Vad beslutades på Piratpartiets vårmöte?

Piratpartiet hade sitt vårmöte nu i april och maj månad. Det resulterade i de första motionerna som lägger in ny sakpolitik på vår agenda, och öppnar upp oss för helt nya vägar (baserade på en grundideologi).

För den som inte satsar 100 % under mötet kan det vara tufft att hänga med i alla diskussioner och vad som beslutades, så jag tänkte skriva ihop lite sammanfattningar. Det här är saker som alla aktivister borde känna till, eftersom det faktiskt är del av vår politik nu. Jag hoppar över motioner som inte är sakpolitiska, men läs dem gärna själv i alla fall på forumet.

(Jag gör mitt bästa i att sammanfatta rätt långa motioner. Säg till om jag missrepresenterar på något vis, så fixar jag det.)

Rätts- och kriminalpolitik

[B02] Istället för att besluta att en hel fysisk hårddisk ska förstöras, så ska domstolen döma att endast nödvändig information på hårddisken förstörs. Exempelvis själva mp3-filen och torrentklienten om det är ett fildelningsmål.

[B20] De regler som idag gäller för tillståndsgivning till övervakningskameror i det offentliga rummet ska också gälla för attrapper.

Forskningspolitik

[B04] Forskare ska rekommenderas att släppa alla sina vetenskapliga artiklar under open access, alltså fritt tillgängligt för alla som vill läsa, utan kostnad. Detta är ett krav för all forskning som sponsrats av staten. Staten ska även subventionera open access-förlag under en övergångsperiod.

[B06B18] Vi ska arbeta för en kraftig utökning för svenska Rymdstyrelsens samt European Space Agencys budgetar, och erkänna rymdforskning som en viktig del av svensk forskning och teknik. All rymdforskning ska göras tillgänglig online, vi ska arbeta för giftfria bränslen samt bygga ett svenskt centrum för planetär forskning samt utöka budgeten till organisationer som analyserar och förhindrar asteroidnedslag. Detta ska finansieras genom en sänkning av EU:s jordbrukssubventioner.

Skolpolitik

[B05] Kritiskt tänkande ska vara en röd tråd genom hela skolgången (grund- och gymnasie-), samt ska undervisas tydligt till lärarstudenter.

[B11] Skolelever ska löpande kallas till psykoterapeut, kurator, psykolog eller liknande under grundskoletiden. Dessa ska också få ökad närvaro i skolorna, och få obligatorisk utbildning i HBTQ-frågor.

[B24] Skolor ska uppmuntras donera till samhällsnyttiga kunskapsaggregeande initiativ (exempelvis Wikimedia).

Bibliotekspolitik

[B07] Bibliotek ska radera lånehistorik för att bevara låntagarnas integritet, men också erbjuda ett aktivt val att spara och dela sina lån, för att låntagarnas ska kunna erbjudas rekommenderade böcker. Biblioteken ska också öppna upp sin mjukvara, och byta till open source-mjukvara alternativt utveckla en egen.

[B08B12] Biblioteken ska flytta e-lån från det nuvarande systemet till en statlig nedladdningstracker, fri från DRM. Bibliotek ska utrustas med bokscanners för att sprida möjligheterna med e-lån. Låntagare ska erbjudas en kontaktyta till upphovsmän. Fjärrlån ska vara möjligt med samtliga böcker som lånas ut i Sverige. Bibliotek ska kunna finnas kvar även om böcker i övrigt fysiskt försvinner.

[B09] Både Sverige och EU ska ändra så att biblioteksersättningen är densamme för e-böcker som pappersböcker.

[B27] Bibliotek ska ges rätt att distribuera all digital media kostnadsfritt. De ska få i uppgift att bevara och digitalt distribuera hela vårt fysiska kulturarv.

Vårdpolitik

[B16] Patienter ska få valfrihet bland en mångfald av vårdgivare. Alla ska ha tillgång till god vård, oavsett var de bor. All sjukvård ska vara kunskapsbaserad, medan vidskepelser bekämpas. Enbart patienten och vårdgivaren ska ha full tillgång till patientens vårddata, ingen annan. Patienten ska ha möjlighet att studera denna från hemmet. Elektroniska system i vården ska vara baserade på öppen källkod och ska ständigt utvecklas vidare.

Energipolitik

[B25] Sverige ska ha ett väl utbyggt elnät som byggs ut i de områden där underskott av el finns. Nettodebitering av el på månadsbasis ska införas, och utvecklingen av el ska vara teknikneutral. Företaget Vattenfalls ägardirektiv ska ändras så att de snarare än att få stora vinster ska ha låga och stabila elpriser året om.

[B26] Fossila bränslen ska under kontrollerade former fasas ut och ersättas med andra energikällor. Vi ska arbeta för en hållbar och säker energiproduktion, samt arbeta mot artificiellt uppblåsta energipriser.

Blandat

[B03] Det ska inte längre vara ett krav av kungafamiljen ska tillhöra den rena evangeliska läran, utan de ska liksom resten av befolkningen själva få välja vilken trosuppfattning de tillhör.

[B13] Det ska vara tillåtet att spela in eller på annat sätt dokumentera arrangemang (kultur, idrott och liknande) som sponsrats med offentliga bidrag, exempelvis filma en fotbollsmatch och sprida fritt.

[B15] Riksdagens 4 %-spärr ska ersättas med en enmandatsspärr. Statligt partistöd ska ges till alla som uppnått 0.3 %. Partier som tvingas bekosta valsedlar själva ska få dessa automatiskt utdelade till vallokalerna.

[B17] Trossamfund ska inte ha rätt till ett speciellt stöd från staten, utan ska få ansöka om statligt stöd för välgörenhet precis som sekulära organisationer. För att få stöd måste ideella organisationer acceptera respekt för mänskliga rättigheter och människors livsval.

[B21] Vid framtida licensfördelningar för trådlösa nät ska frekvensallmänning, där lokala nät självorganiseras, övervägas.

[B23] Bytet mellan sommar- och vintertid ska avskaffas på EU-nivå, och normaltid ska följas året om.

CC0 1.0 To the extent possible under law, the creator has waived all copyright and related or neighboring rights to this work. Terms and conditions beyond the scope of this waiver may be available at this page.

About Anton Nordenfur

27 thoughts on “Vad beslutades på Piratpartiets vårmöte?

  1. Det bör poängteras att de ställningstaganden som röstades fram ännu är ganska ”råa” till sina formuleringar och kan behöva bearbetas av styrelsen för att passa in i ett sammanhållet sakpolitiskt program. Exempelvis är uttrycket ”enmandatsspärr” i frågan om val till riksdagen inte riktigt väldefinierat, och jag hoppas att styrelsen anstränger sig att utröna vad motionären (och mötet) egentligen avsåg med detta förslag i stället för att bara klippa och klistra in formuleringen i andra dokument utan att begrunda innebörden. Jag är visserligen själv skeptisk till en så radikal förändring av valsystemet, men när nu medlemmarna har sagt sitt är jag mån om att deras beslut inte blir någon halvmesyr.

    Eftersom du nu sitter i styrelsen åtminstone året ut kanske du kan åta dig att förmedla min förhoppning till den eller de ledamöter som närmast har att ta sig an det sakpolitiska programarbetet?

    1. Självklart, detta är i absolut råaste form. Styrelsen kommer att ta fram texter som förklarar det hela mycket bättre med finare detalj, i stil med de texter som sedan tidigare finns i vårt partiprogram.

      Jag tror säkert att andra i styrelsen är mer insatta i system som mandatspärrar än jag, men om det mot förmodan inte skulle specifieras ska jag se till att det gör det. :)

  2. Känns tyvärr som att Piratpartiet blir alltmer likt de övriga politiska partierna. Det finns naturligtvis många bra beslut men det är de dåliga som sorgligt nog sticker ut. Som i [B17] där trossamfund likställs med välgörenhet vilket med förlov sagt bara är knäppt. Bifallet av [B03] verkar grunda sig på en missuppfattning som spridits av massmedia. Det som är verkligt skrämmande är dock inte missuppfattningen i sig utan det förakt för det unika och mänskliga det signalerar. Piratpartiets grundvärderingar får i detta fall stå tillbaka för republikansk och antireligiös retorik.

    1. Hej!

      I B17 likställs inte trossamfund alls med välgörenhet, de ges möjlighet att ansöka om bidrag om de genomför välgörenhet (vilket många trossamfund gör).

      Vad är missuppfattningen i B03? Och vad är förakten du tycker att det signalerar? Jag tycker personligen det är bättre att låta individer själva bestämma sin trosuppfattning, istället för att tvinga dem till en.

      Du får gärna förklara vidare hur någon av de två motionerna är republikanska eller antireligiösa, för jag ser det inte.

      1. Det finns många typer av föreningar som får offentliga bidrag utan att behöva ägna sig åt välgörenhet. Varför ska trossamfund inte ha rätt till stöd från staten när andra typer av organisationer har det? Denna tolkning medför nackdelar för religiösa samfund och därmed indirekt fördelar åt andra typer av samfund. Piratpartiet har alltså anslutits sig till Humanisternas syn på och definition av religion, som de religiösa samfunden och religionsvetenskaperna inte ansluter sig till.

        Det finns ingenting som hindrar medlemmarna av den svenska kungafamiljen från att anta vilken trosuppfattning de vill, det är en grundläggande mänsklig rättighet vilket de alltså innehar, vilket republikanerna felaktigt påstår att de kungliga inte har. Däremot mister de sin arvsrätt till den svenska tronen, vilket är en helt annan sak. Ett vanligt men felaktigt argument från den Republikanska föreningen har nu blivit piratpolitik.

        Detta innebär inte att jag anser att Piratpartiet har blivit ett antireligiöst och republikanskt parti, i så fall skulle jag gått ur partiet, men däremot har vissa element av ovanstående smugit sig in genom B17 och B03. Vilket jag alltså ser som något negativt.

        1. Återigen missförstår du. Religiösa organisationer ska ha precis samma rätt till bidrag som ickereligiösa organisationer. Undvik ogrundade antaganden, PP har ingen som helst officiell syn på religion.

          Om du ogillar motionerna har du lika stor rätt som alla andra medlemmar att till medlemsmötet i höst föreslå att dessa rivs upp. Vi har rivit upp ståndpunkter tidigare, så det är knappast omöjligt.

          1. Men det är just religiösa organisationer som sysslar med religion, men om de fortfarande har rätt till bidrag för sin religiösa verksamhet så förstår jag inte poängen med att motionera om det på ett vårmöte. Motionen är rörig och det framgår inte om det är en väldigt obskyr fråga om administration av bidrag som blåsts upp eftersom det handlar om religioner, eller om det är gudstjänst och själavård som inte ses som något som är värt statsbidrag.

          2. Poängen med motionen är att ta bort det skiljande vi idag gör på religiösa och ickereligiösa organisationer. Det är inte mer komplicerat än så.

        2. Det vinnande yrkandet i motion B03 säger inte något om den enskildes religionsfrihet. Vad det säger är att successionsordningen skall ändras, så att kungafamiljens medlemmar inte skall behöva bekänna sig till en viss lära för att få kvarstanna i tronföljden. Andra krav för bibehållen arvsrätt till tronen, till exempel att inte gifta sig utan regeringens samtycke, berörs inte av yrkandet, så motionen handlar inte om att avveckla monarkin.

          Sverige jämställde 1980 manliga och kvinnliga tronarvingar med varandra, där successionsordningen tidigare endast tillät manlig tronföljd, och inte heller det var ett steg i republikansk riktning, utan tvärtom ett sätt att underlätta för monarkins fortlevnad. Kyrkan bör vara skild från staten, och då är det logiskt att även statschefens religionstillhörighet blir hans eller hennes ensak.

  3. Jag vet att detta är något jag borde ha varit med och diskuterat på mötet, att det är lite sent nu. Men när jag läser B17 så kommer många varningsflagg fram. Det är skrivet på ett sätt som om beslutet har en baktanke att föra det svårt för religiösa grupper att fritt verka i samhället. Om något borde Piratpartiet verka för mångfald och fritt tänkande, inte att alla ska följa en förutbestämd form som bara den ska vara ’godkänd’ av staten. DO NOT WANT! Själva ordvalen får mig att rysa längs ryggraden. Det är tydligt att tanken bakom, hur än mycket väl den vill, är fötryckande i sin natur. Speciellt den andra meningen i utdraget ovan. PP kan bättre, och att detta röstades igenom gör mig ledsen.

  4. Nea: Hur är motionen förtryckande? Den likställer organistioner oavsett religion, istället för att särbehandla religiösa som systemet fungerar nu.

    1. Det är inte det jag ser när jag läser den. Men god vilja kan jag gå med på att den första meningen i utdraget är som du säger, ett likställande mellan organisationer. Men den andra meningen avslöjar inte bara den egentligen avsikten, men också ett stort förakt för allt som är religiöst tänkade. Det sätter ett tydligt mål att religiösa organisationer bara för stöd om de är ’godkända’ enligt ett visst tänktesätt. Detta är ett farligt sätt att se på fritt tänkande över huvud taget. Faktist så är det motsatsen till befrämjande av fritt tänkade. Termen ’mänskliga rättigheter’ är förstås inte det som jag menar är en motsättning, eftersom det är tydligt definierat. Men mer specifikt delen som nämner ’ respektera människors livsval’ är väldigt ambiguös och kan betyda i princip vadsomhelst. I detta sammanhang är det ett tydligt valt uttryck som vill begränsa religionsfrihet – vad en människa kan se som att ej respekera en människas livsval kan en annan se som någonting positivt, i.e. religionsutövande. Enligt min mening så täcker ’mänskliga rättigheter’ delen det som behövs – resten är onödigt och kan uttolkas olika beroende på i vilket socialt och poltiskt klimat vi befinner oss i.
      Om den sistnämnda delen togs bort skulle jag känna mig mycket lugnare, men eftersom jag är ganska så säker på vilket syftet är med beslutet så tvivlar jag på att de som vad och skrev det skulle gå med på att ändra det. Vilket bevisar min poäng. Och det gör mig ledsen.

      1. Jag skulle hålla med dig om motionen sade att organisationer som inte respekterade livsval skulle vara förbjudna, men så är inte fallet. Det yrkandet säger är att organisationer som inte gör det inte ska få skattepengar att sponsra det. Om du är osäker på syftet tror jag att Anna Troberg, som lade yrkandet, är öppen för frågor. Skriv på hennes blogg annatroberg.com så svarar hon säkert.

        Och förresten, du vet väl att du själv kan yrka att ta bort det du inte gillar till nästa möte? Det du kan göra är att t ex lägga en motion som säger att livsvalsdelen ska tas bort från våra beslut, och sen får medlemmarna rösta om det.

        1. Anton, Motionen säger inte att de är förbjudna, nej, men den säger att de inte får pengar, vilket nästan är samma sak.

          1. Det är verkligen långt ifrån samma sak. Är homosexualitet förbjudet bara för att det kostar att skaffa en bröllopslicens? Vem som helst får utöva vilken verksamhet eller religion som helst så länge den inte bryter mot en lag. Att ha vissa krav på mänskliga rättigheter på de organisationer som får skattepengar tycker jag är mycket lämpligt.

      2. Nea, mänskliga rättigheter är verkligen inte ett väldefinierat begrepp, Visserligen finns FN stadgan från 1948, men det är ingen i sten gjuten sanning utan en kompromiss.
        Av den anledningen innehåller FN stadgan många svepande formuleringar som gör att inte ens den kan sägas utgöra en definition.
        Istället finns det ett otal tolkningar och glidningar som gör att enligt min uppfattning är andemeningen i B17 att religiösa sammanslutningar ska behandlas precis som vilken annan förening som helst . Det ska inte vara möjligt för en förening med åberopande av religionsfrihet eller religiös övertygelse skaffa sig unika förmåner eller privilegier. T.ex. när det gäller yttrandefrihet eller hets mot folkgrupp.

        1. Lars, jag håller inte med om att motionen säger att religiösa sammanslutningar ska ska likställas med andra organsiationer – tvärtom som jag läser motionen, så går den ett steg längre och säger att religiösa organisationer inte ska få pengar alls i situationer där de inte är godkända av staten. Om den bara hade sagt att alla oranisationer ska ha samma rätt till pengar, om de följer mänskliga rättigheter, då hade jag hållit med er båda. Men som det är nu så punktmarkerar motionen just religiösa samfund, och det gör att den istället potentiellt kan lägga krokben på ett sått som jag hoppas inte var poängen. Bara det jag ville säga.

          1. ”Men som det är nu så punktmarkerar motionen just religiösa samfund”

            Nej, motionen säger att alla ideella organisationer, oavsett om de är religiösa eller ej, måste acceptera mänskliga rättigheter och personliga livsval för att få skattepengar. Jag ser inte hur det punktmarkerar religiösa samfund.

          2. Hejsan Nea. Jag är den ordinarie författaren av motionen och kan säga att både Lars och min medmotionär Anton har tolkat intentionen med motionen helt rätt. Det är beklagligt att du tolkar den annorlunda för jag gjorde mitt bästa för att den skulle vara väldigt tydlig och övertygande. Jag är inte mer än människa och jag lyckades inte bättre än så.

            Jag har inget alls emot att en kommande motion förtydligar det just du och kanske andra upplever som problematiskt, men personligen har jag svårt att se hur ett sådant förtydligande ska se ut då jag faktiskt redan upplever ställningstagandet som tydligt.

  5. Anton, indirekt så är det en punktmarkering, eftersom det är en tolkningsfråga vad som inskränker en människas livsval. Men jag förstår vad du menar, och jag tror att din sammanfattning av motionen avslöjar mer av din personloiga uppfattning än kanske den egentliga avsikten bakom motionen.
    Ett intressant tankeexperiment vore att byta ut begreppen och se vad som händer – eftersom du verkar ha problem med att se vad jag menar – t.ex. om vi byter ut den politiska miljön mot en annan och också normen vad som innebär att kränka en människas livsval mot en annan. Du är en smart person, så kan säkert tänka ut ett scenario som gör att du bättre förstår vad jag menar.
    Oavsett om det är ideella organisationer som har en religiös grund eller inte, de har ju alla någon sorts idégrund, så är det av princip en dålig idé att ställa krav på vilka åsikter de har för att de ska få pengar. Att de självklart ska följa mänskliga rättigheter och heller inte tvinga människor till ett visst liv är också självklart. Men för mig är det väligt viktigt att åsikter hålls utanför hela konceptet.

    1. Självklart är det möjligt att egna åsikter smiter in, om du kommer på en bättre formulering som överensstämmer med motionen betyder jag gärna. Dock ska jag kanske påpeka att jag själv är medmotionär av just motion B17.

      Att det är en tolkningsfråga vad som inskränker ett livsval har du rätt i, och detsamma gäller vad som menas med mänskliga rättigheter. Men om vi lämnar just trosamfund och ser på ideella organisationer i allmänhet – ska det vara okej att en statligt finansierad grupp är öppet emot homosexuella, hinduer, tjocka människor eller svarta? Jag kan till viss del tycka att det är acceptabelt, jag tror det kan diskuteras. Men ska det vara okej att en statligt finansierad grupp öppet säger att de inte accepterar exempelvis homosexuella medlemmar? Eller judar? Eller tjocka?

      Jag bryr mig inte över huvud taget om gruppen är en kyrka, en välgörenhetsorganisation, ett parti eller en scoutkår. Om gruppen öppet vägrar dessa minoriteter har de inte med mina skattepengar att göra.

  6. OJ OJ OJ
    Varför skall det vara så svårt att följa europas ledande piratparti – det tyska- och slå fast att staten skall vara sekulär. Var ligger det rimliga i att vi som skattebetalare skall avstå från privat konsumtion i form av skatt för att stödja andras privata övertygelser och vidskepelser.
    Nej låt våra mödosamt ihopsläpade resurser gå till samhället verkliga behov. Det är det enda rimliga.

    I övrigt tycker jag det mest knäppa var att specifikt lyfta fram rymdforskningen. Vad är det för speciell potential till förbättringen av välfärden som ligger där i jämförelse med medicinsk och annan grundforskning. I och för sig harmlöst men ändå!

    1. Jag såg det som självklart redan. Om jag kommer ihåg det så ska jag lägga en sådan motion till nästa medlemsmöte. Gamla kyrkor ser jag dock ett behov av stöd, helt enkelt för att dom borde kunna räknas till kulturhistoriskt intressanta och värdefulla byggnader.

      Även kyrkogårdar ser jag ett samhällsbehov av att vi tillsammans hjälper till med eftersom vi som samhälle inte tjänar på att kyrkogårdarna förfaller. Enligt skatteverket så står Svenska Kyrkan som huvudman för begravningsavgiften: http://www.skatteverket.se/skatter/skattetabeller/kyrkoavgiftochbegravningsavgift.4.1ee2ea81054cf37b1c800030.html

      Jag kan se en poäng med att reformera den så att systemet blir mer religionsneutralt och alla organisationerna som håller och sköter begravningsplatser får ansöka om pengar istället, istället för att Svenska Kyrkan får pengarna som standard.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *