och det är ett mycket bra första steg. Yrkandet säger allt: ”Mänskliga rättigheter måste respekteras inom migrationspolitiken. Utvisningar av människor till stater drabbade av naturkatastrofer, våldsamma konflikter, mycket dåliga levnadsförhållanden eller brist på respekt för mänskliga rättigheter är inte acceptabelt.”

Bifall, bifall, bifall!

B26: Politisk försäkran gällande Assange

Motionären vill att regeringen ger försäkran till Julian Assange att om han kommer till Sverige ska han inte utelämnas till något annat land. Oavsett vad man personligen kan tycka om Julian Assange är det här i min mening inte någonting ett parti ska pyssla med, därför yrkar jag avslag.

Nu breddar vi Piratpartiet: Kritiskt tänkande i skolan

Här är mitt andra bidrag till Piratpartiets breddningsblogg. Kommentarer är avstängda här, men gå gärna till den sidan och kommentera!

Kritiskt tänkande, förmågan att utvärdera och förstå information, blir ständigt allt viktigare i den digitala informationseran. Alla har idag chansen att bära världens kunskap i sin ficka i form av en smartphone, någonting som aldrig tidigare i mänsklighetens historia varit möjligt.

Informationseran gör det möjligt att sprida information på nolltid, och det har hjälpt både till att utveckla allmänkunskapen, och till att fälla antidemokratiska regimer. Samtidigt finns nackdelarna med detta – för varje sida med korrekt information finns en sida med utdaterad, lögnaktig eller ensidig information. Det är viktigt för varje människa i informationseran att kunna utvärdera information för att inse om den är att lita på eller inte, viktigare än det någonsin varit förut.

Detta är viktigt i vardagslivet, i arbetslivet och i skolan. Elever kan inte förvänta sig att allt de läser är sant, lärare kan inte vara allt för auktoritära när det alltid finns en källa som emotsäger dem, korrekt eller inte. I takt med detta bör därför även skolväsendet ändras. Lika mycket som vi idag belyser vikten av att kunna läsa och räkna, bör vi också belysa vikten av kritiskt tänkande. I Sveriges framtida skola bör vikten av kritiskt tänkande inte bara vara en mindre punkt i ett par kurser, som idag, utan det ska vara en ständig röd tråd genom alla kurser i alla skolår, samt vara en egen obligatorisk kurs genom högstadiet och gymnasiet. Först då kan vi fullt ut belysa vikten, först då kan alla svenska medborgare få chansen att själva förstå den information de matas från alla möjliga källor.

Allt detta underlättar både för elevernas personliga liv, deras skolliv, deras framtida arbetsliv, och vidare studier. Detta inte bara allmänbildar eleverna, utan förstärker Sveriges arbetskraft och akademiska trovärdighet. Det är både ett kortsiktigt och ett långsiktigt projekt som kan placera Sverige i fronten av informationseran.

Kritiskt tänkande i skolan (motion till PP:s vårmöte)

Detta är en motion jag lämnat in till Piratpartiets vårmöte 2012. Dit och rösta och kommentera med dig.

Kritiskt tänkande, förmågan att utvärdera och förstå information, blir ständigt allt viktigare i den digitala informationseran. Information blir allt mindre auktoritär när alla kan kolla upp i stort sett vad som helst på internet. Nästan alla högstadieelever och uppåt bär idag ständigt med sig en smartphone med möjligheten att ta reda på precis all världens kunskap på ett par sekunder. Inom den nära framtiden kommer det att bli en självklarhet att alla åldrar, från småbarn till pensionärer, både har och nyttjar denna möjlighet.

Detta är bra, och det är någonting Piratpartiet aktivt förespråkar. Informationseran gör att vem som helst på sekunder kan skriva vad som helst och få det att spridas över hela världen, och det har hjälpt i allt från att sprida banala rykten till att utveckla allmänkunskap och fälla antidemokratiska regimer. Samtidigt finns nackdelarna med detta – för varje sida med välskriven korrekt information finns massor med sidor med utdaterad, lögnaktig, ensidig eller slarvigt skriven information. Det är viktigt för varje människa i informationseran att kunna utvärdera information för att inse om den är att lita på eller inte. Detta gäller i alla livets sfärer: i skrivandet av skoluppsatser; i kontorsarbeten; när du ska självdiagnosera möjligt farliga sjukdomssymptom. Att kunna kritiskt tänkande är idag en viktig egenskap för att överleva informationseran, och det kommer att bli ännu viktigare framöver.

De kunskaper som förväntas av en individ har förändrats, och kritiskt tänkande har blivit allt viktigare. I takt med detta bör således även skolväsendet ändras, eftersom poängen med skolväsendet är att förbereda barn och ungdomar inför vad som förväntas dem senare i livet. Lika mycket som vi idag belyser vikten av att kunna läsa och räkna, bör vi också belysa vikten av kritiskt tänkande. I Sveriges framtida skola ska vikten av kritiskt tänkande inte bara vara en mindre punkt i ett par kurser, som idag, utan det ska vara en ständig röd tråd genom alla kurser i alla skolår, samt vara en egen obligatorisk kurs genom högstadiet och gymnasiet.

Den exakta läroplanen för en kurs i kritiskt tänkande ska inte bestämmas med denna motion, utan hoppas bli ett resultat av framtida diskussioner inom och utanför partiet. I en kort sammanfattning skulle elever i en kurs arbeta med att utvärdera material från olika källor, och gå igenom de viktigaste varningsflaggorna för felaktig, utdaterad och ensidig information. Eleverna kan få exempel på webbsidor eller texter och utvärdera hur trovärdiga de är, och varför. Vidare bör elever undervisas i logik och logiska felslut i argumentation, vilket hjälper dem både i verkliga livet och i den akademiska sfären. Kursen kan även ta upp hur källcitering och liknande system fungerar, eftersom dessa förekommer igen i andra kurser och på högskolenivå. Allt detta underlättar både för elevernas personliga liv, deras skolliv, deras framtida arbetsliv, och eventuella vidare studier. Detta inte bara allmänbildar eleverna, utan förstärker Sveriges arbetskraft och akademiska trovärdighet. Det är både ett kortsiktigt och ett långsiktigt projekt som kan placera Sverige i fronten av informationseran.

Dessa idéer är inte nya. Bland andra PP:s partiledare Anna Troberg och UP:s ordförande Gustav Nipe har tidigare tagit upp hur kritiskt tänkande blir allt viktigare, och andra partier och organisationer har också diskuterat och förespråkat frågan.

Jag yrkar att…

  1. Piratpartiet ska ta politisk ställning för införandet av en obligatorisk kurs i kritiskt tänkande i grundskolans år 7-9.
  2. Piratpartiet ska ta politisk ställning för införandet av en obligatorisk kurs i kritiskt tänkande i gymnasieskolan.
  3. Piratpartiet ska ta politisk ställning för införandet av kritiskt tänkande som en röd tråd genom grundskolans kurser samtliga år.
  4. Piratpartiet ska ta politisk ställning för införandet av kritiskt tänkande som en röd tråd genom gymnasieskolans kurser samtliga år.