Etikettarkiv: vetenskap

Missad chans att försvara det gemensamma kunskapskapitalet

Jag och Kristofer Pettersson skriver (under mitt namn) i dagens DN Debatt om jakten på ett gemensamt kunskapskapital. Jag återpublicerar den här så att den inte försvinner bort i internetland. Och kommentarer är avstängda här, så gå dit och kommentera istället.

För övrigt känns det jättedumt att stå som enda underskrift på en debattartikel jag skrivit tillsammans med någon så trevlig som Kristofer, men det var lösningen för att göra texten mer personlig, och jag är tydligen en offentlig figur som kan få in debattartiklar i DN.

Det händer, men inte ofta, att jag hittar en livboj i nyheternas strida floder av arbetslöshet, våldsbrott och främlingsfientlighet. En sådan boj erbjöd dagens DN.

Titeln var “hållbar forskning kräver samarbete mellan blocken” och signerades en socialdemokrat och en miljöpartist. Två etablerade partier som funnit en smal väg bort från en bred, polariserad och tråkig debatt mellan högerhattar och vänstermössor. Underbart! Livet är större och det går att föra politik om möjligheter istället för katastrofer!

Förvånad blev jag när den föreslagna linjen missar att ta tillvara chansen att försvara det gemensamma kultur- och kunskapskapitalet. På ett nästan anti-socialdemokratiskt sätt förefaller syftet vara att stärka enskilda och ofta penningstarka intressen. Jag gick med i Piratpartiet just därför att jag anser att socialism ska kunna förenas med liberalism och inte styras av auktoritet.

Klavertrampet genljuder som starkast i meningar som “innovation innebär att gå från kunskap till värde”. Hur kan de glömma kunskapens alldeles egna värde? Tjänar inte ett samhälle, vårt samhälle, på förstärkt vetenskap och utökad kunskap oavsett den ekonomiska vinsten?

Piratpartiet vill reformera upphovsrätten så att framtidens forskare även i fortsättningen kan dela kunskap med varandra. Vi vill att skattefinansierad forskning kommer alla till nytta genom att släppas fritt. Vi vill att nya företag utan skräck för att bli stämda ska kunna utforska nya forskningsrön och utveckla nya produkter.

Forskningen kommer aldrig att kunna ta sitt nästa steg utan utökat samarbete, vetenskaplig öppenhet, och en helt ny syn på innovation och upphovsrätt. Medan MP och S skriver att ett problem för nyskapare är att finna rätt riskkapital i utvecklingsfaserna, menar vi att det finns betydligt större problem än så. Idag plågas innovation av absurda patentlagar som gör det dyrt och svårt för nya innovatörer att ta sig ut på marknaden, speciellt utan det riskkapital som S och MP nämner.

Patent används inte längre för att skydda grundläggande nyskapelser, utan för att peka ut marginella likheter mellan en ny produkt och ett existerande patent och använda dem för att stoppa konkurrens. Detta belystes nyligen när försäljning av mobiltelefonen Galaxy Nexus stoppades i USA för att den var för lik iPhonen. Liknande problem återkommer ofta i både forskning och innovation. En ordentlig patentreform krävs omgående för att förbättra forskningsmiljön.

För att inspirera samarbetet bör också skattefinansierade universitet bidra till det allmänna kunskapskapitalet genom att offentliggöra sina resultatet på lättåtkomliga och öppna ytor, där intresserade forskare och privatpersoner kan studera och arbeta vidare på den senaste forskningen. Om vi på allvar vill nå nya vetenskapliga och teknologiska höjder måste vi komma ifrån ett primitivt, individualistiskt system och vi måste arbeta tillsammans med ett gemensamt kunskapskapital.

Individuell jakt på ekonomisk vinst är naturligtvis lovvärt men transparens, samarbete och det nyfikna strävandet efter kunskap måste prioriteras. Innovativ framåtanda och förstärkt ekonomi kommer då att följa naturligt, tillsammans med de många andra fördelar som kommer av en allmänbildad befolkning.

Anton Nordenfur, styrelseledamot Piratpartiet

Nu breddar vi Piratpartiet! Fri forskning och open access

Här är mitt bidrag till Piratpartiets breddningsblogg. Kommentarer är avstängda här, men gå gärna till den sidan och kommentera!

Transparens är grundpelaren i forskning sedan vetenskapens födelse. Transparens krävs för att forskare ska kunna undersöka, kritisera och replikera varandras resultat, och det krävs antagligen allra mest för medicinsk forskning på droger, för att undvika att forskare helt enkelt ljuger ihop sina data, och att en dåligt testad drog släpps på marknaden.

Tyvärr är forskningen inte alltid så transparent som man skulle önska. Om du som privatperson vill läsa en publicerad vetenskaplig artikel, kan du knappast räkna med fri tillgång till den – du möter prenumerationsavgifter på tusentals kronor, alternativt att köpa enstaka artiklar (5-40 sidor) för uppemåt 200 kronor.

Om du däremot är student eller forskare på ett universitet, har du antagligen tillgång till prenumerationer på de största tidskrifterna. Fantastiskt, kan tyckas, men there’s no such thing as a free lunch. Smällen åker istället på universitetsbiblioteket, och det leder till att universitet budgeterar tiotals miljoner kronor på digitala filer som är helt kostnadsfria att dela. Det är pengar som skulle kunna läggas på bättre lokaler, utbildning åt lärare och större forskningsprojekt. Kostnaden gör att alla som vill läsa forskningen inte kan det, och att forskare inte kan undersöka och vidarearbeta på varandras arbete lika lätt.

Den lösning som växt fram heter open access. Open access är att släppa forskningen fri – att släppa den med en öppen licens, nedladdningsbar på nätet för vem som än vill läsa den, forskare som privatperson. Forskningen blir helt transparent till sist. Piratpartiet bör se som sitt mål att ha en framtid där all forskning kan läsas av vem som helst, oavsett om den personen är en framgångsrik mikrobiolog, en fattig doktorand eller en medelålders skrivmaskinsförsäljare. Dyra kostnader ska inte få vara en mur mellan forskarna och folket.

Så vad kan vi göra? Idag finns en utveckling med open access, men den går för långsamt. Detta skulle snabbas på om vi införde en subventioneringsmetod till open access-förlag under en övergångsfas, i stil med subventioneringen av e-tidskrifter vid millenieskiftet. Vi borde också införa en statlig standard, där vi är tydliga med att forskningsinstitut förväntas övergå till att släppa artiklar under open access snarast möjligt. Vidare måste vi införa ett krav på att all forskning som sponsrats av staten måste släppas under open access. Den betaldes av folket genom skatten, och den ska således också finnas att läsas av folket utan kostnad eller komplikationer.

Forskningen vill vara fri, och Piratpartiet vill släppa den fri.

”Open sesame” – The Economist om open access

En läsvärd ledare om open access släpptes nyss i amerikanska The Economist, där de argumenterar för vad jag argumenterade för i min motion till Piratpartiets vårmöte – ett krav att släppa all statligt sponsrad forskning fri till medborgarna. Privata företag ska inte få tjäna pengar på forskningen om det som resultat gör att universitetsbibliotek blir fattiga och att medborgarna inte får chansen att ens läsa arbetet.

There is a simple way both to increase access to publicly funded research and to level the playing field for new journals. Government bodies that fund academic research should require that the results be made available free to the public. So should charities that fund research. This would both broaden access to research and strengthen the hand of “open access” journals, since many researchers would then be unable to publish results in closed ones.

Rymdpolitisk utveckling i Sverige och i EU (motion till PP:s vårmöte)

Bakgrund

Rymdforskningen har under de senaste decennierna fått allt större betydelse i samhället. Teknik som uppkom i samband med rymdforskning, som GPS-navigering, används nu i allt fler fordon, mobiltelefoner och datorer, och med satellitteknologi har direktsänd TV blivit en del av nästan allas vardag. Sverige är idag framstående i rymdrelaterade forskningsområden som nanoteknik, som i framtiden kan revolutionera en mängd områden, inklusive medicin och infrastruktur. Än viktigare, är det tack vara rymdforskningen som vi upptäckt miljö- och klimathot som global uppvärmning och eventuellt dödliga asteroidnedslag, och framtida resultat av forskningen kan bland annat innebära en stabil energiproduktion och – på länge sikt – en utveckling av mänskligheten bortom vår enda planet i kosmos.

Rymdforskningen är viktig även för andra forskningsområden, som matematik och fysik. En potentiell upptäckt av liv utanför jorden skulle vara en revolution för ämnen som biologi och medicin. Rymden är ett av de ämnen som inspirerar många studenter att läsa vetenskap och ingenjörskap, områden som betyder mycket för Sveriges utveckling och ekonomi, och det är ett fantastiskt sätt att få barn och ungdomar intresserade av vetenskap, teknik och kritiskt tänkande.

I en tid när USA:s rymdprogram NASA har tappat stora delar av sin budget på relativt kort tid, har EU:s program ESA här en chans att bli världsledande i rymdforskning, en position som USA haft sedan 1960-talet. Vi behöver sund konkurrens i forskningen och tekniken. Vi måste satsa på svensk och europeisk forskning, nu när bland annat Kina och Indien börjat få allt större rymdprogram, och det är en reell möjlighet att Kina tagit över rymden inom bara ett par decennier.

Rymdforskning har tidigare diskuterats inom Piratpartiet och Ung Pirat genom bloggar, sociala nätverk och speciellt Isak Gersons motion “En progressiv rymdpolitik”, som röstades igenom på Ung Pirats årskongress 24 mars 2012.

Framtagande av en sammanhållen rymdpolitik

I dagsläget finns ingen sammanhållen rymdpolitik i svensk politik, utan rymdrelaterade frågor faller under forsknings- och näringspolitik. Rymdpolitiken har just nu en stor betydelse i det svenska samhället, då Sverige har ett av världens största rymdprogram jämfört med sin befolkning, och då rymdforskning blir allt viktigare vid forskning och lösning av miljöfrågor och ny teknik. Därför anser Piratpartiet att en konkret rymdpolitik behöver tas fram i riksdagen.

Ökad ekonomiskt budget för rymdforskning i Sverige och i EU

Rymdstyrelsen, Sveriges ansvariga för rymdverksamhet, har en budget som inte räcker till för de uppdrag de får av ESA (European Space Agency) och svenska staten, och en utveckling av rymdforskning kan bara fortgå om de ekonomiska anslagen ökar, efter att ha varit stadiga i snart 10 år. Piratpartiet vill utöka Rymdstyrelsens budget för att kunna utföra de viktiga uppdrag de får av Sverige och EU.

Detta kommer självklart att kosta skattepengar, men vi måste ha ett långsiktigt tänkande. Sverige är idag framstående och ibland även världsledande inom rymdrelaterade områden, och vi är unika i Europa med vår rymdbas Esrange i Kiruna. Om vi behåller och utvecklar detta försprång kan resultatet bli nya svenska teknologiska innovationer, rymdturism genom Esrange, fler studenter inom vetenskap och ingenjörskap, och många nya jobb inom både rymdbasen och de teknologiska branscher det leder till, som nanoteknik och byggandet av astronomiska farkoster.

Det arbete som idag genomförs av EU:s rymdorganisation ESA kan effektiviseras och förstärkas enormt genom ökad budget. Detta möjliggör att de både bemannade och icke bemannade resorna som planeras till bland annat Mars och månen Europa faktiskt kan genomföras.

Transparans och access av statsfinansierad forskning

Sveriges rymdprogram samlar in mängder av data om speciellt nordisk miljö, och EU:s ESA samlar in stora mängder astronomiska data i flera olika andra områden. En stor del av denna information släpps fritt på internet, men en hel del göms fortfarande undan, och det finns ingen direkt standard i varken EU eller Sverige för hur det ska hanteras. En spridning av all statlig forskning, både rådata och rena rapporter, gör det möjligt för både privatpersoner och andra forskare att undersöka och utvärdera informationen enkelt och billigt. Det hjälper också att göra EU och Sveriges stat mer transparanta, och gör det svårare att genomföra fusk eller gömma undan skattepengar.

Piratpartiet ska arbeta för att all forskning som finansierats av Sverige eller av EU ska göras tillgängligt för alla gratis och enkelt genom internet.

Kortsiktiga och långsiktiga mål

Piratpartiet anser att det är upp till de specialiserade forskarna i området att besluta vilka mål som just nu är de viktigaste att nå, men att politiker bör ha en viss insyn i vilka som verkar lämpligast och mest givande.

Piratpartiet stödjer ett helomfattande europeisk rymdprogram som fortsätter att forska om solsystemet, galaxen och universum på distans, samtidigt som det satsar på att bygga en permanent månbas för att därifrån utforska solsystemet med både sonder och människor, inklusive en bemannad resa till Mars och en sondutforskning av himlakroppar med potentiellt liv i vårt solsystem.

Byggandet av miljövänliga bränslen

Bristen på giftfria bränslen är ett stort problem inom modern rymdfart – eftersom budgeten för de flesta rymdorganisationer (NASA, ESA, et cet) är så pass låg tvingas de flesta arbeta med miljöfarliga bränslen. Rymdstyrelsen har de senaste åren satsat sina resurser mer på att utveckla miljövänliga bränslen, som dessutom är mer effektivt, lättare, och billigare att frakta än alternative bränslen. Sverige är idag unika med detta, och en framtida utveckling möjliggör både billigare, mer miljövänlig rymdfart för Sverige, samt exportmöjligheter till bland annat USA:s rymdorganisation NASA, som visat intresse. Rymdstyrelsen säger dock själva att detta är ett försprång som snart kan förloras om inte deras ekonomi förstärkt.

Piratpartiet stödjer utvecklingen av giftfria rymdbränslen, både för miljöns och för ekonomins skull.

Utveckling av ett svenskt centrum för planetär forskning

Genom Esrange i Kiruna har Sverige sedan länge en stor del i miljöforskning och uppskjutande av satelliter, samt antagligen en stor framtida del i kommersiell rymdturism. Samtidigt saknar Sverige ett centrum för planetär utforskning, vilken skulle göra det möjligt för de engagerade svenska forskarlagen att arbeta på hemmamark istället för att splittras och arbeta i andra länder. Utvecklingen av ett sådant centrum skulle locka många forskare att arbeta i Sverige istället för utomlands, samtidigt som det lockar utländska forskare att arbeta i Sverige, samt fungera som en inspiration för barn och ungdomar intresserade i vetenskap, teknik och rymden.

Piratpartiet vill arbeta för en utveckling av ett svenskt centrum för planetär forskning, som möjliggör en bred astronomisk forskning från Sverige, inklusive forskningen av planeter, exoplaneter, utvecklandet av ny teknik samt deltagande av de internationella projekt som idag är bortom vår kapacitet.

Stöd till nya privata företag inom rymdbranschen

Medan astronomi i dagsläget inte kommit igång på privat nivå ännu, främst på grund av de stora kostnaderna inblandade och osäkerheten om finansiell return, är detta onekligen framtiden för rymdbranschen. Piratpartiet stödjer utvecklingen av privatägda alternativ till de rymdorganisationer som just nu sköts på statlig eller europaparlamentarisk nivå. Privata företag kan i framtiden antingen komplementera eller rent av konkurrera ut statliga organisationer.

ESA har sedan ett par år tillbaka ett verktyg för att utveckla lokala rymdföretag av denna typ, kallat ESA Business Incubation Center (BIC). Fem BIC finns idag runtom i Europa, och de hjälper nya företag att starta upp och stärka sin verksamhet för att utveckla teknologi och vetenskap inom rymdrelaterade forskningsområden. Piratpartiet anser att BIC behövs i Sverige för att stödja de mindre företag som redan finns, och för att uppmuntra fler att starta.

Skydd mot främmande himlakroppar

“Dinosaurierna blev utrotade för att de inte hade ett rymdprogram. Och om vi blir utrotade för att vi inte har ett rymdprogram, då är det rätt åt oss!” – Larry Niven

Idag har vi möjligheten att upptäcka och förhindra asteroidnedslag på jorden, någonting som för bara ett par decennier sedan kunde ha kommit helt oväntat och orsakat enorma naturkatastrofer. Dessa nedslag har skett förut, senast 1908 i Tunguska i Sibirien, ett nedslag som ödelade 2000 km² skogsmark, och som motsvarade över 3000 Hiroshimabomber i sin kraft (läs mer). En Tunguskahändelse i ett befolkat område idag skulle vara en katastrof, och än värre än så är de asteroider som flera gånger varit nära att utrota allt liv på jorden – allra mest känt är antagligen den som mörklade himlen för 65 miljoner år sedan, då den utrotade i princip alla större djur på jorden, bland annat dinosaurierna. Om människan levt på den tiden hade hade hon utrotats på veckor.

Rymdorganisationer som ESA och NASA har program som spårar alla potentiellt farliga objekt i solsystemet, och kollar av deras färdbana så att vi har en viss förvarning om någon är på väg åt vårat håll. Det råder forskning om hur en asteroid som är på väg in i jorden kan hindras, och flera välutvecklade planer har utformats, men forskningen går långsamt på grund av en låg budget.

Det finns flera potentiella risker i en nära framtid, och dessutom är det svårt att bedöma färdbanan helt eftersom någonting oväntat kan hända som får dem att byta bana relativt hastigt. Dessa program har inte alls så mycket finansiering som de behöver, och om vi upptäcker en riskabel asteroid imorgon kan de inte göra annat än att vänta på ett nytt beslut i EU som ger dem mer pengar. Denna byråkrati fördröjer processen, och för varje dag som går blir det svårare och dyrare att göra någonting. Piratpartiet vill att dessa program ska gå ett steg före. Vi anser att vi genom EU ska ge dem större budget så att de kan förbättra sina sökmetoder och sin forskning, samt förbereda en plan för vad som händer om vi upptäcker en potentiellt farlig asteroid imorgon.

Konkreta yrkanden

Vi yrkar att…

  1. Piratpartiet ska ta politisk ställning för att Sveriges riksdag ska tillkännage att rymdforskning är en viktig del av svensk forskning och teknik, och därför arbeta fram en sammanhållen rymdpolitik.
  2. Piratpartiet ska ta politisk ställning för en stor utökning av Rymdstyrelsens budget, för att möjliggöra uppfyllandet av de uppdrag de får av European Space Agency och svenska staten.
  3. Piratpartiet ska ta politisk ställning för en stor utökning av European Space Agencys budget genom EU, för att möjliggöra en mer effektiv och en bredare utforskning av rymden.
  4. Piratpartiet ska ta politisk ställning för att all rymdforskning som finansierats av Sverige eller av EU ska göras tillgängligt för alla gratis och enkelt genom internet.
  5. Piratpartiet ska ta politisk ställning för ett europeiskt rymdprogram som fortsätter att forska om solsystemet, galaxen och universum på distans, samtidigt som det satsar på att bygga en permanent månbas för att därifrån utforska solsystemet med både sonder och människor, inklusive en bemannad resa till Mars och en sondutforskning av himlakroppar med potentiellt liv i vårt solsystem.
  6. Piratpartiet stödjer utvecklingen av giftfria rymdbränslen, både för miljöns och för ekonomins skull.
  7. Piratpartiet ska ta politisk ställning för utvecklingen av ett svenskt centrum för planetär forskning, som möjliggör en bred astronomisk forskning från Sverige, inklusive forskningen av planeter, exoplaneter, utvecklandet av ny teknik samt deltagande i de internationella projekt som idag är bortom vår kapacitet.
  8. Piratpartiet stödjer uppstartandet och utvecklandet av privata företag i rymdbranschen, som kan komplementera och konkurrera med de statliga.
  9. Piratpartiet ska ta politisk ställning för att utveckla ett ESA Business Incubation Center (BIC) i Sverige, för att stödja mindre privata företag inom rymdbranschen.
  10. Piratpartiet tillkännager att asteroid- och kometnedslag är reella faror för nationell och internationell säkerhet.
  11. Piratpartiet ska ta politisk ställning för utökad budget till organisationer och program med mål att analysera riskerna för asteroid- och kometnedslag och forska om hur dessa kan förhindras.


Vidare läsning

Följande undertecknare av motionen stödjer den och önskar att den införs som Piratpartiets sakpolitk inom rymdområdet.

Anton Nordenfur
Kristofer Pettersson

Främjandet av svensk rymdturism (motion till PP:s vårmöte)

Detta är en motion jag lämnat in till Piratpartiets vårmöte 2012. Dit och rösta och kommentera med dig.

Den 8 juli 2011 skedde den sista uppskjutningen med NASA:s rymdfärja, efter 30 år i drift, som ett ödets ironi nästan precis tio år efter att den första rymdturisten Dennis Tito for upp i rymden den 28 april 2001. Rymdturismen har år 2012 fortfarande inte börjat ordentligt, men andelen företag som satsar på branschen har stigit kraftigt det senaste decenniet. Richard Bransons Virgin Galactic blev 2011 det första kommersiella företaget i rymden, och planerar att 2013 eller 2014 genomföra de första turistresorna. Priset ligger på $200 000 US, bara en tiondel av vad Dennis Tito betalade för tio år sedan, och 500 miljonärer har redan skrivit på de första avtalen.

Sett till sin folkmängd är Sverige ett av världens ledande rymdnationer, och raketbasen Esrange i Kiruna har redan valts ut av Virgin Galactics som en av de mest intressanta platser att använda som europeisk bas. Esrange genomför sedan årtionden tillbaka världsledande astronomiska och geologiska undersökningar, och Kiruna är en utmärkt plats att utgå framtida rymdturism från, med redan etablerad professionell personal och en ovanligt god infrastruktur för en relativt isolerad stad. Detta är Sveriges chans att få vara med i början och utnyttja en helt ny bransch, som kan leda till en enorm mängd turism, förstärkt förtroende i astronomiska sammanhang, och en boom i Sveriges vetenskapliga utveckling.

Ingenting är dock säkrat, och ett annat alternativ är Skottland. Det är nu Sverige måste utnyttja det försprång vi har med en färdigbyggd rymdhamn i Kirunas Spaceport Sweden. Redan idag erbjuder de resor på höga höjder för att uppleva norrskenet, men om inte Sverige satsar på Spaceport Sweden finns en stor risk att vi hamnar efter och missar en enorm chans.

För att Sverige ska vara redo att ta hand om rymdturismen när den börjar måste arbetet starta redan nu, vilket snart tas upp i riksdagen med motion 2011/12:Ub323 “Nationell strategi för rymdturism”, som behandlas i april. Oavsett hur det går med denna motion behöver Piratpartiet ta en ställning för att försvara Sveriges plats i den kommande rymdturismbranschen, för att veta var vi står när vi kommer in i riksdagen. 2014, ett år vi har en chans att komma in i riksdagen, är också ett år då rymdturismen kan börja bli en viktig fråga för svensk turism och forskning.

Jag yrkar att…

  1. Piratpartiet ska se rymdturismen i Kiruna som en potentiellt viktig del av Sveriges framtida turism.
  2. Piratpartiet ska ta politisk ställning för att utveckla staden Kiruna med onejd inför den potentiella rymdturismen.

Open access på svenska universitet och institutioner (motion inför PP:s vårmöte)

Detta är originalversionen av den rapport jag skrev om open access-läget i Sverige och vad Piratpartiet jag kan göra för att förbättra det. En förkortad version som tar upp de viktigaste delarna, men utan fördjupning eller källhänvisningar, är en motion vid Piratpartiets vårmöte 2012. Kommentera gärna här eller (om du är medlem) på mötet.

Bakgrund

I forskarvärlden har sedan länge demokrati och transparens varit återkommande teman, och i realiteten kan vem som helst, oavsett utbildning eller position, utföra forskning och komma med resultat som publiceras i prestigefyllda tidskrifter som Science och Nature, och därmed ha en reell påverkan på den vetenskapliga världen.
På samma sätt har det länge varit ett mantra att vem som helst ska kunna läsa vilken vetenskaplig artikel som helst, så länge den har släppts i en refereegranskad tidskrift. Detta ska göra det enkelt för vem som helst, forskare som student som privatperson, att dubbelkolla källor om påståenden som att aspirin fungerar, eller att leta rätt på originalrapporten för att kunna replikera en studie, en grundpelare i forskning.

Detta har sedan länge följts – i teorin. Visserligen är i princip alla tryckta artiklar tillgängliga för alla, oavsett om de är forskare, studenter eller privatpersoner, men de är inte tillgängliga gratis. Den som idag kollar upp en artikel på nätet (där de flesta som tur är läggs upp, ofta till och med snabbare än i den fysiska tidskriften) möts av en kort sammanfattning på mindre än en sida, samt förfrågan om man vill köpa artikeln. Idag kostar en artikel på 5-40 sidor i de flesta tidskrifter ungefär $30-35 US (ungefär 210-250 SEK), och i de flesta fall är det man får möjligheten att läsa artikeln online i ett fåtal dagar. Att prenumerera på papperstidningen varierar, från cirka $100 (700 SEK) per år för de billigaste till över $500 (3 500 SEK) i de dyraste lagen. [1]

Detta är inte allt för mycket om året för de flesta arbetande forskarna, men vi måste också räkna med att en bra forskare inte bara läser en tidskrift, utan håller koll på vad dussintals olika tidskrifter publicerar. Och även en enda tidskrift blir genast för dyr för den privatperson som inte har annat än personligt intresse att vinna på en prenumeration. Samtidigt är det inte så att de utan licens inte är intresserade av forskningen – tidskriftdatabasen JSTOR rapporterar att de årligen nekar tillträde för 150 miljoner försök att nå artiklar utan licens. [7]

Många universitet köper in både papperstidningen och onlinelicenser som kan nås av lokala studenter och forskare, och för de flesta universitet kostar detta årligen en väsentlig del av bibliotekens budget. 2012 budgeterade KTH 21.8 miljoner kronor till tidskrifter, varav merparten gick till e-licenser. [16] LiU lade samma år 19 miljoner kronor, varan “en mycket liten del av den summan” gick till papperstidskrifter. [17]

Framsteg hittills

Allt fler universitet har på senare tid börjat stödja open access, rörelsen för att släppa alla forskningsrapporter och alla paper fritt. Många svenska universitet uppmuntrar idag sina studenter och forskare att förutom vanliga tidskrifter också släppa sina arbeten i universitetens elektroniska verk, vilket gör arbeten tillgängliga åt alla som vill läsa dem utan kostnad. Målet för detta är just att göra det enklare för andra elever och forskare, oavsett läroverk, att läsa arbeten, replikera studier och arbeta vidare på det arbete som påbörjats.

”]Undersökningar har även visat andra fördelar, som att artiklar som släppts i open access citeras betydligt oftare än artiklar som släppts i låsta tidskrifter (se figur 1 nedan).  [4]  [11]  Citeringar är ett simplistiskt sätt att mäta en artikel och en forskares kvalitet, men det är också ett sätt att mäta hur tillgänglig en artikel är, vilket i sin tur resulterar i ökad kunskap och vidare forskning. Det är svårt att förneka att inlåsta artiklar hämmar både forskningen och allmänbildningen.

Redan 1991 grundades arXiv.org, som släpper arbeten under open access. I dagsläget finns nästan 750 000 artiklar registrerade. [2] Institutioner som släpper alla eller vissa artiklar under open access kan även registrera sig på ROARMAP, där allt fler institutioner registrerat sig konstant sedan starten 2003 (se figur 2 nedan). [3a]

I Sverige har 10 institut registrerat sig i ROARMAP. [3b] Detta är imponerande i jämförelse med resten av Europa, där många länder har färre än så och där bara 21 av 50 länder är representerade, [3c] och det är än mer imponerande om vi jämför med USA, där enorma andelar tidskrifter kommer ut, men som bara har 97 registreringar på ROARMAP jämfört med Europas 217. [3d] Men trots att dessa siffror reflekterar gott på Sverige, kan de vara mycket starkare. Finland har nästan tre gånger så många open access-registreringar som vi, trots sin mindre befolkning. Detsamma gäller med Italien, och Storbrittanien (som visserligen är betydligt större på forskningsfronten) har fem gånger så många registreringar som vi. [3c]

”]

Under den senaste tiden har allt fler akademiker börjat protestera mot storproducenter av tidskrifter, speciellt Elsevier, som årligen står bakom tusentals olika tidskrifter. [5] Förutom att ta ut hutlösa priser har Elsevier dessutom stött SOPA, PIPA och RWA (Research Works Act) [14] för att säkerställa kontrollen på sina artiklar. På grund av en massprotest i vilken över 8 000 forskare lovat att bojkotta Elsevier, har de nu valt att låta bli att stödja RWA, men de står fortfarande bakom ett flertal liknande lagar, inklusive SOPA och PIPA, och deras priser har ännu inte sänkts. [6]

Det finns även andra tecken på viljan till en förbättring. Den enorma och ideella tidskriftsdatabasen JSTOR, tog i januari 2012 det första steget mot open access. Besökare kan nu registrera sig gratis och läsa artiklar online, dock bara tre artiklar per 14 dagar, och bara från ett 70-tal utvalda tidskrifter. Det här kan vara ett första steg mot mer open access, men det är ett alldeles för litet steg. [8]

Läget i Sverige

De som främjar open access i Sverige är OpenAccess.se, ett program som drivs av Kungliga biblioteket i samarbete med bland andra Vetenskapsrådet och Kungliga Vetenskapsakademien. Programmet uppmuntrar institutioner till att släppa verk under open access, samt driver en väl uppdaterad blogg med nyheter och tankar om open access i Sverige och internationellt. [9a]

10 svenska institutioner är registrerade i databasen ROARMAP: Blekinge Institute of Technology, Chalmers University of Technology, Karolinska Institutet, Lund University, Malmö University, Swedish National Library, Swedish Research Council Formas, Swedish Research Council Vetenskapsrådet, University College of Borås. [3b] Enligt Kungliga Bibliotekets databas är dessa dock betydligt fler, 46 stycken. Enligt en studie de genomförde i september 2011 hade hälften av läroverken i Sverige en policy där de rekommenderade eller krävde att arbeten släpptes under open access. [12]

Den exakta varianten av open access som används av de olika institutionerna varierar något, men en stor andel använder en Creative Commons-licens som öppnar upp helt för spridning men ej redigering i icke-kommersiellt bruk, så länge författarna ackrediteras. Många av dessa institutioner kräver att arbeten som sponsras av institutionen också släpps open access, medan andra enbart uppmuntrar det. Det finns också en växande grupp finansiärer av forskning som kräver att all forskning de sponsrar måste släppas som open access. Senast anslöt sig Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap (FAS) till dessa i januari 2012. [10]

Det som hittills har gjorts är främst att helt enkelt uppmuntra institutioner och finansiärer att kräva att arbete de sponsrar släpps under open access. Eftersom denna finansiering i många fall sker genom ren välgörenhet spelar det ingen roll för finansiärerna om slutresultatet kostar eller inte. Många av dessa finansiärer är dessutom ideella föreningar. De som eventuellt förlorar på utökad open access är storproducenterna som Elsevier.

Liksom när det gäller piratkopiering av musik, är det dock möjligt att ingen behöver förlora. Bland andra Kungliga biblioteket har föreslagit att fritt tillgängliga böcker kan ge ökad försäljning, i stil med hur studier visat att illegal nedladdning av musik lett till att fler köper skivan. KB skriver att “[f]ritt tillgängliga vetenskapliga böcker kan leda till ökad försäljning eftersom att många inte vill läsa en hel bok på nätet”, [9b] vilket även hänger samman med de studier som visat att artiklar inom open access får större spridning än inlåsta artiklar. [4] Övertalandet av de kommersiella institutionerna och producenterna är med andra ord mycket likt situationen med skivbolag, medan övertalandet av ideella organisationer snarare handlar om att få ut informationen.

I det politiska rummet tog Miljöpartiet de gröna i oktober 2011 fram motionen “Kunskapsbaserad samhällsutveckling” (motion 2011/12:Ub359), i vilken de bland annat tillägnar en sektion åt Open Access: [13b]

3.5 Vidareutveckling av öppna arkiv

För att kunskap ska kunna spridas och att fler ska kunna ta del av och bidra till den behöver kunskap vara tillgänglig. Öppna arkiv är en förutsättning för att det ska fungera så bra som möjligt. ”Open Access” betecknar en modell för publicering där forskningspublikationerna är fritt tillgängliga på nätet. Den nuvarande modellen med licensavtal för elektroniska resurser innebär att tillgången till forskningsinformationen på nätet är beroende av betalningsförmågan varför många utestängs från möjligheten att ta del av ny kunskap. Det är exempelvis mycket kostsamt för biblioteken, som här kan spela en mycket viktig roll. Med Open Access menas, enligt Berlindeklarationen 2003, att läsaren har fri tillgänglighet till forskningsresultat på internet, det vill säga kostnadsfritt kan läsa, citera, ladda ner och skriva ut vetenskapliga artiklar. I Sverige har Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF), Vetenskapsrådet och Kungl. biblioteket med flera undertecknat Berlindeklarationen. I oktober 2009 beslutade Vetenskapsrådet att kräva fri tillgång till forskningsresultat som kriterium för att ge ut bidrag. Allmänheten och andra forskare ska ha fri tillgång till forskning som finansierats av allmänna medel.

Regeringen bör i samverkan med högskolebiblioteken och Kungl. biblioteket följa upp de initiativ som tagits för att all offentligt finansierad forskning i Sverige ska vara tillgänglig för allmänheten och återkomma till riksdagen med förslag på en vidare utveckling.

Den sjätte förslagspunkten i motionen sammanfattar detta “Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör följa upp de initiativ som tagits för att offentligt finansierad forskning i Sverige ska vara tillgänglig för allmänheten och återkomma till riksdagen med förslag på en vidare utveckling.” [13a] Förslaget kommer att behandlas 19 april 2012. [13c]

Vad kan Piratpartiet göra?

Jag yrkar att…

  1. Piratpartiet ska ta politisk ställning för införandet av en nationell policy om open access, i vilken Sveriges forskare och forskarinstitutioner rekommenderas gå över till att publicera samtliga vetenskapliga artiklar under en open access-licens som gör artikeln gratis tillgänglig över internet för alla som vill läsa den.
  2. Piratpartiet ska ta politisk ställning för statlig subventionering av forskares publicering hos open access-förlag, för att minska kostnaderna för forskare och forskarinstitutioner under en övergångsfas.
  3. Piratpartiet ska ta politisk ställning för att alla vetenskapliga artiklar som är resultat av statligt finansierad forskning ska släppas under en open access-licens som gör artikeln gratis tillgänglig över internet för alla som vill läsa den.
  4. Piratpartiet ska bilda en arbetsgrupp med uppdrag att förtydliga hur en nationell policy om open access i Sverige skulle se ut, hur den skulle appliceras, och vad det skulle kräva för förändringar.
  5. Piratpartiet ska bilda en arbetsgrupp med uppdrag att analysera open access-läget i EU, och vad Piratpartiets parlamentariker kan göra för att förbättra det.
  6. Piratpartiet ska bilda en arbetsgrupp med uppdrag att
    • förtydliga hur en nationell policy om open access i Sverige skulle se ut, hur den skulle appliceras, och vad det skulle kräva för förändringar,
    • analysera open access-läget i EU, och vad Piratpartiets parlamentariker kan göra för att förbättra det.


Argument för enskilda punkter

1. Att verket ska gå att nå gratis av vem som helst över internet är det allra viktigaste för ett open access-system. Vidare detaljer bör med fördel diskuteras inom partiet i ett senare skede efter att medlemsmötet godkänt denna utgångspunkt.

2. Det stora problemet i nuläget är att det är mer kostsamt för institutioner att publicera under open access, eftersom de större förlagen inom open access ofta kräver publiceringsavgifter på 25 000 – 30 000 kronor. Denna kostnad är till för att förlagen ska kunna bekosta sin verksamhet, vilket är svårt eftersom i princip alla open access-förlag är relativt nystartade. Summan är ofta för hög för en enskild forskargrupp, vilket försvårar open access-publicering. En statlig subventionering skulle kringgå detta tills förlagen kan bekosta det själva. Detta har gjorts lyckat förut, 1998-2002 i samband med övergången från tryckta till elektroniska tidskrifter. 2002 subventionerade Utbildningsdepartementet universitetsbibliotek sammanlagt 10 miljoner kr, en subventionering på 16 %, för att biblioteken skulle övergå till licenser för elektroniska tidskriftsdatabaser istället för papperstidningen. Detta lindrade de stora kostnaderna kring att installera ett helt nytt system på biblioteket, och ledde till att allt fler bibliotek köpte licenser och sade upp sina gamla pappersprenumerationer. [15]

3. Medan det vore odemokratiskt att kräva att all forskning släpps under open access, oavsett finansiär, är det viktigt att all forskning som bekostats helt eller delvis med skattepengar ska släppas under open access. Folket ska ha rätt att se vad deras skattepengar resulterade i, utan att behöva betala för det.

4-6. En grupp behöver analysera hur en open access-policy bäst ser ut och vad den skulle göra för infrastrukturen och läroverken. Ytterligare en grupp behöver gå in på djupet om hur open access-läget är i EU och inte bara i Sverige. Om detta ska vara en och samma grupp (alternativ 6) eller två olika (4 och 5) beslutar medlemsmötet.

Hänvisningar

  1. Sandra Porter, Discovering Biology in a Digital World: “How much does it cost to get a scientific paper?” (2012-01-09, hämtad 2012-03-19)
  2. arXiv.org, Cornell University Library (hämtad 2012-03-19)
  3. ROARMAP (Registry of Open Access Repositories Mandatory Archiving Policies) (hämtad 2012-03-19)
  4. David Hill, Singularity Hub: “8,200+ Strong, Researchers Band Together To Force Science Journals To Open Access” (2012-03-18, hämtad 2012-03-19)
  5. Elsevier: “All Journals” (hämtad 2012-03-19)
  6. The Cost of Knowledge (hämtad 2012-03-19)
  7. Alex Madrigal, The Atlantic: “Every Year, JSTOR Turns Away 150 Million Attempts to Read Journal Articles” (2012-01-13, hämtad 2012-03-19)
  8. Jennifer Howard, The Chronicle of Higher Education: “JSTOR Tests Free, Read-Only Access to Some Articles” (2012-01-13, hämtad 2012-03-19)
  9. Kungliga Biblioteket, OpenAccess.se – Vetenskaplig publicering (hämtad 2012-03-19)
  10. Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap: “Open access – fri tillgänglighet till forskningsresultat” (hämtad 2012-03-19)
  11. Dr Diane McDonald, JISC: “Value and benefits of text mining” (2012-03-14, hämtad 2012-03-19)
  12. Aina Svensson, OpenAccess.se, Nationell Samverkan, Kungliga biblioteket: “Open access vid svenska lärosäten – en enkätundersökning” (2011-09, hämtad 2012-03-19)
  13. Riksdagen: “Motion 2011/12:Ub359 Kunskapsbaserad samhällsutveckling” (2011-10-04, hämtad 2012-03-19)
  14. RWA är antagligen mer okänt för pirater än SOPA och PIPA. Enligt tidigare godkända amerikanska propositioner måste statligt sponsrad forskning släppas fri, och ett av målen med RWA är att återställa detta. Förslaget är antagligen dött för tillfället, men kommer troligen att komma igen, liksom den gjort flera gånger förut.
  15. Kungliga biblioteket: “Årsredovisning 2002” (hämtad 2012-03-20)
  16. E-postkonversation med Nils Jansson, Kungliga Tekniska Högskolan (2012-03-20).
  17. E-postkonversation med Axel Tiderman, Linköpings universitetsbibliotek (2012-03-21).

Rekommenderad läsning

Det akademiska publiceringssystemet är trasigt

Michael P. Taylor på The Scientist skriver en läsvärd opinion piece om hur slösaktigt och ologiskt det nuvarande systemet som akademiska texter publiceras på är.

När vetenskaplig publicering började på den norm den har idag, för omkring 200 år sedan, var kostnaden bara ett resultat av att det var dyrt att trycka tidningar. Idag läses majoriteten av alla vetenskapliga artiklar på internet, och resultatet blir naturligtvis att det är extremt mycket billigare att släppa kvalitetstidsskrifter. Ändå steg kostnaderna under 1990-talet, och nu kostar de flesta artiklar uppemot 20-30 kronor per sida, vilket är absurt med tanke på att en bra forskare läser flera hundra sidor i veckan.

Det blir än absurdare när vi också räknar med att en majoritet av forskning sponsras av välgörare eller statliga myndigheter, men att de som vinner på de höga priserna är de kommersiella storförlagen, inte forskarna eller institutionerna. Även institutionerna som själva bekostat forskningen måste betala hutlösa summor för att kunna läsa artikeln.

I den kommande veckan kommer jag med en rapport och en motion till Piratpartiets vårmöte, där jag argumenterar för att Piratpartiet måste ta ställning i frågan. De nuvarande restriktionerna hindrar forskningen och allmänbildningen samtidigt som det får universitet och forskare att lägga sina pengar på helt fel prioriteringar. Vi behöver ett nytt system, anpassat till det nya årtusendet, och vi behöver det nu.

Piratpartiet going where no man has gone before – motion U06: en progressiv rymdpolitik

Ung Pirats årliga förbundskongress kommer i mars, och till den har nu en serie motioner börjat komma in, och alla kan läsas på Ung Pirats forum (för både medlemmar och icke medlemmar). En av de mest intressanta är någonting jag länge velat dra in i piratpolitiken, men som jag aldrig tagit mig tiden att skriva ihop ett ordentligt förslag för. Nu har Isak Gerson tagit på sig att föreslå en progressiv rymdpolitik för Piratpartiet.

Grundpoängen med motionen är att Ung Pirat ska föreslå för Piratpartiet att denne ska engagera sig inom EU för att utöka EU:s rymdpolitik och budgeten denna får (som liksom amerikanska NASA:s budget i nuläget är alldeles för liten). Bland de mer konkreta förslagen som finns (utöver att helt enkelt utöka rymdforskningen) föreslår Gerson forskning om långdistanstransporter i rymden och en självförsörjande månbas. Samtidigt tar han genast upp den typiska kritiken jag ofta hör – att vinsterna för oss på jorden är alldeles för små – och han tar upp ett flertal exempel på tekniker för vilka rymdforskningen är vital:

”Rymden och dess infrastruktur är enormt viktig i forskning och utveckling kring bland annat ekologi, grön teknik, kommunikationsinfrastruktur (särskilt internet), meteorologi, geografi och många andra områden. Vi kan inte försumma det viktiga arbetet som ger oss mer och mer kunskap och teknik.”

Gerson lägger också stor fokus på en demokratiserad och öppen process, där alla universitet och forskningsanstalter ska kunna ta del av den data som produceras med hjälp av EU-stöd, än mer så än de kan idag. En av hans åtta yrkanden är helt fokuserad på att rymdbosättning ska bli en möjlighet för alla, oavsett etnisk tillhörighet eller förmögenhet, och hans motion har ett ständigt fokus på att rymden inte får bli någonting av privat ägande, utan ska tillhöra hela världen. Att Gerson sedan säger att ”vi är alla rymdmedborgare” är vidare skrämmande likt Carl Sagans berömda citat att ”we are citizens of the Universe”.

Gersons förslag om sponsringen av en utökning av rymdprogrammet är EU:s jordbrukssubventioner, vilka enligt hans motion redan kritiseras från många håll och därför ganska lätt kan avskaffas eller tappa sponsring. Jag är inte tillräckligt insatt i detta för att säga min åsikt, men oavsett vad är detta ett mindre problem – EU sponsrar just nu en stor hög med projekt som kan lämna ifrån sig sin kaka av budgeten till en framtida, mer progressiv rymdpolitik.

I korta drag ger jag medhåll i alla yrkanden, utöver möjligtvis U06-Y08 (om finansieringen). Jag får läsa på mer om det först.

Läs motionen själv, och läs bakgrunden på Gersons blogg.


På tal om detta: detta blir den första posten i den nya kategorin ”vetenskapspolitik”, som jag hoppas använda mer i framtiden. Jag tror på att PP:s väljarbas och dess högre höns alla är beredda för en vidare utveckling i vetenskap, som det enda svenska partiet just nu som står 100 % för vetenskap och forskning.

Veckans djur: Funnelwebspindeln (Atrax robustus)

Jag har missat ett par veckor, men nu är jag back on track med ännu ett coolt djur. Och läskigt.

Funnelwebspindeln (jag hittade inget svenskt namn) är en av världens farligaste spindlar, och när de blir agressiva mot människor kan deras gift lätt döda. De blir mellan  2 och 7 cm stora, och medan de sällan finns inomhus kan de ofta bosätta sig i fuktiga trädgårdar, och de har påträffats då de ramlat i swimmingpoolar. De kan överleva upp till ett dygn i vattnet, och när/om de plockas upp är de ofta i sådan chock att de biter till. När du badar i Australien rekommenderas du att undvika kontakt med svarta hårbollar.

Trots att de kan vara mycket farliga, har dock relativt få dödsfall orsakats. Minst 13 hade avlidit 1980, då motgift introducerades i Australien, och sedan dess finns inga kända dödsfall.

Tidigare delar i serien:

  1. Violsnäcka (G. atlanticus), v. 27
  2. Kattbjörn (A. fulgens), v. 28
  3. Dugong (D. dugong), v. 29
  4. Fladdermus (Chiroptera), v. 30
  5. Giant grenadier (A. pectoralis), v. 32

Veckans djur: Fladdermus (Chiroptera)

Eftersom en fladdermus bestämt sig för att göra mitt sovrum till sin boning två nätter i rad (in genom fönstret, runt någon timme, sedan ut igen), är det han som blir veckans djur.

Efter intensivt sökande för att få veta om fladdermusen är ute efter att döda mig får jag fram att de aldrig anfaller människor, men ibland flyger nära oss på grund av deras dåliga syn, vilket gör att de för det mesta inte märker oss förrän de är precis intill. Risken finns att de biter eller river om vi tar tag i dem eller liknande, och om man blir biten ska man uppsöka läkare för att kontrollera att man inte fått rabies, men det händer sällan.

Fladdermöss kan misstas för fåglar när de flyger förbi, och flyger mycket likt fåglar, men är till skillnad från dem däggdjur, och deras flygevolution är helt fristående. Fladdermöss lever främst på insekter, och letar sig fram främst med hjälp av ekolod, men de är inte alls blinda som en vanlig myt säger (de flesta arterna ser dock mycket dåligt). Fladdermössen lever mellan 20 och 40 år, vilket är ganska länge för så små djur, men de föder också bara en unge om året.

Kort och gott är fladdermöss tuffa och läskiga.

Tidigare delar i serien:

  1. Violsnäcka (G. atlanticus), v. 27
  2. Kattbjörn (A. fulgens), v. 28
  3. Dugong (D. dugong), v. 29