Vad jag älskar med Snapchat

Jag hamnade i en diskussion om Snapchat. Om hur suboptimal hela idén är – att ingenting sparas, ingenting dokumenteras, vilket gör det svårt att föra konversationer där man lätt glömmer vad motparten tyckte eller pratade om.

snapchat2Men mitt i det insåg jag också att det är det jag älskar med Snapchat. Det där att det försvinner omedelbart.

Snapchat är, som jag kan uppfatta det, det sociala medium som på bästa sätt kunnat återskapa de sociala interaktioner afk som internet sedan till stor del ersatte. Det finns nackdelar med dessa afk-samtal, och det finns nackdelar med den traditionella digitala kommunikationen där allt sparas. Snapchat bevarar inte information. Vilket är vad afk inte heller gör. Vilket gör konversationen mer intressant.

I traditionell digital kommunikation är jag alltid försiktig med vad jag skriver – jag läser igenom det, tänker igenom det, försöker förstå hur det kan tolkas. Och det är ju bra – men i flera sociala sammanhang är det förödande. Jag vill inte alltid känna att jag kan gå tillbaka och eftertolka vad min vän skrivit. Jag vill kunna snacka löst, där jag spekulerar och brainstormar utan att det, som så lätt händer, i efterhand kan läsas igenom och tolkas som min beslutade åsikt.

Det är det jag älskar med Snapchat.

Plus att jag vill kunna skicka och få nakenbilder på ett socialt accepterat sätt.

Related posts:

Bookmark the permalink.