Etikettarkiv: Veckans djur

Veckans djur: Funnelwebspindeln (Atrax robustus)

Jag har missat ett par veckor, men nu är jag back on track med ännu ett coolt djur. Och läskigt.

Funnelwebspindeln (jag hittade inget svenskt namn) är en av världens farligaste spindlar, och när de blir agressiva mot människor kan deras gift lätt döda. De blir mellan  2 och 7 cm stora, och medan de sällan finns inomhus kan de ofta bosätta sig i fuktiga trädgårdar, och de har påträffats då de ramlat i swimmingpoolar. De kan överleva upp till ett dygn i vattnet, och när/om de plockas upp är de ofta i sådan chock att de biter till. När du badar i Australien rekommenderas du att undvika kontakt med svarta hårbollar.

Trots att de kan vara mycket farliga, har dock relativt få dödsfall orsakats. Minst 13 hade avlidit 1980, då motgift introducerades i Australien, och sedan dess finns inga kända dödsfall.

Tidigare delar i serien:

  1. Violsnäcka (G. atlanticus), v. 27
  2. Kattbjörn (A. fulgens), v. 28
  3. Dugong (D. dugong), v. 29
  4. Fladdermus (Chiroptera), v. 30
  5. Giant grenadier (A. pectoralis), v. 32

Veckans djur: Albatrossia pectoralis (Giant grenadier)

Eftersom jag var bortrest utan Internet förra veckan blev det inget veckans djur, men här kommer denna veckas.

Veckans djur är ett av de med minst information på Internet, men den ser väldigt läskig ut. Den verkar inte heller ha ett svenskt namn, men dess latinska är Albatrossia pectoralis, och dess engelska är det ganska tråkiga giant grenadier (”stor skolästfisk”). A pectoralis är en djuphavsfisk (140 – 3 500 m) som kan bli hela 2 m lång, och den äldsta fångade var 56 år. Deras läskiga svans kommer att jaga mig i mardrömmar.

Tidigare delar i serien:

  1. Violsnäcka (G. atlanticus), v. 27
  2. Kattbjörn (A. fulgens), v. 28
  3. Dugong (D. dugong), v. 29
  4. Fladdermus (Chiroptera), v. 30

Veckans djur: Fladdermus (Chiroptera)

Eftersom en fladdermus bestämt sig för att göra mitt sovrum till sin boning två nätter i rad (in genom fönstret, runt någon timme, sedan ut igen), är det han som blir veckans djur.

Efter intensivt sökande för att få veta om fladdermusen är ute efter att döda mig får jag fram att de aldrig anfaller människor, men ibland flyger nära oss på grund av deras dåliga syn, vilket gör att de för det mesta inte märker oss förrän de är precis intill. Risken finns att de biter eller river om vi tar tag i dem eller liknande, och om man blir biten ska man uppsöka läkare för att kontrollera att man inte fått rabies, men det händer sällan.

Fladdermöss kan misstas för fåglar när de flyger förbi, och flyger mycket likt fåglar, men är till skillnad från dem däggdjur, och deras flygevolution är helt fristående. Fladdermöss lever främst på insekter, och letar sig fram främst med hjälp av ekolod, men de är inte alls blinda som en vanlig myt säger (de flesta arterna ser dock mycket dåligt). Fladdermössen lever mellan 20 och 40 år, vilket är ganska länge för så små djur, men de föder också bara en unge om året.

Kort och gott är fladdermöss tuffa och läskiga.

Tidigare delar i serien:

  1. Violsnäcka (G. atlanticus), v. 27
  2. Kattbjörn (A. fulgens), v. 28
  3. Dugong (D. dugong), v. 29

Veckans djur: Dugong (Dugong dugon)

Veckans djur kommer några dagar sent denna vecka, men bättre sent än aldrig.

 

Foto av Julien Willem.

Dugonger (Dugong dugon) är enorma, vattenlevande däggdjur som är närmast släkt elefanten. 250 kg tunga, 2.5 meter breda, men de är tydligen extremt lugna och avslappnade, och tycker inte om att stressa eller vara aggressiva.

Jag minns att en dugong förekommer i Jules Vernes ”En världsomsegling under havet” beskriven som nästan tio meter och otroligt aggresiv, men det är om något en överdrift jämfört med vad vi nu förstår om dugongerna.

Dugongen förekommer vid 40-48 länders kustlinjer, men den enda stora populationen är vid Australien, och övriga förekommer alldeles för glest.

För att sluta på en ljus not ser den dock väldigt häftig och snäll ut.

Tidigare delar i serien:

  1. Violsnäcka (G. atlanticus), v. 27
  2. Kattbjörn (A. fulgens), v. 28
Foto av Julien Willem.

Veckans djur: Kattbjörn (Ailurus fulgens)

Kattbjörn äter. Foto av Brunswyk.

I andra delen av min serie med konstiga djur kommer kattbjörnen, även känd som latinets Ailurus fulgens (”skinande katt”), kinesiskans huǒ-hú (”eldräv”), och engelskans red panda (”röd panda”). Denna lilla björn blir bara 37-47 cm långa, och blir bara ett fåtal kilogram tunga. Kattbjörnen har tjock, yvig päls och en rödaktig färg som tillsammans med sin storlek får den att likna en räv eller en katt, därav sitt namn.

Kattbjörnsungar leker. Foto av Jonathan L. Kang.

Kattbjörnen lever uppe i bambuskogarna i Himalayakedjan i Asien, där den lever på bambuskott, grenar och bär, och ibland mindre djur som fåglar och insekter. Tyvärr har kattbjörnarna länge hotats av människans framfart i Himalaya, och de jagas för pälsen, som bland annat kan göras till målarpenslar. Från att under andra hälften av 1900-talet ha klassats som akut hotade har kattbjörnarnas population dock börjat öka igen, och nu ligger den på 10 000 individer, och fortfarande stigande.

Om du missat första delen i serien, om violsnäckan (Glaucus atlanticus), kan du läsa den här.

Veckans djur: Glaucus atlanticus (violsnäcka)

Först ut i min nya bloggserie om häftiga, konstiga och läskiga djur är Glaucus atlanticus, även känd som violsnäcka. Violsnäckan är en häftig nakensnäcka (snäcka utan skal) som flyter omkring upp och ned vid ytan runtom i världshaven, inklusive Europa. De blir generellt bara 4-8 cm långa, men den största som hittats mättes till 40 cm (lite skillnad).

Dess blåvita ränder och de vinglika benen får den att se ut som (som jag noterar att många på Internet säger) en utomjording eller en Pokémon. Jag gissar på Pokémon.

Violsnäckorna lever bland annat på den giftiga blåsmaneten, vars gift den inte bara står ut med utan rentav sparar undan i processen, och använder själv för att döda sina offer. Eftersom den sparar upp på giftet under en period, är den slutliga attacken rentav värre än blåsmanetens.